Förslaget: Privatpersoner ska tvingas lagra uppgifter åt Polisen

Publicerad: 2021-03-03
WILLIAM ERIKSSON
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/forslaget-privatpersoner-ska-tvingas-lagra-uppgifter-at-polisen/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=210306

Regeringen vill att polis och åklagare ska kunna förelägga enskilda personer att lagra elektroniska uppgifter som behövs i en brottsutredning – i upp till 180 dagar om särskilda skäl föreligger.
Förslaget var ute på remiss redan 2013, och fick i vissa delar skarp kritik, men det var först före jul som regeringen beslutade om en proposition.
Nu ska förslaget beredas i justitieutskottet och lagen föreslås träda i kraft redan i slutet av maj.

Regeringen lade strax före jul fram ett förslag om att Sverige ska tillträda Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet – och dess tilläggsprotokoll. I den proposition som lades fram föreslogs även ett antal förslag på lagändringar som enligt regeringen behövs för ett tillträde till konventionen.

Av propositionen framgår att förslagen bland annat innebär att ”den som innehar en viss lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna föreläggas att bevara uppgiften”.

Kan tvingas att bevara elektroniska uppgifter

Enligt propositionen kan privatpersoner tvingas att bevara uppgiften i upp till 90 dagar, med möjlighet till förlängning vid särskilda skäl. Ett sådant föreläggande ska dock inte få riktas mot den som kan misstänkas för brottet eller mot någon närstående. Beslutet om föreläggande ska enligt propositionen få fattas av undersökningsledare eller åklagare och dessa kan belägga personen i fråga med tystnadsplikt om att åtgärden har vidtagits.

Om någon aktivt skulle radera en uppgift i strid med ett förläggande som riktats mot denna anser regeringen att den bestämmelse i brottsbalken som reglerar ”överträdelse av myndigheters bud” är tillämplig. Det kan då handla om böter alternativt fängelse i upp till ett år.

Fick skarp kritik från flera tunga remissinstanser

Redan 2011 gav regeringen en utredare i uppdrag att lämna förslag på de lagändringar som skulle krävas för att Sverige skulle kunna tillträda konventionen och tilläggsprotokollet. När förslagen som lämnades av utredaren gick ut på remiss möttes de av skarp kritik från vissa håll.

Bahnhof, Post- och telestyrelsen, Internetstiftelsen och Advokatsamfundet avstyrkte exempelvis förslaget helt eller delvis.
Advokatsamfundet var skarpt kritiskt till förslaget, men även Datainspektionen (IMY), Justitiekanslern, Post- och telestyrelsen, JO och Internetstiftelsen hade synpunkter avseende ”balansen mellan en effektiv brottsbekämpning och skyddet av enskildas integritet”. Vissa remissinstanser invände också mot att förslaget riskerar att åsidosätta principen om förbud mot självinkriminering.

De brottsbekämpande myndigheterna var dock positivt inställda till förslaget och i regeringens proposition går att läsa att Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i sina remissvar ”understryker att möjligheten till föreläggande om bevarande är ett efterlängtat verktyg som länge efterfrågats inom brottsbekämpningen”.

Lagrådet lämnade också förslaget utan anmärkning.

Regeringen av annan åsikt – lagen ska införas i maj

Regeringen anser, till skillnad från vissa remissinstanser, att utredningens förslag om föreläggande om bevarande är ”välmotiverat ” och ”väl avvägt med hänsyn till behovet av åtgärden, åtgärdens effektivitet och de integritetsaspekter som gör sig gällande”.

Därför har man nu alltså gått fram med propositionen, som nu är under beredning i justitieutskottet och föreslås träda i kraft den 1 maj i år.