Ny dom slår Tillväxtverket på fingrarna – företagare har rätt till korttidsstöd

Karin Myrén

26 jul 2021
https://www.tn.se/naringsliv/kammarratten-ger-ratt-till-stod-for-arslon/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=Morgonkoll&utm_content=tn-morgonkoll-2021-07-26

Egenkonsulten Boel Mörner fick avslag på sin ansökan om korttidsstöd för att hon tar ut sin lön en gång om året och inte per månad. Hon överklagade och nu ger Kammarrätten henne rätt och slår fast att lön behöver inte alls betalas ut månadsvis för att anses vara en ”regelmässigt utgående lön”.

Boel Mörner driver Earheart Coaching, en konsultfirma inom ledarskap, team- och organisationsutveckling. När pandemin slog till förra våren störtdök hennes verksamhet. Alla utbildningar ställdes in och resten av aktiviteterna gick ner på sparlåga.

När hon i maj 2020 ansökte om korttidsstöd fick hon avslag direkt med motiveringen att hon varken hade tagit ut lön eller betalat in arbetsgivaravgift för det som Tillväxtverket såg som jämförelsemånad, januari. Det hade hon inte heller eftersom hon alltid väntar tills bokslutet är klart så att hon vet resultatet innan hon tar ut en lön för hela året på ett bräde och betalar in motsvarande arbetsgivaravgifter.

– Att jag gör så har mycket att göra med att jag vill klara mig själv. Jag har aldrig tagit emot något stöd förutom föräldrapenning – jag har aldrig varit sjukskriven eller använt mig av andra stödåtgärder som finns för bolag.

Boel Mörner blev besviken på Tillväxtverkets avslag som hon tyckte var orimligt med tanke på att hon ju tar ut lön regelbundet varje år om än inte månadsvis, och att hon uppgett det i sin ansökan.

– Det kändes riktigt surt och orättvist att vissa skattebetalare får stöd medan andra inte får det. Jag har betalat skatt och arbetsgivaravgifter som vilket bolag som helst och delar jag min årslön med 12 får jag fram den siffra som TV vill åt – en månadslön som gott och väl kommer upp till brytgränsen.

Hon överklagade beslutet och Förvaltningsrätten gav Tillväxtverket rätt i sin tolkning. Men när hon tog det vidare och överklagade till Kammarrätten fick hon rätt.

I domen som kom i slutet av juni konstaterar Kammarrätten att lagtexten säger att den som söker korttidsstöd måste ha varit anställd under jämförelsemånaden och att löneutbetalningar ska ske med regelbundna intervaller. Men samtidigt anser Kammarrätten att det ”inte finns grund för att tolka in ett krav på att lön måste betalas ut månadsvis för att det ska anses vara en regelmässigt utgående lön i enlighet med lagen om stöd vid korttidsarbete”.

Kan företaget visa att löneutbetalningarna sker med ”ett visst givet och regelbundet intervall bör kravet på regelmässigt utgående lön vara uppfyllt och en ordinarie lön kunna fastställas.”.

Kammarrätten skriver vidare att avsaknaden av deklarerade arbetsgivaravgifter inte nödvändigtvis innebär att en arbetstagare inte varit anställd under en specifik månad och därmed kan det, varken under jämförelsemånaden eller under månaderna före, vara ett absolut krav att bolaget ska ha betalat arbetsgivaravgift.

Nu har Tillväxtverket överklagat kammarrättens dom till högsta förvaltningsdomstolen och Boel Mörner har fått beskedet att det kan ta upp till sex månader innan hon får svar eftersom domstolarna har så stor arbetsbelastning.

– Fram till dess blir det ett slags vakuum vilket är frustrerande. Det slår väldigt hårt även mot mitt privata liv att behöva vänta så länge på stödet. Samtidigt driver jag inte ärendet enbart för egen skull utan också ur ett samhällsperspektiv – för alla småföretagares skull.

För räkenskapsåret 2019 tog Boel Mörner ut lönen i december samma år och hon kan inte låta bli att tänka på hur det hade varit om hon hade sökt stödet en månad tidigare, och TV hade använt december som jämförelsemånad.

– Då hade jag aldrig hamnat i det här eftersom jag då tog ut en väldigt stor lön, för ett helt år, och betalade arbetsgivaravgifter för den.

Boel Mörner är fortfarande korttidspermitterad men har fortfarande inte fått en enda krona i stödpengar eftersom hon har fått fortsatt avslag på grund av sitt överklagande.

Hon är kritisk till att både lagstiftningen och Tillväxtverket är så fyrkantigt i sin tolkning av lagen och betonar att anställningar och företag inte ser ut på ett enda sätt. Att Sverige är så framgångsrikt beror till stor del på att det finns så många innovativa människor och så många olika sätt att driva företag, konstaterar hon.

– Många har liksom jag betalat in stora summor i skatt och har aldrig har tagit ut något stöd i någon form. Då blir ett sådant här beslut ett slag i ansiktet. Är pengarna som jag betalar in inte lika mycket värda bara för att jag inte driver ett storbolag som betalar ut månadslön till de anställda?

Tidningen Näringslivet har varit i kontakt med Tillväxtverket som avböjer att kommentera fallet.