Haverikommissionen påbörjar ny utredning av Estonia

PUBLICERAD 9 JULI 2021
Isac Boman
https://nyadagbladet.se/inrikes/haverikommissionen-paborjar-ny-utredning-av-estonia/

Efter alla nya uppgifter kring Estoniakatastrofen påbörjar nu haverikommissionen en förstudie kring vraket. Studien beräknas pågå under tio dagar och man ska använda sig av ekolod.

Det var den 28 september 1994 som fartyget M/S Estonia förliste på öppet hav på väg från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som var ombord dog 852 i olyckan. Estoniakatastrofen räknas som den största fartygsolyckan i nordiska vatten under fredstid.

Exakt vad som hände är idag oklart.

Däremot gick den dåvarande svenska statsministern Ingvar Carlsson ut med att Estonias vrak samt de döda skulle bli kvar på havets botten. Han meddelade också att vraket skulle täckas i betong för att ”hedra de döda och att hindra plundrare”. Det arbetet avbröts dock på grund av stora protester från överlevare samt offrens anhöriga.

Estland, Sverige och Finland gick in i ett gemensamt avtal om gravfrid för platsen som trädde i kraft 1 juli 1995.

I dokumentären Estonia – Fyndet som ändrar allt som släpptes 2020 visades nya fynd som skapat stor uppståndelse i vad som egentligen hände. Där upptäckte man ett stort hål i fartygets skrov, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Misstankar att det skulle kunna vara ett spränghål diskuteras flitigt bland experter.

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson som skapat dokumentärfilmen blev åtalade för att ha brutit mot gravfriden, men blev friade i tingsrätten i början av 2021.

Dokumentären medförde att Statens haverikommission på nytt ville undersöka Estonia och nu påbörjas en tio dagar lång förstudie med ekolod. Det skriver TT.

Tanken är att man ska avgöra vilka åtgärder som behövs för att kunna granska de tidigare okända hålen i skrovet.

– Vi kommer att ha utrustning som är monterad på fartygen och som släpar efter fartygen i vattnet, vi kommer att ställa ner sonarutrustning på botten runt fartyget, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

Senare kommer datan att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet. En undervattensrobot ska också ta bilder, vilket Bäckstrand säger kommer att ske i mestadels till våren eftersom bland annat “siktförhållanden anses vara bäst då“.

Innan utredningen påbörjas kommer man att hålla en ceremoni av respekt för de döda. Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, kommer att delta och läsa en bibeltext samt be två böner.

– Det är ett hedersuppdrag. Jag var präst i Uppsala när olyckan inträffade och det skakade verkligen om hela stan. Flera grupper från Uppsala omkom. Det var en tung påminnelse om livets korthet, säger hon.

Rolf Sörman, som är en av de överlevande samt även anhörigrepresentant, har bjudits in som observatör. Han tycker att det känns jättebra att vara med och hoppas kunna föreslå områden som kan vara extra intressanta. Han själv och flera andra överlevare tycker att händelseförloppet som det beskrivits i den första rapporten från haverikommissionen inte stämmer överens med upplevelsen de hade.

Det är synd att det här kommer 27 år för sent menar han, men tycker att ”den nya haveriutredningens personal har agerat väldigt annorlunda, på ett positivt sätt”.

– Vad jag hoppas på är att man ska kunna hitta vrakrester, det har ju varit väldigt diskutabelt var visiret hittades och under vilka omständigheter. En del säger att det satt kvar på fören och i så fall bör man kunna hitta avtryck i botten, säger han.