”Sverige har en väldigt naiv självbild när det gäller korruption”

2021-09-17
STEFAN WAHLBERG
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/sverige-har-en-valdigt-naiv-sjalvbild-nar-det-galler-korruption/

Hon tog examen från juristlinjen och ekonomlinjen samma år och utsågs till ”Supertalang” av Veckans Affärer året därpå.
Hennes uppsatsämne på universitetet var redan då givet: Korruption.
Nu har 29-åriga Hayaat Ibrahim utsetts till ny generalsekreterare för Institutet Mot Mutor – och hon är beredd att ta strid mot den svenska mutkulturen.
– Den svenska självbilden är naiv och oerhört skadlig, säger hon till DJ-Legally Yours.

Varför just korruption?

– Det är vår tids viktigaste hållbarhetsfråga. Jag hade redan tidigare intresserat mig för korruptionsfrågorna och skrivit uppsatser inom ämnet under min utbildning. Jag kände att jag ville förstå mer och vilka effekter korruptionen leder till och nu fick jag möjlighet att fördjupa mig ännu mer genom att arbeta med frågorna.

Vad har du kommit fram till?

– Att korruption är orsaken till många av de orättvisor som vi ser i samhället på individnivå, organisationsnivå och hos stater. Jag insåg ganska tidigt att korruptionen också är själva förutsättningen för att dessa orättvisor kan upprätthållas och fortgå – i världen och i Sverige. I näringslivet bidrar korruptionen till ohållbara och, i förlängningen, icke-lönsamma affärer.

Berätta om korruptionen i Sverige

– I Sverige har det till stor del varit så att vi vet att det finns korruption generellt sett – men däremot har vi haft en bild av att korruption inte finns här hemma i Sverige. inte i Sverige… Korruption är någonting som finns någon annanstans i världen, oftast i länder som ligger långt bort… Men den självbilden stämmer ju inte alls! Sverige har en väldigt naiv självbild när det gäller korruption.

Varför har det blivit så, tror du?

– Vi har ett högt förtroende för våra myndigheter och centrala samhällsinstitutioner, vi litar på varandra och detta har resulterat i att Sverige ofta kommer högt upp på korruptionsindex och nämns som ett lågkorrupt land. Därutöver har vi en snäv bild av korruptionsbegreppet och tror oftast att det handlar om klassiska mutbrott, om pengar som överlämnas dolt i kuvert och andra monetära transaktioner. Men korruptionsbegreppet är mycket vidare än så. När vår bild av vad som egentligen är korruption bygger på den snäva definitionen så blir det fel. Korruption innefattar mer än bara kriminaliserade ageranden.

Som till exempel?

– Helt enkelt utnyttjande av maktposition för att gynna sig själv eller annan. Maktmissbruk, intressekonflikter, jäv, nepotism, vänskapskorruption – typiskt svensk korruption som också lyfts fram i internationella rapporter. I Sverige ser vi inte personliga relationer som någonting som man måste vara vaksam på när det gäller korruption trots att det i praktiken är precis tvärtom. Sunda relationer kan ofta utvecklas till osunda relationer.

– Korruption handlar ju i botten om att någon får en otillbörlig förmån av något slag och behöver inte alls handla om någonting materiellt. Det kan vara att någon får gå före i en kö, att någon blir inbjuden till ett visst nätverk och andra helt immateriella förmåner.

Hur ser man internationellt på Sverige i sådana här sammanhang?

– Att Sverige och de andra nordiska länderna upplevs ha en låg grad av korruption såsom givande och tagande av muta, men att just de här andra typerna av korruption finns inom allt från näringsliv och politik till offentlig sektor. Man brukar tala om ”old boys network” som ett utbrett problem i Sverige – om att osunda relationer utgör en grogrund för korruption.

Borde vi lagstifta om ett så kallat karantänssystem så att enskilda individer inte kan hoppa mellan till exempel företag, myndigheter och politisk makt hur enkelt som helst?

– Jag har ingen bestämd uppfattning i frågan ännu. Men jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att diskutera och utreda. Intressekonflikterna som kan uppstå kan få väldigt allvarliga konsekvenser och behöver hanteras på ett effektivt sätt.

Du säger ”Old boys network”… Handlar det mest om män?

– Enligt IMM:s rättsfallssamling är den typiska mutbrottslingen en man i åldern 48-52 år som har kommit en bit i sin karriär och sitter i en maktposition där han kan utnyttja sin ställning.

– Hög grad av korruption begränsar kvinnors möjligheter i samhället samtidigt som fler kvinnor på maktpositioner tenderar att sänka nivåerna av korruption. Det finns studier kring politiska församlingar som visar att fler kvinnor på plats leder till minskad korruption. Svågerpolitiken skapar helt enkelt rekryteringar som inte baserar sig på verkliga meriter utan på vem man känner och det leder till att kvinnor och andra personer som inte utgör en del av männens norm helt enkelt stängs ute. Jämställdhet mellan könen bidrar i sin tur till att korruption minskar.

Enligt en rapport från Transparency International uppger mindre än en procent av svenskarna att de har betalat mutor det senaste åren medan var femte svensk har utnyttjat personliga kontakter för att få olika typer av förmåner. Hur ser du på det?

– Att det ligger i människans natur att man vill hjälpa sig själv och sina närstående men att man måste se vad det innebär i ett större samhällsperspektiv. Idag kanske det råkar vara du själv som kan dra nytta av sådana samhällsstrukturer men imorgon kanske det är du som blir lidande av just sådana negativa strukturer du har varit med och befäst.

En annan internationell rapport, Global Corruption Barometer Europe Union 2021, visar att nästan var tredje svensk anser att korruptionen ökar i Sverige. Vad beror det på?

– De senaste åren har det rapporterats om ett antal korruptionshärvor. Allmänheten ser på och tar till sig detta, särskilt i de fallen offentlig sektor har varit involverad. Utifrån att det allt oftare rapporteras om tilldelning av uppdrag och försäljningsprocesser som inte bygger på saklig grund så finns det troligtvis en ökad känsla av att det inte är som det borde vara. Det här är oerhört skadligt för tilltron till våra offentliga institutioner och i längden vår demokrati, men även för näringslivet.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Du har tidigare talat om risken för svensk export av korruption på den internationella marknaden. Hur menar du?

– Det handlar om svenska bolag som går in på marknader i andra länder, oftast så kallade tillväxtmarknader, där korruption är särskilt utbrett. Sverige är ett exportberoende land och många upplever att man måste agera korrupt på dessa marknader för att kunna göra affärer och inte få en affärsmässig konkurrensnackdel.

Men är inte just den där konkurrensnackdelen ett högt pris man får betala om man vill göra affärer på dessa marknader? Att man helt enkelt inte kan göra affärer då?

– Jag skulle säga tvärt om. Det är fullt möjligt att göra bra affärer på de här marknaderna utan att betala mutor… Men det tar lite längre tid. Det är någonting man som företag måste ta tag i redan i sin riskanalys för sina affärer – att ställa sig frågan: vad är vår strategi för att vinna en upphandling på den här marknaden utan mutor? Många bolag gör aldrig den analysen.

– Det krävs ett aktivt val och ett väl fungerande antikorruptionsarbete för att kunna göra sunda affärer. Att befästa destruktiva strukturer istället för att bryta ner dem innebär att man på lång sikt inte kommer att kunna göra sunda och hållbara affärer.

Hur ser ett bra antikorruptionsarbete ut?

— När det gäller det förebyggande arbetet handlar det inledningsvis om att tonen sätts från toppen – att man från styrelsen och nedåt talar med en tydlig röst om nolltolerans mot varje form av korruption.

– Men det får inte bara bli några fina rader och en policy… Det måste finnas en gedigen riskanalys och en verklig insikt om vilka konkreta risker man är utsatt för internt och externt och att avsteg riskerar att kosta både stora pengar och ett förlorat anseende. Och att medarbetare kan förlora arbete eller till och med hamna i fängelse. Varje organisation måste se till att göra det svårt att göra fel och lätt att göra rätt.

Hur ser de bakomliggande riskerna ut som kan leda till korruption när de stora affärerna ska ”tas hem”?

– Vi brukar prata om olika riskkulturer där den så kallade effektivitetskulturen är en av de vanligaste. Det handlar om en kultur det  inte är viktigt hur man når framgång i affärer utan bara att man gör det. En sådana kultur innebär att man utsätter både sin organisation och enskilda medarbetare för extremt stora risker. Sedan att ens förebyggande åtgärder inte är baserade på faktiska risker utan visar sig vara helt verkningslösa.

Hur ser dessa risker ut ekonomiskt?

– Det har skett en höjning av företagsboten här i Sverige men vi ligger fortfarande mycket långt ifrån till exempel USA, Frankrike och UK. I USA kan det handla om böter på flertals miljarder, vilket ju också har drabbat svenska bolag. Telia tvingades att betala cirka sju miljarder kronor och Ericsson tio miljarder kronor…UK har överhuvudtaget inget tak och syftet är att det ska kunna vara kännbart även för de största aktörerna.

Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Vad krävs för att till exempel USA ska kunna agera mot ett svenskt företag?

– Om USA vill ha jurisdiktion när det gäller en affär så tar de sig jurisdiktion. Faktorer som medför jurisdiktion skiljer sig åt beroende på om bolaget är utfärdare av värdepapper på den amerikanska börsen. Det kan exempelvis räcka med att representanter för det svenska bolaget har deltagit i ett möte i USA eller till och med att något mail eller telefonsamtal har studsat mot en server i USA. Andra exempel är att ett svenskt företag har använt sig av det amerikanska banksystemet.

Varför agerar USA internationellt?

Syftet är att motverka en obalans. Amerikanska bolag ansåg att de fick en konkurrensnackdel internationellt till följd av USA:s hårda korruptionslagstiftning och att ett effektivt och kännbart agerande för alla nationaliteter krävdes för att jämna ut spelplanen. Och det ska sägas att detta har varit väldigt pådrivande mot den internationella korruptionen.

– Man ska ha klart för sig att cirka 35 tusen miljarder kronor varje år årligen går förlorat till korruption internationellt men att mörkertalet är stort eftersom det normalt inte gynnar någon av parterna att träda fram.

Hur ser korruptionens framtid ut?

– På kort sikt… I höst kommer FN:s direktiv om human rights due diligence som jag tror kommer att vara banbrytande och sätta en miniminivå som kommer att leda till att företagen behöver ta tag i hållbarhetsfrågorna på ett helt annat sätt än tidigare. Förhoppningen resulterar detta i att man får en ökad förståelse för kopplingen mellan korruption och överträdelser av mänskliga rättigheter såväl som miljölagstiftning.

– På svensk nivå så träder den nya visselblåsarlagen i kraft den 17 december i år. Företag och organisationer har en viss tid på sig att anpassa sin verksamhet efter lagen men sedan gäller de nya kraven fullt ut. Det ska bli intressant om kraven på uppföljning leder till att fler misstankar om oegentligheter utreds internt.

Och på lite längre sikt, låt säga fem-tio år?

– Om fem-tio år kommer det förhoppningsvis inte att finnas några frågetecken kring vikten av antikorruption längre och att det inte längre anses vara något som faller utanför de affärskritiska frågorna. Att man har insett att affärer måste drivas på ett hållbart sätt för att kunna vara långsiktigt lönsamma.

Och hur ser framtiden ut för dig själv. Du är 29 år och har just utsetts till generalsekreterare för Institutet mot mutor.

– Som jag sa tidigare… Jag planerar varken mitt liv eller min karriär utan gör det som jag tycker är roligt och brinner för. Jag är väldigt glad över förtroendet och ser fram emot att fortsätta utveckla IMM:s verksamhet framöver.

Skulle du kunna gå tillbaka till byråvärlden – bli advokat?

– Absolut!

Åklagare?

– Det har jag faktiskt aldrig funderat över… Men jag tycker ju att åklagare har ett väldigt intressant yrke som jag har stor respekt för… Men vi får se.

Domare?

– Jamen, det är också intressant. Jag är öppen för de möjligheter som dyker upp (skratt). Du får googla mig om tio år…


Hayaat Ibrahim – nyutnämnd generalsekreterare för Institutet mot mutor

Hayaat Ibrahim

Född i Umeå 1992 men flyttade till Stockholm två år senare

Juristexamen och ekonomexamen från Stockholms universitet 2017

Bor: Kista

Familj: Gift