Risk för ökad korruption i Sverige

Två tredjedelar av länderna har ett index under 50, vilket är en signal på allvarliga korruptionsproblem.

Publicerad: 

https://omvarlden.se/nyheter/allt-varre-korruption-i-pandemins-spar

Två tredjedelar av världens länder har allvarliga korruptionsproblem visar korruptionsindex för 2021. Sverige, ett land med låg korruption, halkar nu efter våra nordiska grannländer. 

Korruption är ett av de största hindren för all typ av utveckling i ett samhälle. Det korruptionsindex som Transparency Internationals årligen sammanställer, Corruption Perceptions Index (CPI)  visar tydligt att länderna i botten, som Somalia, Syrien och Sydsudan är länder mer eller mindre i förfall.

Om ansträngningarna mot korruption stagnerar i ett land blir oftast resultatet att mänskliga rättigheter och demokrati angrips och monteras ner.

Danmark och Finland i topp
Det senaste korruptionsindex för 2021, ett år mitt i pandemin, visar att det globala genomsnittet för alla länder var oförändrat för tionde året i rad med ett snitt på 43 poäng av 100 möjliga.

Inget land har dock index 100, våra nordiska grannländer Danmark och Finland som är i topp ligger på 88, medan Sverige har 85.

Två tredjedelar av länderna har ett index under 50, vilket är en signal på allvarliga korruptionsproblem. I 27 länder redovisas det lägsta betyget någonsin. Samma metod för indexet har använts i tio år och trenden är tydlig, högstanivån blir lägre.

– Även om snittet är oförändrat ser vi att många länder som tidigare låg högt, några till och med på index 90, har fallit tillbaka. Det tror vi till stor del beror på pandemin. Vi har sett hur myndigheter mer eller mindre missbrukat pandemin med nedstängningar, försvårat för journalister och därmed minskat insynen för allmänheten. Allt detta sker under en tid då vi snarare behövt ökad transparens som motpol till alla rykten som sprids – helt enkelt för att ge trovärdighet och skapa tillit till offentliga funktioner, säger Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sverige.

Sverige tappat mark
Senaste exemplet på minskad öppenhet är den kritik som riktats från coronakommissionen som menar att de inte fått tillgång till alla anteckningar som ska finnas på Regeringskansliet.

Att Sverige tappat mark gentemot våra nordiska grannar vad gäller korruption är en trend som pågått en tid. Ulrik Åshuvud ser flera skäl till att så skett.

– Regeringen tog fram en handlingsplan mot korruption, men som vi ser det saknas det konkreta handlingar i den och den är endast kopplad till offentlig sektor. När det kommer till offentliga upphandlingar ligger vi efter Finland som har öppna register där alla kan se vilka som fått kontrakt. I Sverige saknas det och det blir därför svårt att bedöma om ett och samma bolag får många kontrakt av en kommun vilket kan vara en signal om vänskapskorruption och jäv, säger Ulrik Åshuvud.

Mutor och bestickningar är den vanligaste formen av korruption i länderna långt ner på korruptionsindex. Det förekommer rätt sällan i Sverige. Däremot finns det ofta tecken på att affärsuppgörelser, tillsättningar av tjänster och affärskritisk information skett genom kontakter som gynnat en part framför en annan.

Vid upphandlingar i små kommuner är risken extra stor att tjänstepersoner har personliga kontakter med en byggare, en rörmokarfirma eller cateringbolag.

– I en enkätundersökning vi gjorde för cirka ett år  sedan svarade 20 procent av allmänheten att de har utnyttjat personliga kontakter för att få tillgång eller förtur till olika tjänster, som till exempel att komma snabbare till en läkare. Inga pengar var inblandade men bevisligen ett tecken på att det finns en utbredd vänskapskorruption hos oss, säger Ulrik Åshuvud.

FAKTA

Länder med minst korruption
Danmark
Finland
Nya Zeeland
Norge
Singapore
Sverige
Schweiz
Nederländerna
Luxemburg
Tyskland

Länder med mest korruption
Turkmenistan
Ekvatorialguinea
Libyen
Afghanistan
Nordkorea
Jemen
Venezuela
Somalia
Syrien
Sydsudan

Transparency Internationals korruptionsindex, Corruption Perceptions Index, CPI, mäter upplevd korruption i offentlig sektor i 180 länder sedan 1995. Indexet baseras på en sammanvägning av upp till 13 källor med data från oberoende institutioner som specialiserat sig på analys av samhällsstyrning, affärsklimat och landrisker. Några av källorna är Världsbanken,  World Economic Forum, Bertelsmann Stiftung, Economist Intelligence Unit och Global Insight Country Risk Ratings. 

%d bloggare gillar detta: