Statliga jätten jagar affärer med aggressiva priser – ”Man känner sig maktlös”

Karin Myrén

Publicerad: 

Otydlig redovisning av statliga pengar, dumpade priser och framför allt ett uppdrag som inte fullföljs: att hjälpa personer i funktionsnedsättning i arbete. Kritiken mot statliga Samhall är hård. ”Man känner sig maktlös”, säger företagaren Johan Mendenhall, som har förlorat affärer på grund av Samhalls metoder.

– Samhall är Sveriges största städföretag så det är klart att det har påverkan på konkurrenssituationen. Det finns ingen annan bransch där staten skjuter till 6,6 miljarder kronor som inte behöver redovisas.

Det säger Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen. Hon är kritisk till att Samhall med 25 000 anställda årligen får 6,6 miljarder från staten som inte behöver redovisas på individnivå.

– Det finns ingen transparens kring vad pengarna används till. Men när ett privat företag anställer någon med stöd kopplat till sig kräver staten att det redovisas per individ. Ett företag får aldrig bara en klumpsumma, på det sätt som Samhall får. Vissa insatser ska till och med redovisas per timme.

Trots att Samhall under många år har fått kritik mot att dumpa priserna, främst i städupphandlingar, så fortsätter bolaget med sina låga priser och konkurrensläget är fortfarande problematiskt, konstaterar hon.

– För seriösa företag som vill vara bra arbetsgivare går det inte att följa efter. Men trots att detta har pågått länge och att flera statliga utredningar har visat på bristerna så händer det ingenting. Det är svårt att förstå att arbetsmarknadsministern inte tar tag i kritiken utan bara ruskar av sig den.

Tar in underkonsulter till högre pris

Enligt Pernilla Enebrink är det känt att Samhall vinner upphandlingar som de inte har tillräckligt med personal för att bemanna. Då vänder de sig till företagen som förlorade i upphandlingen och tar in dem som underkonsulter till ett högre pris än vad de har lagt sig på, förklarar hon.

Det är svårt att förstå att arbetsmarknadsministern inte tar tag i kritiken utan bara ruskar av sig den.

– De betalar bra, långt över sitt eget anbud. Sedan tvingas underkonsulterna att skriva på tystnadsavtal så att de inte får berätta om hur Samhall har prisat in sig. Effekten blir att allt fler städföretag helt enkelt struntar i företagsmarknaden och håller sig till privatkunder i stället.

I höstas konstaterade Konkurrensverket i en utredning att Samhall hade sålt städtjänster till ett pris där gällande marknadspris låg minst 40 procent över, och att det inte är möjligt att utföra ett sådant uppdrag till det priset. Ändå lades ärendet ner. Samhall hävdade att det var en enskild individ som hade begått ett misstag.

– Konkurrensverket skrädde verkligen inte orden, men ändå lades fallet ner. Det är så märkligt! Om en företagare slutar att begå ett brott, är det inget problem längre då? Ska det inte bli någon påföljd? säger Pernilla Enebrink.

Kontraktet hade upphört

Karl Lundvall, ekonomiråd på Konkurrensverket, förklarar att det beror på att den så kallade underprissättningen hade upphört den 15 mars 2021, då köparen, en dagligvaruhandel, avslutade kontraktet med Samhall och valde en annan leverantör.

– Det utgör ingen överträdelse utifrån gällande konkurrenslagstiftning eftersom kontraktet hade upphört och att det därmed inte pågick någon säljverksamhet som kunde förbjudas, säger Karl Lundvall.

Det är groteskt att ett statligt ägt bolag går in och konkurrerar ut oss!

Om en offentlig aktör ska angripas för otillåten säljverksamhet med hjälp av konkurrenslagen går det bara att göra i en pågående verksamhet. Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet är inte lika ingripande för de som berörs jämfört med övriga bestämmelser i konkurrenslagen, exempelvis de som gäller privata kartellöverträdelser eller missbruk av dominerande ställning.

”Samhall ska inte göra så som vi fann att bolaget gjorde”, säger Karl Lundvall på Konkurrensverket. 

– Konkurrensreglerna kan uppfattas som mildare för offentliga aktörer än för privata. Det tydliggörs med det här beslutet där det saknas rättslig grund för Konkurrensverket att göra något i detta fall just på grund av att säljverksamheten har upphört.

Samtidigt får inte Samhall, enligt bolagsordningen och sina egna interna riktlinjer, prissätta under marknadspris, vilket innebär att den som lämnade in klagomålet hade rätt i sak.

– Samhall ska inte göra så som vi fann att bolaget gjorde, och även Samhall drog slutsatsen att deras pris inte var marknadsmässigt. Men det förstod de inte förrän vi hade gått till botten med det och utrett prissättningen i detalj, säger Karl Lundvall.

Sedan dess har det kommit in liknande tips och klagomål om att Samhalls priser på städtjänster ligger långt under marknadspris, som Konkurrensverket nu granskar.

Brister i arbetsmiljöarbete

Samhall får även kritik för brister i sitt arbetsmiljöarbete. I tidningen Arbetet berättar Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud i fackförbundet Fastighets, om hur Samhall konkurrerar med underpriser på städmarknaden för att vinna stora upphandlingar som ger många jobb. Det får i sin tur allvarliga följder för de anställdas arbetsmiljö.

– För att få ihop så många miljoner timmar har Samhall gått in och dammsugit de stora upphandlingarna: städning åt matvarukedjor, kommuner, polisen…

– För mig som är insatt i Samhall är det uppenbart att företaget använder dumpade priser för att vinna, även om alla anbud i privata upphandlingar är hemliga. När jag har kollat kommunala upphandlingar, som är offentliga, ligger Samhalls pris i 99 fall av 100 långt under vad kommunen beräknat att städningen skulle kosta i egen regi, säger Richard Fredriksson till tidningen.

Mer än halverade priset

Johan Mendenhall driver städföretaget PutsJohan med 16 anställda som blev av med sitt uppdrag på en livsmedelsbutik i Kolbäck. Innan dess hade PutsJohan under ett par år skött fönsterputs och städning av butik och kontor en gång per vecka.

Men sedan kom Samhall in i bilden. Samhall sökte upp ägaren av butiken och erbjöd ett pris på städning som låg långt under PutsJohans pris − trots att de skulle utföra mer. Butiksägaren berättade att de skulle städa fler dagar i veckan och det skulle utföras av fler personer, och att priset var så bra att han inte kunde tacka nej.

När Johan Mendenhall räknade på vad hans firma skulle debitera för motsvarande uppdrag visade det sig att Samhalls bud låg under halva priset.

– Då gick jag i taket. Det kändes inte alls bra. Och att Samhall dessutom får många miljarder från staten varje år…

− Skulle jag ha försökt matcha deras pris hade jag gått back. Det finns inga möjligheter för mig att halvera priset – våra marginaler är små redan från början.

PutsJohan har kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund där avtalade regler och lönenivåer måste följas, förklarar han.

– Det är groteskt att ett statligt ägt bolag går in och konkurrerar ut oss! Och det är ju inte bara jag som drabbats på det här viset. Samhall håller på att ta över mer och mer i städbranschen. Samma sak gäller tvätterierna. Vad kommer härnäst?

Johan Mendenhall är orolig för att det som hände hos livsmedelsbutiken kan hända även hos andra kunder.

– Om det fortsätter måste jag jaga in nya kunder eller säga upp personal. Man känner sig maktlös.

Den ursprungliga tanken, att staten stöttar personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden, är han positiv till men han är kritisk till dagens Samhall.

– Nu är det allt fler andra grupper som jobbar där. Samhall blir större och större samtidigt som staten pumpar in mer och mer pengar. Och sedan konkurrerar de ut den privata marknaden genom att sälja in städtjänster till halva priset… Det är inte sund konkurrens.

Riksdagen uppmanade regeringen

I december 2019 riktade riksdagen en uppmaning till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar.

I september 2021 kom ytterligare tillägg till tillkännagivandet men fortfarande har regeringen inte givit något ordentligt svar, enligt Saila Quicklund, moderat riksdagsledamot, som har bevakat frågan under många år.

”Andra företag har inte en chans att konkurrera under sådana villkor”, säger riksdagsledamoten Saila Quicklund (M)

– Det är mycket förvånande med tanke på att Samhall är ett statligt bolag med ett viktigt uppdrag i arbetsmarknadspolitiken. Kritiken är omfattande och den kommer från många olika håll.

Statskontoret och Konkurrensverket är två myndigheter som har uppmärksammat problemen hos Samhall, men kritiken kommer även från privata arbetsintegrerande sociala företag.

– Dessa företag får ersättning utifrån varje individs nedsatta arbetsförmåga och behov av anpassningar. Att Samhall får en klumpsumma oavsett dessa faktorer ger bolaget en särställning. Moderaterna vill därför se en översyn av ersättningsmodellen.

Kritiken kommer även från exempelvis städbolag som konkurrerar om samma uppdrag som Samhall.

Kritiken är omfattande och den kommer från många olika håll

– Det handlar om osund konkurrens. Jag blev uppringd av en intressent som berättade att Samhall hade erbjudit 250 kronor i timmen för gräsklippning av en idrottsanläggning, med två anställda, maskin och bränsle. Andra företag har inte en chans att konkurrera under sådana villkor, säger Saila Quicklund.

Granskning på väg

I vår drar Riksrevisionen i gång en granskning av Samhall som ska vara klar första kvartalet 2023. Myndigheten ska bland annat undersöka om verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer på ett sätt som inte skapar osund konkurrens.

– Det finns en hel del indikatorer på problem som har framkommit i tidigare utredningar och även i media, som ligger bakom beslutet, säger Kristina Lovén Seldén, som projektleder granskningen.

Den övergripande frågan är om Samhall uppfyller sitt uppdrag utifrån både ekonomiska och icke-ekonomiska aspekter.

– Att vi väljer att granska Samhall har olika bevekelsegrunder men det är en samlad bedömning som vi gör. Vår avsikt är att titta brett på Samhall med fokus på hur samhällsuppdraget utförs.

”Att vi väljer att granska Samhall har olika bevekelsegrunder men det är en samlad bedömning som vi gör”, säger Riksrevisionens Kristina Lovén Seldén.

Riksrevisionen kommer sannolikt också att titta på finansieringsmodellen.

– Det rör sig om stora belopp och det är viktigt att pengarna går till det som de är avsedda för.

Även om Samhall har varit i blickfånget de senaste åren är frågan om hur effektivt bolaget fungerar långt ifrån ny.

– Det har utretts länge. Redan på 1990-talet fanns det kritik mot Samhall, säger Kristina Lovén Seldén.

Även ett samhällsproblem

Samhalls agerande är inte bara ett problem för företag i samma branscher, det är också ett samhällsproblem, enligt Pernilla Enebrink på Almega Serviceföretagen. Ursprungstanken var att Samhall skulle vara grindvakten mot förtidspension för personer med någon funktionsnedsättning, men så är det inte längre, menar hon.

– De som nu är på Samhall står i stället förhållandevis nära arbetsmarknaden. Det är personer som med olika stöd och anpassningar skulle kunna jobba på den reguljära arbetsmarknaden.

I själva verket går pengarna till Samhalls kunder.

Samtidigt får många av dem med störst funktionsnedsättning, som står allra längst från arbetsmarknaden, ingen plats på Samhall eftersom de inte har samma möjligheter att utföra exempelvis städning, poängterar Pernilla Enebrink.

– Samhall får skattepengar som ska gå till att hjälpa dem med en funktionsnedsättning till en vettig sysselsättning. Men i själva verket går pengarna till Samhalls kunder.

Almega Serviceföretagen vill i stället att stödet följer individen, och att transparensen kring vad de 6,6 miljarderna som Samhall får ökar. En redovisning på individnivå skulle ge en sundare konkurrenssituation och bättre säkra att pengarna går till rätt saker.

– Det är inte rimligt att få en så stor summa pengar utan att behöva redovisa det noggrannare. Följer stödet individen är det lättare att följa upp att de får den hjälp som de har rätt till.

Stödet behöver kopplas till grad av funktionsnedsättning och vilken typ av arbetsuppgifter som utförs, påpekar hon. Den som är rullstolsburen kan ha 100 procents nedsättning om det handlar om att städa trappor men om jobbet går ut på att svara på frågor i telefon kanske funktionsnedsättningen inte har någon betydelse.

– Ser man till varje individs möjligheter går det att anpassa resurser på ett helt annat sätt. Men tyvärr fokuserar funktionshinderpolitiken mer på vad dessa personer inte kan göra än på vad de kan göra, säger Pernilla Enebrink.

”Väljer ut” medarbetare

Tidigare chefer och anställda inom Samhall har framfört att Samhall i praktiken ”väljer ut” medarbetare och att personer med verkliga behov ”inte har en chans att komma in”, påpekar Saila Quicklund.

– Kritiken gällande brister i arbetsmiljön, avsaknaden av individuella anpassningar, den osunda konkurrensen och att det upplevs som att Samhall väljer sina arbetstagare är ytterst allvarlig.

Personer med fysiska funktionsnedsättningar påstås inte få plats på Samhall i samma utsträckning som tidigare. I stället är det fler som står nära arbetsmarknaden och som inte har omfattande funktionsnedsättningar och ibland även personer utan funktionsnedsättningar, till och med anställda på andra städföretag, som arbetar på Samhall.

De senaste åren har det skett en förändring när det gäller personalstrukturen mot fler yngre, fler män och fler personer som är utomeuropeiskt födda.

– Det måste tolkas som att de branscher som Samhall är inne i kräver högpresterande personer och att de med mer omfattande fysiska funktionsnedsättningar därför inte får plats i samma utsträckning som tidigare.

Enligt direktiven är det personer med så nedsatt arbetsförmåga att de inte kan få något annat uppdrag som ska hänvisas till Samhall. Här har det har skett en glidning från ursprungsuppdraget, poängterar Saila Quicklund.

– Det är högst relevant att göra en översyn för att ta reda om den massiva kritiken stämmer. Avsaknaden av transparens gör att siffror och påståenden inte kan vidimeras och utan fakta går det inte att ta ut en ny riktning om det behövs. Men arbetsmarknadsministern ger inga svar.

TN har sökt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark men hon har avböjt att kommentera kritiken.

%d bloggare gillar detta: