Tjänstemän fortsatt fria från straffrättsligt ansvar – så körde regeringen över riksdagen

Tjänstemän fortsatt fria från straffrättsligt ansvar – så körde regeringen över riksdagen

Våren 2018 beslutade en enig riksdag att tjänstemannaansvaret skulle återinföras i offentlig förvaltning. Nu, fyra år senare, har det historiska beslutet resulterat i ett monstruöst fiasko. Detta sedan regeringen tillsatt en utredning som kommit fram till att inga ändringar behövs, vilket går stick i stäv med riksdagsbeslutet från 2018. Nu, 2022, gick de rödgröna partierna i riksdagen på utredningens linje, och lyckades få med sig Annie Lööf. Tillsammans begravde de frågan med en rösts marginal. Slöseriombudsmannen Josefin Utas menar att oppositionen ”blivit fintad upp på läktaren”, och den tidigare riksdagsledamoten Jeff Ahl dömer ut Moderaterna som ett parti som spelar politisk teater.

Idag har Sverige bara ett högst begränsat straffansvar för tjänstefel. Det mesta försvann 1976 efter förslag från Olof Palmes regering. De ville att det mesta istället skulle hanteras internt på myndigheten. Åtgärder mot den som missbrukat eller misskött sin ställning skulle istället ske som på vilket företag som helst. Det skulle inte längre vara kriminellt, annat än i undantagsfall.

Ida Drougge (M), som lade fram motionen som sedan bifölls, hade tre yrkanden:
•   Tjänstefel ska omfatta fler delar av en myndighets verksamhet. Idag avgränsas tjänstefel till det som kal­las myndighetsutövning, vilket innebär beslut som rör enskilda personer. En myndighet fattar många beslut som inte räknas som myndighetsutövning, till exempel hantering av offentliga medel, upphandling, informationsförmedling och ingående av avtal.
•   De straffrättsliga påföljderna suspension och avsättning ska återinföras.
•   Bestämmelsen om tjänstefel ska ändras så att ansvar kan utdömas för ringa brott, vilket idag är avkriminaliserat.

%d bloggare gillar detta: