Besvikelsen i S över valen av ministrar: “Fattar inte”

3 dec 2021
Tomas Nordenskiöld
https://www.expressen.se/premium/politik/ilskan-i-s-efter-anderssons-utnamningar-fattar-inte/

Drömstarten uteblev för statsminister Magdalena Andersson, som med sina oväntade ministerutnämningar har tagit stora risker. 

– Det är konstigt och dumt, säger en tung S-källa om irritationen internt.

I det tysta har hon samtidigt byggt upp en ny maktkrets runt sig. I den här veckans upplaga av Politikrummet skriver Expressens Tomas Nordenskiöld om hur Magdalena Andersson nu demonstrerar sin makt.

√ Förvåning när ”givna” kulturministern ratades. 

√ Ilska i mäktiga S-distrikten. 

√ Ministern som anses vara ännu mer höger än Mikael Damberg. 

√ Anderssons maktambition – stärker upp det egna kansliet.

√ Ris och ros till statsministerns nya stabschef. 

I skuggan av all turbulens kring Annika Strandhälls obetalda räkningar och förundersökningen mot Tomas Eneroth har statsminister Magdalena Andersson byggt upp en ny stab runt sig, där några av landets mäktigaste nu samlas. 

Emma Lennartsson tillbaka som statssekreterare, nu på finansdepartementet. Arkivbild. Bild: Erik Simander/TT

Och mäktigast av dem alla blir som väntat Emma Lennartsson, (bilden) som statsministerns nya statssekreterare. En post hon haft förut, men tvingades lämna till följd av Transportstyrelseskandalen 2017 då hon missade att föra vidare allvarlig information. 

I fjol plockades hon dock in i igen, men då av Magdalena Andersson, som utsåg henne till sin statssekreterare på finansdepartementet. Syftet, som snacket då gick i partiet, var att göra Andersson till statsminister. Att det var så man sa – och så det blev – säger en del om Lennartssons tyngd internt.

Nu har hon för andra gången lett arbetet med att utse en ny regering. Det har också spekulerats om Lennartsson som ny minister, men Magdalena Andersson vill uppenbarligen behålla Lennartsson tätt vid sin sida. Och i termer av makt är det få ministerposter, om ens någon, som slår den post hon nu får som mäktigaste tjänstemannen i landet.

Nu blir uppdraget att styra mycket av regeringens arbete. Och att styra mer uppifrån är en ambition Magdalena Andersson har, i kontrast till Stefan Löfvens delegerande ledarskap som inte anses ha varit framgångsrikt. 

Magdalena Andersson: Så förbereder inre kretsen inför makten

Emma Lennartsson ersätter därmed Nils Vikmång, (bilden) som haft motsvarande post hos Stefan Löfven under de senaste fyra åren, men på tisdagen meddelade att han gått vidare. 

Spelet som ledde till Karin Rödings avgång – UniversitetslärarenMagdalena Andersson tar även med sig Stefan Engström (bilden). Även han har utsetts till statssekreterare i statsrådsberedningen och blir också Anderssons stabschef.

Tillsammans kommer Emma Lennartsson och Stefan Engström utgöra den innersta maktkretsen runt statsministern.

Stefan Engström har tidigare jobbat under både Göran Persson och Mona Sahlin, och efter ett par år utanför politiken – som kommunikationschef på bland annat Svensk biblioteksförening – plockades han in igen av Magdalena Andersson och blev hennes stabschef 2017.

I den rollen anses han ha varit betydelsefull. Styrningen av finansdepartementet fungerade under Anderssons första år som finansminister dåligt, och Andersson sågs enligt många alltför mycket som en stram teknokrat.

Har setts ”ränna runt”

Senast har Stefan Engström varit statssekreterare åt Matilda Ernkrans, men har under hösten setts mer uppe hos Andersson på finansdepartementet och han också setts ”ränna runt” i regeringskansliet för att förbereda maktövertagandet. 

Internt är bilden av Stefan Engström delad. Vissa höjer honom till skyarna, andra uppskattar inte alls hans framfart och ledarstil. Men när statsrådsberedningens makt nu ska stärkas på de enskilda departementens bekostnad lär det behövas personer som inte är rädda för att trampa på tår. 

 

Ytterligare en som Andersson handplockat och nu får en central roll i den nya staben hon byggt upp är Gösta Brunnander. Han har tidigare varit pressekreterare åt Andersson och senare också Stefan Löfven. Han hann dock lämna politiken tillfälligt för att sedan, när Löfven tillkännagav sin avgång, plockas in igen av Magdalena Andersson. Och han har den senaste tiden ständigt synts i hennes närvaro. Nu blir han biträdande stabschef.

Ytterligare medarbetare håller nu på att plockas in. Men en hel del kända ansikten blir också kvar. Som Mats Andersson, som på nytt utsetts till statssekreterare. Hans tyngd och erfarenhet, bland annat av att förhandla med Centerpartiet, är något Magdalena Andersson behöver. Även Odd Guteland, som varit Stefan Löfvens presschef, ser ut att bli kvar.

Kritiken: ”En jävla massa stockholmare”

I övrigt kan man konstatera att Anderssons nya stab redan haft en del att hantera. Starten har inte gått så där överdrivet smidigt.

Den tidigare så goda stämningen i partiet, som kulminerade på kongressen i början av november, är som bortblåst.

Nu är det tvärtom rejält irriterat på sina håll. Det ska sägas att det i och för sig hör till. Det är alltid många som är besvikna och känner sig förfördelade efter en regeringsbildning.

Men Magdalena Andersson och Emma Lennartsson har med sina ministerutnämningar lyckats trampa på många tår, för att inte säga stampa. Det är i alla fall så det känns för många.

– Retoriken har varit vänster, men utnämningarna är tydligt höger. Och det är en jävla massa stockholmare, säger en besviken S-företrädare, med en tung befattning i partiet. 

Trots att partiets vänsterfalang slöt upp bakom högerkandidaten Magdalena Andersson från Stockholms län och lojalt applåderade valet av henne har de i princip inte fått något betalt i termer av ministerutnämningar.

– Det är konstigt och dumt. Jag fattar inte hur de tänkt, säger en tung S-källa. 

Mikael Damberg (S): ”Äldreomsorgen vår akilleshäl” | SVT Nyheter

Att Mikael Damberg skulle bli finansminister var i och för sig väntat, men inte mindre kontroversiellt för det. Han är precis som Andersson hemmahörande i högerfästet Stockholms län. Och att ha två från länet på de tyngsta posterna är att utmana oskrivna regler.

Få har dessutom en lika stark högerstämpel i partiet som just Damberg. Ja, det skulle vara Max Elger då, som varit Magdalena Anderssons statssekreterare och brukar lastas för att hon så länge höll fast vid den strama finanspolitiken.

Nu blir Elger själv finansmarknadsminister, en oväntad utnämning. Han tillhör i och för sig Stockholms stad, men han har helt fel politisk profil för att göra S-folket i staden glada. 

 

För att hänga med här: Stockholms stad och län är alltså två olika distrikt som alltsomoftast stått på olika sidor när partiet krigat internt. Länet är höger och staden vänster. 

Lawen Redar (S) - Riksdagen

Och för S-folket i staden är utnämningen av Elger inget att fira. Där var man i stället helt inställda – precis som alla andra – på att Lawen Redar skulle bli kulturminister. Men så blev det alltså inte.

– Alla är sura nu, sammanfattar en stämningsläget.

Att Anders Ygeman, som är ordförande för partiet i Stockholms stad och tydligt vänster, lyfts fram i rampljuset igen och tillbaka till justitiedepartementet räcker inte för att ändra på den saken – som det verkar.

För länet har fått alldeles för mycket. Och tongångarna är liknande på många håll även om det också finns dem som viftar bort de sura minerna som gnäll.

Strandhäll ingen tröst för Göteborg

Det mäktiga och röda Skånedistriktet som var först med att backa upp Andersson har kvar Morgan Johansson i regeringen, och han också fått utökade ansvarsområden. Men det är långt ifrån tillräckligt för att skåningarna ska vara nöjda. De hade förväntat sig mer. Och Västsverige har inte fått någon alls. Annika Strandhäll har bott i Stockholm alldeles för länge för att räknas, får man höra om man påtalar att hon trots allt kommer från Göteborg. 

Tilldelningen till skogslänen, partiets maktkluster i norr, har varit betydligt mer generös, med tre nya statsråd: Ida KarkiainenJohan Danielsson och Anna-Caren Sätherberg

Men den allmänna känslan är ändå att Andersson tagit risker med sina oväntade utnämningar. Principen att det är bättre att ta in potentiella kritiker i regeringen, och att ha några av dem som riskerar att hugga en i ryggen nära sig har inte tillämpats av Andersson, menar vissa.

Snarare har hon demonstrerat sin makt. Om det är klokt eller kommer att straffa sig återstår att se.


LÄS MER: En nystart – med Ygeman, Johansson och Strandhäll? 

LÄS MER: MP:s svåra roll utanför regeringen: ”Är kluvet”

LÄS MER: Högerblocket splittrat – L redo att göra upp med S

 

 

 

 

 

Löfven har tillsatt 22 sossar som myndighetschefer – ”i strid med grundlagen”

Löfven har tillsatt 22 sossar som myndighetschefer – ”i strid med grundlagen”

1 december 2021
Mattias Albinsson

https://samnytt.se/lofven-har-tillsatt-22-sossar-som-myndighetschefer-i-strid-med-grundlagen/

Stefan Löfven har under sin tid som statsminister gett hela 22 ledande socialdemokrater jobb som myndighetschefer – flera gånger utan att politikerna behövt söka den aktuella tjänsten. Enligt grundlagen ska vid statliga anställningar ”avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” – något Socialdemokraterna anklagas för att bryta mot.

Det är den liberala tankesmedjan Timbro som presenterar en rapport där de går igenom hur regeringen Löfven mellan 2014 och 2020 använde sin utnämningsmakt vid tillsättandet av myndighetschefer. Exempelvis generaldirektörer, diplomater och ordinarie domare i domstolar.

Under den studerade perioden utnämnde den rödgröna regeringen 173 opolitiska myndighetschefer. 40 av dessa chefer var trots det politiska tillsättningar, varav 22 socialdemokrater. I synnerhet stora myndigheter med stora budgetar, många anställda och centrala roller i samhället har under regeringen Löfven fått socialdemokrater som myndighetschefer.

Som exempel kan nämnas Sida, som Socialdemoktaternas tidigare partisekreterare Carin Jämtin är generaldirektör för sedan 2017. Polismyndigheten, som mellan 1 januari 2015 och februari 2018 hade tidigare socialdemokratiske statssekreteraren Dan Eliasson som rikspolischef. Samt Socialstyrelsen som sedan 2015 leds av före detta S-politikern Olivia Wigzell.

Många gånger har s-politiker fått chefstjänsterna utan att ens ha behövt söka dem.

Inga sverigedemokrater som chefer

Även politiker från de övriga partierna har under Stefan Löfvens tid som regeringschef utnämnts till myndighetschefer. Ett exempel på det är Liberalernas förre partiledare Jan Björklund som förra året utsågs till Sveriges ambassadör i Italien.

Timbro konstaterar emellertid att de flesta tidigare politiker som utsågs till myndighetschefer av Löfven är socialdemokrater, och att företrädare för de andra partierna som får dylika chefsjobb i regel placeras på mindre myndigheter med ett inte lika omfattande inflytande i samhället.

Ingen av de myndighetschefer som utsågs mellan 2014 och 2020 är sverigedemokrat, trots att det är Sveriges tredje största parti.

Löfven har ”missbrukat utnämningsmakten”

Regeringens agerande kan ha gjort att människor som sökt de utlysta chefstjänsterna drabbats på ett negativt sätt. Enligt regeringens egna uppgifter var det exempelvis 28 personer som sökte tjästen som ny Sida-chef hösten 2016. Trots det lät Löfven posten vara vakant fram till april året därpå, när Carin Jämtin avgick som partisekreterare och kunde ta över myndigheten.

Timbro anklagar i sin rapport regeringen Löfven för att ha missbrukat sina befogenheter att utse myndighetschefer och att inte ta hänsyn till ”förtjänst och skicklighet”, vilket regeringsformen kräver.

”Socialdemokratin har agerat i strid med grundlagen och missbrukat regeringsmakten”, skriver tankesmedjan.

Timbro föreslår nu ett antal åtgärder för att öka transparensen och minska politiseringen vid tillsättandet av myndighetschefer.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: MP-kommunalråd utan utbildning fick jobb som miljöchef av underordnad tjänsteman

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: MP-politiker anställdes för ledaregenskaper – nu tvingas kommunen ta in extrachef

Annika Strandhäll vem tror du att du lurar?

Annika Strandhäll (S) gjorde sig ökänd som den minister som utförsäkrade tusentals sjuka svenskar. Nu är hon återigen i rampljuset efter att det framkommit att hon har haft hela nio ärenden hos kronofogden.

/Rubriken upphör att gälla U:2022-01-01/ Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser /Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/ Lag (2014:406) om straff för vissa internationella brott

2021-12-02
Regeringskansliet

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2014406-om-straff-for-folkmord-brott-mot_sfs-2014-406?fbclid=IwAR0-7C7xPFwG_SRLezRPVnUyh2MwWPQylNmYUikdRqG6-9AiFndkvt5s5tw

t.o.m. SFS 2021:1016
SFS nr: 2014:406
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 2014-05-28
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:1016
ÄndringsregisterSFSR (Regeringskansliet)
KällaFulltext (Regeringskansliet)


Folkmord

1 §   För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan,
1. dödar en medlem av folkgruppen,
2. tillfogar en medlem av folkgruppen allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande,
3. påtvingar medlemmar av folkgruppen levnadsvillkor som är ägnade att medföra att folkgruppen helt eller delvis förintas,
4. vidtar åtgärder som är ägnade att förhindra att barn föds inom folkgruppen, eller
5. genom tvång för över ett barn som inte fyllt arton år från folkgruppen till en annan grupp.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Brott mot mänskligheten

2 §   För brott mot mänskligheten döms, om gärningen utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila, den som
1. dödar en person som ingår i gruppen,
2. tillfogar en person som ingår i gruppen allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling,
3. utsätter en person som ingår i gruppen för ett allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution eller annan till sitt allvar jämförbar gärning,
4. i syfte att påverka den etniska sammansättningen av en befolkning eller att föröva andra svåra överträdelser av allmän folkrätt, frihetsberövar en kvinna som ingår i gruppen och som med tvång gjorts havande,
5. förorsakar att en person som ingår i gruppen kommer i sexuellt slaveri eller, i strid med allmän folkrätt, kommer i tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd,
6. i strid med allmän folkrätt deporterar eller tvångsförflyttar en person som ingår i gruppen,
7. i strid med allmän folkrätt frihetsberövar någon som ingår i gruppen,
8. utsätter personer som ingår i gruppen för förföljelse genom att i strid med allmän folkrätt beröva dem grundläggande rättigheter på grund av politiska, rasmässiga, nationella, etniska, kulturella, religiösa, könsmässiga eller andra enligt allmän folkrätt otillåtna motiv, eller
9. för en stats eller politisk organisations räkning, eller med dess tillstånd, stöd eller samtycke, i syfte att undandra en person i gruppen från rättsligt skydd under en längre tid,
a) frihetsberövar denne om frihetsberövandet följs av en vägran att erkänna detta eller att lämna information om personens öde eller uppehållsort,
b) sedan ett frihetsberövande skett vägrar att erkänna detta eller att lämna information om den frihetsberövades öde eller uppehållsort, eller
c) sedan en sådan vägran skett vidmakthåller frihetsberövandet.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Krigsförbrytelser

Skyddad person

3 §   Med skyddad person avses i denna lag den som såsom sårad, sjuk, skeppsbruten, krigsfånge eller civil eller i annan egenskap åtnjuter särskilt skydd enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949, det första tilläggsprotokollet till dessa från 1977 eller annars enligt allmän folkrätt som är tilllämplig i väpnad konflikt eller under ockupation.

Krigsförbrytelse mot person

4 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. dödar en skyddad person,
2. tillfogar en skyddad person allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling,
3. utsätter en skyddad person för medicinskt eller vetenskapligt experiment som inte sker i personens intresse och som innebär allvarlig fara för hans eller hennes liv eller hälsa,
4. skadar en person som är försatt ur stridbart skick,
5. utsätter en skyddad person för allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution, sexuellt slaveri eller annan till sitt allvar jämförbar gärning,
6. i syfte att påverka den etniska sammansättningen av en befolkning eller att föröva andra svåra överträdelser av allmän folkrätt, frihetsberövar en skyddad person av kvinnligt kön som med tvång gjorts havande,
7. utsätter en skyddad person för förödmjukande eller nedsättande behandling som är ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten,
8. i strid med allmän folkrätt deporterar eller tvångsförflyttar en skyddad person,
9. verkställer eller dömer ut ett straff mot en skyddad person utan att han eller hon först fått en rättvis rättegång,
10. i syfte att förmå en stat, person eller organisation att utföra eller avstå från en handling, tar en skyddad person som gisslan, eller
11. till nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper rekryterar eller för direkt deltagande i fientligheter använder barn som inte fyllt femton år.

Straffet är fängelse i högst sex år.

5 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en internationell väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. för en ockupationsmakts räkning låter förflytta en del av dess civilbefolkning till ett ockuperat område,
2. tvingar en medborgare i en stat som är motpart i konflikten att delta i militära operationer mot den egna staten eller tvingar en skyddad person att tjänstgöra i en fientlig makts väpnade styrkor, eller
3. i strid med allmän folkrätt frihetsberövar en skyddad person eller på ett oförsvarligt sätt dröjer med att sända hem en krigsfånge eller en civil person som berövats friheten.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse som avser egendom

6 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. plundrar, eller
2. utan att det är nödvändigt av militära skäl
a) i stor omfattning förstör, tillägnar sig eller beslagtar någon annans egendom, eller
b) förstör, tillägnar sig eller beslagtar sådan egendom som skyddas enligt Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt och det andra protokollet till konventionen.

Straffet är fängelse i högst sex år. Lag (2017:719).

Krigsförbrytelse genom upphävande av rätten till domstolsprövning

7 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en internationell väpnad konflikt eller ockupation, den som helt eller i betydande omfattning upphäver motpartens medborgares rätt till prövning i domstol av civila eller andra medborgerliga rättigheter.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse som avser särskilt skyddade insatser eller kännetecken

8 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. riktar ett anfall mot personal, anläggningar, materiel, enheter eller fordon som deltar i en humanitär biståndsinsats eller i en fredsfrämjande insats i enlighet med Förenta nationernas stadga, under förutsättning att dessa är berättigade till det skydd som gäller för civila eller civil egendom enligt allmän folkrätt,
2. riktar ett anfall mot personal, byggnader, utrustning, medicinska enheter eller transporter som i enlighet med allmän folkrätt har rätt att bära kännetecknen röda korset eller röda halvmånen eller något annat på motsvarande sätt erkänt internationellt kännetecken, eller
3. i strid med allmän folkrätt använder ett kännetecken som avses under 2 för militära ändamål eller använder parlamentärflagga, Förenta nationernas flagga, fiendens flagga eller militära beteckningar eller uniform, på ett sätt som leder till död eller allvarlig personskada.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse genom användande av förbjudna stridsmetoder

9 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. riktar ett anfall mot en civilbefolkning som sådan eller mot enskilda civila som inte direkt deltar i fientligheterna,
2. riktar ett anfall mot byggnader som är avsedda för religion, undervisning, konst, vetenskap eller välgörande ändamål, mot historiska minnesmärken, kulturegendom, sjukhus eller uppsamlingsplatser för sjuka och sårade eller mot annan civil egendom, under förutsättning att dessa inte utgör ett militärt mål,
3. riktar ett anfall mot städer, byar, bostäder eller byggnader som inte försvaras och som inte utgör ett militärt mål,
4. riktar ett anfall mot ett militärt mål som kommer att leda till att civila kommer att dödas eller skadas, civil egendom förstöras eller den naturliga miljön förorsakas allvarliga skador i en omfattning som saknar proportion i förhållande till den konkreta och omedelbara övergripande militära fördel som kan förväntas,
5. med användning av förrädiskt förfarande dödar eller skadar någon som tillhör motpartens nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper,
6. beordrar eller hotar med att pardon inte kommer att ges,
7. använder en skyddad person för att genom hans eller hennes närvaro motverka att motparten går till anfall mot vissa platser eller områden eller mot nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper eller för att främja egna militära operationer, eller
8. i avsikt att utnyttja utsvältning som stridsmetod berövar en civilbefolkning livsnödvändiga förnödenheter.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse genom användande av förbjudna stridsmedel

10 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. använder gift eller giftiga vapen,
2. använder biologiska eller kemiska vapen, eller
3. i strid med allmän folkrätt använder annat stridsmedel som är av sådan beskaffenhet att det kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande eller som är urskillningslöst.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Grov krigsförbrytelse

11 §   Är brott som avses i 4-10 §§ att anse som grovt, döms för grov krigsförbrytelse till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en plan eller politik eller som en del av en omfattande brottslighet eller om gärningen förorsakat död, allvarlig smärta eller skada eller svårt lidande, omfattande skada på egendom eller synnerligen allvarliga skador på den naturliga miljön.

/Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/

Aggressionsbrott

11 a §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ För aggressionsbrott döms den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.

Med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Lag (2021:1016).

Subjektivt rekvisit avseende barns ålder

12 §   Till ansvar som i 1 § första stycket 5 eller 4 § första stycket 11 är föreskrivet för en gärning som begås mot ett barn under viss ålder ska även den dömas som inte insåg men hade skälig anledning att anta att barnet inte uppnått den åldern.

Ansvar för förmän

Utvidgat gärningsmannaskap

13 §   En militär eller civil förman som underlåter att vidta de för honom eller henne möjliga åtgärder som är nödvändiga och skäliga för att förhindra att folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse begås av en underlydande som står under förmannens lydnad och effektiva kontroll ska anses som gärningsman.

Underlåtenhet att utöva kontroll

14 §   En militär eller civil förman som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att utöva särskild tillsyn över en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll ska dömas för underlåtenhet att utöva kontroll till fängelse i högst fyra år, om den underlydande har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse som förmannen borde ha förutsett och hade kunnat förhindra.

Underlåtenhet att anmäla brott

15 §   En militär eller civil förman som, när det kan ske utan fara för att förmannen avslöjar egen brottslighet, underlåter att för undersökning och lagföring anmäla skälig misstanke om att en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse ska dömas för underlåtenhet att anmäla brott till fängelse i högst fyra år.

Försök m.m.

16 §    /Upphör att gälla U:2022-01-01/ För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2016:515).

16 §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten, aggressionsbrott och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

I fråga om aggressionsbrott kan endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande dömas till ansvar enligt första stycket. Detsamma ska gälla för ansvar enligt 23 kap. 4 § brottsbalken.
Lag (2021:1016).

/Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/

Domsrätt över aggressionsbrott

17 §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ Svensk domstol är behörig att döma över aggressionsbrott som har begåtts utanför Sverige eller försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott i de fall som avses i 2 kap. 3 § 1, 2 a och b och 4 brottsbalken. Svensk domstol är också behörig att döma över aggressionsbrott om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som har skett genom resolution RC/Res.6 har trätt i kraft vid tiden för brottet.

Åtal för brott enligt första stycket får väckas endast efter förordnande av regeringen. Lag (2021:1016).

Expert: Bonnesen kommer att åtalas

 Birgitte Bonnesen, tidigare vd för Swedbank.

Misstänkt penningtvätt i Swedbank

Misstänkt mörkläggning av interna rapporter och hittills okända FI-dokument. Det är faktorer som kan leda till åtal inom kort. Läget för Birgitte Bonnesen, Swedbanks tidigare vd, blir allt mer besvärande.

Birgitte Bonnesen är unik i svensk bankhistoria.

Aldrig tidigare har en före detta verkställande direktör på någon av de fyra storbankerna delgetts misstanke om brott.

JK: ”Mångmiljonkrav mot staten för coronarestriktionerna”

Justitiekanslern Mari Heidenborg

2021-11-26
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/jk-mangmiljonkrav-mot-staten-for-coronarestriktionerna/

Skadeståndskraven mot staten för hur coronarestriktionerna har slagit mot både företag och enskilda har börjat strömma in till justitiekanslern. ”Det handlar om mångmiljonbelopp och vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det är väldigt, väldigt svåra frågor där vi har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna”, säger JK Mari Heidenborg som också berättar varför hon tycker att det är viktigt att enskilda, även i andra sammanhang, ska kunna få skadestånd när staten har gjort sig skyldig till grundlagsbrott.

Vi börjar med heraldiken… JK:s vapen innehåller ju en ovanlig symbolik: Tranan till höger står på ett ben och håller en stor sten i sin andra fot. Om tranan skulle slumra till så faller stenen ner på den andra foten så att tranan omedelbart vaknar…

– Ja, det är väl en bra symbol för vaksamhet! JK får inte slumra till utan alltid ha ett vakande öga på statsförvaltningen så att staten lever upp till sin egen rättsordning.

– Som JK ska jag vaka och se till att våra medborgerliga fri- och rättigheter är skyddade och efterlevs.

Finns det en motsättning mellan å ena sidan detta och å andra sidan JK:s uppdrag som ”statens advokat”?

– Det är något av en missuppfattning att JK, som ”statens advokat”, ska försvara staten med näbbar och klor. Det är inte alls den roll vi har.

– Vi ska bevaka statens rätt men i detta ligger att vi ska se till så att rättssystemet fungerar och att lagar följs. Det handlar inte så mycket om att försvara staten utan om att se till att det blir rätt. Om det har blivit fel så ska staten svara för det, naturligtvis.

Det handlar alltså inte om att, som en ”vanlig advokat”, nitiskt och redligt tillvarata klientens intressen och föra klientens talan i alla delar, menar du?

– Nej, att JK ska tillvarata statens intressen innebär att vi ska se till att det blir bra för staten som organisation.

– När JK medverkar i rättsprocesser handlar det inte så mycket om att försvara statens rätt utan snarare om att se till så att staten lever upp till de lagar som den själv har stiftat.

Vad innebär det i praktiken?

– Att när vi går upp i rättegångar så för vi våra processer ganska annorlunda jämfört med en vanlig process. Om staten blir stämd så tittar vi först på om det faktiskt handlar om ett rimligt krav. Om svaret är ja så medger vi kravet.

– Ibland tycker vi att det, i och för sig, är ett rimligt kvar som framförs men att rättsläget är oklart – att det saknas rättslig reglering eller praxis för att vi ska betala – och då kan vi gå till rättegång.

– Då försöker vi föra processen så att det underlättar för den enskilde. Vi försöker renodla processen och vara tydliga med vad det är som är själva stridsfrågan.

Många advokater som företräder klienter med anspråk mot staten anser att JK är en ”gatekeeper” – alltså att JK håller emot för att inte öppna dammluckorna för andra med liknande ärenden…

– Jag tycker inte att vi agerar så och jag har ett färskt exempel på det. Vi fick en begäran om skadestånd för långsam handläggning när det gällde ett strandskyddsärende hos länsstyrelsen. Vi kunde direkt konstatera att det handlade om långsam handläggning och betalade ut skadeståndet.

– Detta ledde till att organisationen Centrum för rättvisa (som hade varit ombud i det första fallet, reds anm.) gick ut och underlättade för andra personer som hade hamnat i samma situation, vilket ledde till att vi fick ytterligare 60 krav på vårt bord.

– Alltså: om det finns en rättslig grund eller ett tydligt lagstöd för kravet så ska JK bifalla det. Sedan kan det finnas fall där vi inte är överens om storleken på skadeståndet, men det är ju en helt annan fråga.

Hur ofta jämkas den typen av ersättningar – alltså fall där JK anser att kravet i sig är korrekt men inte storleken på kravet?

– Det är väldigt vanligt. I flertalet av fallen.

– I de fall där vi kan konstatera att det har skett någon form av överträdelse, fel eller försummelse från statens sida så är det alltså inte särskilt ofta som man får fullt bifall när det gäller storleken på de skadestånd som man har begärt.

Hur ofta godtas er jämkning så att det blir en förlikning?

– I de flesta fallen. Men det händer ju naturligtvis att människor inte går med på vad vi erbjuder och använder sin möjlighet att stämma staten vid domstol.

Förra året låg JK i 33 rättegångar. Hur ofta förlorar ni?

– Det händer att vi tappar ett och annat mål… Men inte jätteofta. De flesta gånger som vi blir stämda vinner vi.

Förra året hanterade JK 1 152 ärenden med krav mot staten enligt skadeståndslagen. Hur många av de som begär skadestånd får dessa beviljade av JK?

– En minoritet. Många krav är illa underbyggda och handlar till exempel om människor som inte har fått bifall i domstol och därför riktar kravet till JK istället.

Enligt JK:s remissyttrande är du positiv till en lagändring som innebär att grundlagsbrott från statens sida ska kunna vara skadeståndsgrundande för enskilda. Berätta…

– Vi har ju våra grundlagar som ska ge skydd för medborgarna men när det har handlat om överträdelser mot sådant som i och för sig regleras i den svenska grundlagen har den enskilde i stället fått skadestånd med stöd av Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

– Utifrån det kan det finnas en poäng i att vi använder vårt eget grundlagsskydd i större utsträckning.

Varför är det viktigt med en lagstiftning om att kunna få skadestånd som grundar sig direkt på regeringsformen, menar du?

– Det där är en jättestor fråga som har med vår rättspositivistiska syn att göra från början… För att kunna få framförallt ideellt skadestånd ska det finnas stöd i lag. Sedan har det vuxet fram en HD-praxis om skadestånd som är baserat på Europakonventionen, EU-stadgan och regeringsformen…

– Allt detta går ju tillbaka till statens tidigare njugga inställning till att utge ideella skadestånd.

Du använder ordet ”njugga inställning”…

– Ja, det gör jag… I syfte att få genomslag för de mänskliga rättigheterna – human rights överhuvudtaget – tycker jag att det är rimligt att vi ska kunna använda vår egen konstitution, och givetvis även de internationella konventionerna, för att leva upp till de rättsstatliga principerna.

Vad ligger då till grund för den tidigare så njugga inställningen även från JK:s sida?

– JK ska ju hålla sig till praxis och se till så att praxis växer fram i domstolarna. JK ska inte vara progressivt. Om vi ska dela ut skadestånd måste det finnas tydligt stöd i lag eller praxis och det har det inte gjort. Därav den njugga inställningen…

Kommer det att öppna dammluckorna, tror du? Kommer antalet fall att öka där fler människor vill ha skadestånd för grundlagsbrott från statens sida?

– Jag tror att antalet sådana ärenden kommer att öka och ganska många kommer att hamna på JK:s bord. Om man inte går direkt till domstol så är det ju här som kraven kommer att hamna.

Är det bara kränkningar av de enskildas rättigheter i grundlagen – alltså 2 kapitlet regeringsformen – som kommer att omfattas av möjligheten till skadestånd?

– Som jag ser det handlar det bara om 2 kapitlet.

Inte till exempel första kapitlet, låt säga bestämmelsen om allas likhet inför lagen, eller 8 kapitlet om normgivningsmakten, vem som har rätt att utfärda vilka regler?

– Det där får ju bli en fråga för domstolarna. Skulle jag som JK få ett sådant ärende på mitt bord skulle jag säga nej i avsaknad på klar och tydlig reglering och praxis på området.

Jag träffade nyligen Coronakommissionens ordförande Mats Melin som sa att det sannolikt kommer att dyka upp skadeståndsanspråk mot staten med anledning av de restriktioner som har använts under pandemin. Hur ser du på det?

– Jag har redan fått in sådana skadeståndsanspråk från verksamheter som har fått väldigt stora inskränkningar på grund av olika typer av restriktioner.

– Det handlar om ganska stora verksamheter och skadeståndskrav på mångmiljonbelopp.

Hade du väntat dig att den här typen av krav skulle komma in till JK?

– Ja, det var väntat. De här handlar ju om inskränkningar i våra fri- och rättigheter på en mängd olika sätt.

– Det skulle ha varit konstigt om vi inte hade haft en diskussion om vad som är rimligt samtidigt som restriktionerna på många sätt har varit nödvändiga. Det här handlar om att göra proportionalitetsbedömningar.

Har du alltså förståelse för att frågor om skadestånd mot staten väcks i de här sammanhangen?

– Ja, absolut! Det är besvärligt när två så viktiga samhällsfrågor ställs emot varandra – en pandemi där det handlar om att skydda människor samtidigt som skyddet inte får inkräkta på våra fri- och rättigheter mer än nödvändigt.

– I hur stor mån ska varje sådan restriktion få inkräkta? Det finns inget enkelt svar på den frågan och vid en bedömning får man titta på varje enskild restriktion i förhållande till varje enskild fri- och rättighet.

Det låter som om det skulle kräva grannlaga överväganden…

– Ja, vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det måste utredas ordentligt hur detta förhåller sig till svensk grundlag.

– Det är väldigt, väldigt svåra frågor där JK har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna.

Går det i någon viss riktning som det ser ut nu?

– Det här kommer ju sannolikt att gå till domstolsprövning. JK ska inte ligga steget före utan praxis ska drivas fram i domstol.

Kommer du få fler sådana här fall på ditt bord?

– Ja, många verksamheter har drabbats och dessutom finns det enskilda som kommer in med krav.

– Vi har redan fått in krav när det gäller till exempel covidpassen – att de har varit förknippade med fel och motsvarande.

Är det här problematiskt för JK och staten?

– Nej, jag ser det inte alls som problematiskt. Även om vi skulle få ett prejudikat som inte går vår väg så har vi ändå fått ett prejudikat som säger hur rättsläget ser ut och då får vi anpassa oss efter det.

JK hamnade nyligen i blåsväder för det ärende där en dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i ersättning sedan han hade beviljats resning av Högsta domstolen och hans åldersbestämning och påföljd sedan hade ändrats. Var du beredd på att kritiken skulle komma?

– Nej.

Du har fått 200 000 protestunderskrifter… Har du förståelse för upprördheten?

– Ja, definitivt! Men som JK måste jag tillämpa lagen sakligt, opartiskt och lika för alla.

Det finns ju en bestämmelse om möjlighet till jämkning i den så kallade frihetsberövandelagen. Kunde inte den ha tillämpats?

– Det är inte så enkelt och det har att göra med att lagen innebär ett strikt ansvar för staten i samband med överträdelser av en grundläggande rättighet.

– Den här personen har alltså fått ett mildare straff efter resning men inte blivit frikänd och det finns en särskild bestämmelse i lagen som tar sikte på just den situationen. Och då kan man inte jämka.

En del av kritiken går ut på att våldtäktsmannen får större ersättning än hans offer har fått i skadestånd…

– Det är två helt olika system. Det kan vara på sin plats att säga att man just nu ser över skadestånd till brottsoffer, att man vill höja dem och ta bort regeln om att den som får frihetsberövandeersättning är fredad från utmätning. Det tycker jag är rimligt.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att frihetsberövandelagen, som har tillämpats i det här fallet, innehåller ett väldigt, väldigt starkt ansvar för staten. Som JK ska jag tillämpa de lagar som finns och kan inte välja att inte tillämpa en lag i ett visst fall för att just det fallet skulle få ett utfall som inte går allmänhetens eller opinionens väg.

Nu kom ju beslutet att skapa en upprördhet som du säger att du har förståelse för. Borde lagen ändras?

– Det här är ett närmast unikt fall… Jag förstår upprördheten men med den rättsordning vi har får man nog räkna med att det kan komma väldigt enstaka fall där tillämpningen faller ut märkligt, kanske till och med oönskat, i det enskilda fallet.

– Det är tveksamt om det skulle ge skäl för en lagändring.

Ett annat JK-ärende som har diskuterats mycket inom i vart fall juristbranschen är det fall som du drev till Högsta domstolen för att få en advokat utesluten ur Advokatsamfundet. Varför var det fallet så angeläget att driva?

– Därför att det handlar om rättigheter som är oerhört viktiga för den misstänkte – nämligen enrumsprivilegiet och rätten till insyn i förundersökningar. Att en advokat missbrukar det förtroendet genom att föra ut information från en person som sitter häktad med restriktioner kan äventyra de här viktiga rättigheterna.

– Det skapar en förtroendebrist från åklagare och polis men också från allmänheten. Det är därför viktigt att advokaterna lever upp till det höga förtroendet som de har och också ska ha.

Du ville alltså få till ett prejudikat?

– Ja, det ville jag. Det finns ett stort intresse för verksamma advokater att veta hur man ska tolka de här reglerna.

– Ett annat skäl till att driva fallet var att jag tyckte att Advokatsamfundets disciplinnämnd hade fjärmat sig från tidigare HD-avgöranden där liknande fall hade lett till uteslutning (i det nu aktuella fallet hade disciplinnämnden bara meddelat varning och straffavgift för advokaten, reds anm.).

Som JK har du ju även att vaka över rättssäkerheten i riket. Om du tar ett helikopterperspektiv på rättstatsfrågorna och den utveckling vi ser på många håll i världen. Vad säger du då?

– Om man tittar på utvecklingen i till exempel Ungern och Polen så har de ju lyckats montera ner stora delar av demokratin genom demokratiskt fattade beslut.

– Det visar att det viktigaste är att vi i tid ser till att stärka alla våra rättsstatliga institutioner så att det tar tid att montera ner dem.

Kan du ge exempel på ändringar som borde göras i Sverige?

– Ja, vi måste stärka vad som krävs för att ändra grundlagen.

– Vi bör stärka domstolarnas självständighet när det gäller tillsättning av domare, möjligheten att ändra antalet domare i våra högsta instanser och deras pensionsålder, disciplinansvaret för domare och fördelningen av pengar till domstolarna som idag ligger hos Domstolsverket som ju är en myndighet under regeringen.

Samtidigt är ju din egen myndighet, Justitiekanslern, också en myndighet under regeringen och har tillsyn över domstolarna…

– Ja, här kan jag även peka på min egen roll där jag som JK har långtgående befogenheter att agera mot domare, inte minst domare i våra högsta instanser.

– Även JK:s tillsyn över domstolarna är en fråga som kan vara värd att diskutera. JK uppträder ju som part i domstol och har samtidigt tillsyn över dem som ska hantera rättegången och döma.

– Så ja – man kan diskutera om JK verkligen ska ha kvar tillsynen av domstolarna.

Är det lämpligt att JK har ett så starkt mandat som idag om Sverige skulle hamna i klorna på en auktoritär regering?

– Det kan bli en väldigt besvärlig sits. En annan regering med en annan agenda och en regimtrogen JK med stora befogenheter är riskabelt i en sådan situation.

Var skulle din egen gräns gå som JK?

– Även om Sverige skulle få en regering med inslag som jag inte gillar så skulle det inte föresväva mig att avgå som JK av den anledningen.

– Men det är klart att det finns en gräns… Om vi hamnar i en situation där lagarna ändras och vi inte längre har något grundläggande skydd för fri- och rättigheter, att de mänskliga rättigheterna sätts åt sidan och att vi inte längre har någon rättsstat – då skulle jag inte vilja vara justitiekansler längre.

Afs: Nej till vaccinpass!

Vaccinpass och corona: Så fungerar vaccinationsbevis - DN.SE

2021-11-22

En mycket aktuell fråga är de vaccinpass som regeringen nu planerar att införa den 1 december. Vi får dagligen frågor av oroade medborgare om vad vi anser om detta. Vår linje har varit klar från första början: ett starkt nej till vaccinpass. Människor ska inte få sin frihet graderad utifrån vaccinationsstatus. Man ska inte tvingas leva som andra klassens medborgare i sitt eget land för att man inte tagit vaccin mot covid-19 eller någon annan sjukdom.

Vårt motstånd mot vaccinpass innebär inte att vi är emot vacciner i sig. För mig är detta en frihetsfråga, och inte en fråga om vaccinernas egenskaper. Det är inte min uppgift som partiledare att rekommendera människor att vaccinera sig, eller att inte vaccinera sig. Vaccinerade och ovaccinerade bör respektera varandras personliga val, utan att gå till hätska angrepp mot varandra.

Min uppgift som partiledare är däremot att stämma i bäcken när allvarliga ingrepp i den personliga friheten drivs igenom och när den frivillighet som svensk vaccinpolitik vilar på hotas genom indirekta tvång. Därför är det en självklarhet att jag tar ställning mot de vaccinpass som nu står för dörren. Jag hoppas att både vaccinerade och ovaccinerade inser att det framväxande kontroll- och övervakningssamhället – där vaccinpass bara är en av flera åtgärder – är ett stort hot mot allas frihet och därför måste bekämpas.


Gustav Kasselstrand
Partiledare
Alternativ för Sverige

Alla partier utom SD nobbade antirasistiskt seminarium – ointresserade när svenskar drabbas

På torsdagen anordnade ett nätverk i riksdagen ett antirasistiskt seminarium. Intresset och uppslutningen för sådana event brukar vara stort men den här gången uteblev samtliga riksdagspartier utom SD. Skälet till utevaron var att fokus för seminariet låg på den eskalerande svenskfientliga rasism som seglat upp som ett dominerande inslag i rasismproblematiken i Sverige.

Sverige toppar alla mätningar som världens minst rasistiska land. Men det finns ett undantag och en blind fläck där detta inte stämmer – den svenskfientliga rasismen. Fenomenet har ökat lavinartat på senare tid och tar sig, vid sidan av den mer dolda strukturella svenskdiskrimineringen i samhället, ofta våldsamma uttryck.

”En skymf mot offren” att övriga partier uteblev

I inslaget intervjuas även SD-riksdagsledamoten Tobias Andersson som tagit initiativ till nätverket mot svenskfientlighet. Han menar att fenomenet måste upp på den politiska dagordningen och pekar bland annat på att exempelvis skrivningar om hatbrottsmotiv som ska ge strängare straff inte träffar gärningspersonerna när hatet är riktat mot svenskar.

Tobias Andersson kallar det ”en skymf mot offren” att övriga riksdagspartiet inte deltog i seminariet. Utevaron från seminariet och ointresset för frågan hos de övriga partierna menar Andersson beror på att motsatsen indirekt skullevara ett erkännande av att man ”kapitalt har misslyckats med invandringen och integrationen i Sverige”.

Sverigedemokratiske riksdagsledamoten och tidigare riksdagens vice talman Björn Söder som talade vid seminariet uttrycker på fredagen även han kritik mot att övriga partier uteblev och därmed signalerar att de inte tar det allvarliga och växande problemet på allvar.