Svensk brottslighet faktor till utlandsflytt

TT

2022-02-16
https://www.tn.se/naringsliv/svensk-brottslighet-faktor-till-utlandsflytt/

Brottsligheten i Sverige är numera en viktig orsak till varför svenskar kan tänka sig att flytta och jobba utomlands. Densamma får också nordisk arbetskraft att tveka inför en Sverigeflytt visar en ny undersökning.

Bakom den står Svenskt näringsliv som låtit Ipsos ställa arbetsmarknadsrelaterade frågor till en målgrupp i åldern 20–50 år med eftergymnasial utbildning.

Två resultat visar sig i undersökningen som gjordes i slutet av december:

På frågan i hur stor utsträckning brottslighet/otrygghet i Sverige kan bidra till att den tillfrågade kan tänka sig att lämna Sverige, svarar 28 procent i ganska/mycket stor utsträckning.

När danskar som kan tänka sig flytta till Sverige får frågan om olika hinder kring en flytt, seglar samtidigt brottslighet/otrygghet upp på en fjärdeplats där 23 procent svarar i ganska/mycket stor utsträckning.

Bland norrmännen är samma siffra 19 procent.

– Jag måste säga att det förvånar och oroar att brottsligheten kryper upp på listan varför man tvekar att flytta till Sverige eller för den delen – att svenskar kan tänka sig flytta från landet. Vi har svårt med kompetensförsörjning och här stärker inte möjligheten att rekrytera, säger Karin Johansson, vice vd för Svenskt näringsliv.

Olika svarsfrekvens

Svarsfrekvensen mellan de olika länderna skiljer sig samtidigt åt. För svensk del är det 34 procent medan Danmark 43 procent och Norge 72 procent. I alla länderna är dock antalet svarande över 1 000 personer.

Enligt Karin Johansson lyfter dock flera av företagen hon är i kontakt med just brottslighet där kostnaderna för det svenska näringslivet uppgår till mångmiljardbelopp.

– Det traditionella industriföretaget är kanske inte utsatt för rån och hot och skadegörelse men de är otroligt beroende av att kunna rekrytera folk. Det hör vi från stora företag i dag, det är ett problem.

Vädret en faktor

Bland de faktorer som dock ligger i topp återfinns bland annat ”det svenska språket” (28 procent) och ”svårt för medföljande att få sysselsättning i Sverige” (24 procent) bland danskar. Hos norrmännen handlar det i stället om för ”låga löner” (48 procent) och ”svårt att hitta arbete” (26 procent) som de största hindren.

När det gäller svenskar och utlandsflytt är det dock en anledning som väger överlägset tyngst gällande en utlandsflytt, nämligen bättre väder/klimat. Det svarar drygt 7 av 10. Hälften svarar samtidigt ”bra för karriären”.

TT: Blir det inte en höna av en fjäder kring brottsligheten om nu ändå väder är tyngsta faktorn?

– Fast då är det ju ändå så att vädret är det inte så mycket vi kan göra åt, brottsligheten kan vi ändå åtgärda.

Fakta

På frågan, skulle du kunna tänka dig att lämna Sverige och flytta utomlands för att arbeta svarade 76 procent ja och 24 procent nej.

På frågan: I hur stor eller liten utsträckning bidrar följande till att du skulle kunna tänka dig att lämna Sverige och flytta utomlands, svarade så här många procent ”I ganska/mycket stor utsträckning”:

Bättre väder/klimat utomlands 72 %
Bra för karriären 54 %
Höga skatter på arbete i Sverige 41 %
Låga löner i Sverige 34 %
Brottslighet/otrygghet i Sverige 28 %
Familjeskäl 24 %
Svårt att hitta boende i Sverige 16 %
Bristande sjukvård i Sverige 17 %
Svårt att hitta arbete som motsvarar min kompetens 16 %
Svårt att hitta arbete i Sverige 15 %
Den svenska kulturen 13 %
Bristande utbildning/skola i Sverige 11 %

Statliga jätten jagar affärer med aggressiva priser – ”Man känner sig maktlös”

Karin Myrén

Publicerad: 

Otydlig redovisning av statliga pengar, dumpade priser och framför allt ett uppdrag som inte fullföljs: att hjälpa personer i funktionsnedsättning i arbete. Kritiken mot statliga Samhall är hård. ”Man känner sig maktlös”, säger företagaren Johan Mendenhall, som har förlorat affärer på grund av Samhalls metoder.

– Samhall är Sveriges största städföretag så det är klart att det har påverkan på konkurrenssituationen. Det finns ingen annan bransch där staten skjuter till 6,6 miljarder kronor som inte behöver redovisas.

Det säger Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen. Hon är kritisk till att Samhall med 25 000 anställda årligen får 6,6 miljarder från staten som inte behöver redovisas på individnivå.

– Det finns ingen transparens kring vad pengarna används till. Men när ett privat företag anställer någon med stöd kopplat till sig kräver staten att det redovisas per individ. Ett företag får aldrig bara en klumpsumma, på det sätt som Samhall får. Vissa insatser ska till och med redovisas per timme.

Trots att Samhall under många år har fått kritik mot att dumpa priserna, främst i städupphandlingar, så fortsätter bolaget med sina låga priser och konkurrensläget är fortfarande problematiskt, konstaterar hon.

– För seriösa företag som vill vara bra arbetsgivare går det inte att följa efter. Men trots att detta har pågått länge och att flera statliga utredningar har visat på bristerna så händer det ingenting. Det är svårt att förstå att arbetsmarknadsministern inte tar tag i kritiken utan bara ruskar av sig den.

Tar in underkonsulter till högre pris

Enligt Pernilla Enebrink är det känt att Samhall vinner upphandlingar som de inte har tillräckligt med personal för att bemanna. Då vänder de sig till företagen som förlorade i upphandlingen och tar in dem som underkonsulter till ett högre pris än vad de har lagt sig på, förklarar hon.

Det är svårt att förstå att arbetsmarknadsministern inte tar tag i kritiken utan bara ruskar av sig den.

– De betalar bra, långt över sitt eget anbud. Sedan tvingas underkonsulterna att skriva på tystnadsavtal så att de inte får berätta om hur Samhall har prisat in sig. Effekten blir att allt fler städföretag helt enkelt struntar i företagsmarknaden och håller sig till privatkunder i stället.

I höstas konstaterade Konkurrensverket i en utredning att Samhall hade sålt städtjänster till ett pris där gällande marknadspris låg minst 40 procent över, och att det inte är möjligt att utföra ett sådant uppdrag till det priset. Ändå lades ärendet ner. Samhall hävdade att det var en enskild individ som hade begått ett misstag.

– Konkurrensverket skrädde verkligen inte orden, men ändå lades fallet ner. Det är så märkligt! Om en företagare slutar att begå ett brott, är det inget problem längre då? Ska det inte bli någon påföljd? säger Pernilla Enebrink.

Kontraktet hade upphört

Karl Lundvall, ekonomiråd på Konkurrensverket, förklarar att det beror på att den så kallade underprissättningen hade upphört den 15 mars 2021, då köparen, en dagligvaruhandel, avslutade kontraktet med Samhall och valde en annan leverantör.

– Det utgör ingen överträdelse utifrån gällande konkurrenslagstiftning eftersom kontraktet hade upphört och att det därmed inte pågick någon säljverksamhet som kunde förbjudas, säger Karl Lundvall.

Det är groteskt att ett statligt ägt bolag går in och konkurrerar ut oss!

Om en offentlig aktör ska angripas för otillåten säljverksamhet med hjälp av konkurrenslagen går det bara att göra i en pågående verksamhet. Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet är inte lika ingripande för de som berörs jämfört med övriga bestämmelser i konkurrenslagen, exempelvis de som gäller privata kartellöverträdelser eller missbruk av dominerande ställning.

”Samhall ska inte göra så som vi fann att bolaget gjorde”, säger Karl Lundvall på Konkurrensverket. 

– Konkurrensreglerna kan uppfattas som mildare för offentliga aktörer än för privata. Det tydliggörs med det här beslutet där det saknas rättslig grund för Konkurrensverket att göra något i detta fall just på grund av att säljverksamheten har upphört.

Samtidigt får inte Samhall, enligt bolagsordningen och sina egna interna riktlinjer, prissätta under marknadspris, vilket innebär att den som lämnade in klagomålet hade rätt i sak.

– Samhall ska inte göra så som vi fann att bolaget gjorde, och även Samhall drog slutsatsen att deras pris inte var marknadsmässigt. Men det förstod de inte förrän vi hade gått till botten med det och utrett prissättningen i detalj, säger Karl Lundvall.

Sedan dess har det kommit in liknande tips och klagomål om att Samhalls priser på städtjänster ligger långt under marknadspris, som Konkurrensverket nu granskar.

Brister i arbetsmiljöarbete

Samhall får även kritik för brister i sitt arbetsmiljöarbete. I tidningen Arbetet berättar Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud i fackförbundet Fastighets, om hur Samhall konkurrerar med underpriser på städmarknaden för att vinna stora upphandlingar som ger många jobb. Det får i sin tur allvarliga följder för de anställdas arbetsmiljö.

– För att få ihop så många miljoner timmar har Samhall gått in och dammsugit de stora upphandlingarna: städning åt matvarukedjor, kommuner, polisen…

– För mig som är insatt i Samhall är det uppenbart att företaget använder dumpade priser för att vinna, även om alla anbud i privata upphandlingar är hemliga. När jag har kollat kommunala upphandlingar, som är offentliga, ligger Samhalls pris i 99 fall av 100 långt under vad kommunen beräknat att städningen skulle kosta i egen regi, säger Richard Fredriksson till tidningen.

Mer än halverade priset

Johan Mendenhall driver städföretaget PutsJohan med 16 anställda som blev av med sitt uppdrag på en livsmedelsbutik i Kolbäck. Innan dess hade PutsJohan under ett par år skött fönsterputs och städning av butik och kontor en gång per vecka.

Men sedan kom Samhall in i bilden. Samhall sökte upp ägaren av butiken och erbjöd ett pris på städning som låg långt under PutsJohans pris − trots att de skulle utföra mer. Butiksägaren berättade att de skulle städa fler dagar i veckan och det skulle utföras av fler personer, och att priset var så bra att han inte kunde tacka nej.

När Johan Mendenhall räknade på vad hans firma skulle debitera för motsvarande uppdrag visade det sig att Samhalls bud låg under halva priset.

– Då gick jag i taket. Det kändes inte alls bra. Och att Samhall dessutom får många miljarder från staten varje år…

− Skulle jag ha försökt matcha deras pris hade jag gått back. Det finns inga möjligheter för mig att halvera priset – våra marginaler är små redan från början.

PutsJohan har kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund där avtalade regler och lönenivåer måste följas, förklarar han.

– Det är groteskt att ett statligt ägt bolag går in och konkurrerar ut oss! Och det är ju inte bara jag som drabbats på det här viset. Samhall håller på att ta över mer och mer i städbranschen. Samma sak gäller tvätterierna. Vad kommer härnäst?

Johan Mendenhall är orolig för att det som hände hos livsmedelsbutiken kan hända även hos andra kunder.

– Om det fortsätter måste jag jaga in nya kunder eller säga upp personal. Man känner sig maktlös.

Den ursprungliga tanken, att staten stöttar personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden, är han positiv till men han är kritisk till dagens Samhall.

– Nu är det allt fler andra grupper som jobbar där. Samhall blir större och större samtidigt som staten pumpar in mer och mer pengar. Och sedan konkurrerar de ut den privata marknaden genom att sälja in städtjänster till halva priset… Det är inte sund konkurrens.

Riksdagen uppmanade regeringen

I december 2019 riktade riksdagen en uppmaning till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar.

I september 2021 kom ytterligare tillägg till tillkännagivandet men fortfarande har regeringen inte givit något ordentligt svar, enligt Saila Quicklund, moderat riksdagsledamot, som har bevakat frågan under många år.

”Andra företag har inte en chans att konkurrera under sådana villkor”, säger riksdagsledamoten Saila Quicklund (M)

– Det är mycket förvånande med tanke på att Samhall är ett statligt bolag med ett viktigt uppdrag i arbetsmarknadspolitiken. Kritiken är omfattande och den kommer från många olika håll.

Statskontoret och Konkurrensverket är två myndigheter som har uppmärksammat problemen hos Samhall, men kritiken kommer även från privata arbetsintegrerande sociala företag.

– Dessa företag får ersättning utifrån varje individs nedsatta arbetsförmåga och behov av anpassningar. Att Samhall får en klumpsumma oavsett dessa faktorer ger bolaget en särställning. Moderaterna vill därför se en översyn av ersättningsmodellen.

Kritiken kommer även från exempelvis städbolag som konkurrerar om samma uppdrag som Samhall.

Kritiken är omfattande och den kommer från många olika håll

– Det handlar om osund konkurrens. Jag blev uppringd av en intressent som berättade att Samhall hade erbjudit 250 kronor i timmen för gräsklippning av en idrottsanläggning, med två anställda, maskin och bränsle. Andra företag har inte en chans att konkurrera under sådana villkor, säger Saila Quicklund.

Granskning på väg

I vår drar Riksrevisionen i gång en granskning av Samhall som ska vara klar första kvartalet 2023. Myndigheten ska bland annat undersöka om verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer på ett sätt som inte skapar osund konkurrens.

– Det finns en hel del indikatorer på problem som har framkommit i tidigare utredningar och även i media, som ligger bakom beslutet, säger Kristina Lovén Seldén, som projektleder granskningen.

Den övergripande frågan är om Samhall uppfyller sitt uppdrag utifrån både ekonomiska och icke-ekonomiska aspekter.

– Att vi väljer att granska Samhall har olika bevekelsegrunder men det är en samlad bedömning som vi gör. Vår avsikt är att titta brett på Samhall med fokus på hur samhällsuppdraget utförs.

”Att vi väljer att granska Samhall har olika bevekelsegrunder men det är en samlad bedömning som vi gör”, säger Riksrevisionens Kristina Lovén Seldén.

Riksrevisionen kommer sannolikt också att titta på finansieringsmodellen.

– Det rör sig om stora belopp och det är viktigt att pengarna går till det som de är avsedda för.

Även om Samhall har varit i blickfånget de senaste åren är frågan om hur effektivt bolaget fungerar långt ifrån ny.

– Det har utretts länge. Redan på 1990-talet fanns det kritik mot Samhall, säger Kristina Lovén Seldén.

Även ett samhällsproblem

Samhalls agerande är inte bara ett problem för företag i samma branscher, det är också ett samhällsproblem, enligt Pernilla Enebrink på Almega Serviceföretagen. Ursprungstanken var att Samhall skulle vara grindvakten mot förtidspension för personer med någon funktionsnedsättning, men så är det inte längre, menar hon.

– De som nu är på Samhall står i stället förhållandevis nära arbetsmarknaden. Det är personer som med olika stöd och anpassningar skulle kunna jobba på den reguljära arbetsmarknaden.

I själva verket går pengarna till Samhalls kunder.

Samtidigt får många av dem med störst funktionsnedsättning, som står allra längst från arbetsmarknaden, ingen plats på Samhall eftersom de inte har samma möjligheter att utföra exempelvis städning, poängterar Pernilla Enebrink.

– Samhall får skattepengar som ska gå till att hjälpa dem med en funktionsnedsättning till en vettig sysselsättning. Men i själva verket går pengarna till Samhalls kunder.

Almega Serviceföretagen vill i stället att stödet följer individen, och att transparensen kring vad de 6,6 miljarderna som Samhall får ökar. En redovisning på individnivå skulle ge en sundare konkurrenssituation och bättre säkra att pengarna går till rätt saker.

– Det är inte rimligt att få en så stor summa pengar utan att behöva redovisa det noggrannare. Följer stödet individen är det lättare att följa upp att de får den hjälp som de har rätt till.

Stödet behöver kopplas till grad av funktionsnedsättning och vilken typ av arbetsuppgifter som utförs, påpekar hon. Den som är rullstolsburen kan ha 100 procents nedsättning om det handlar om att städa trappor men om jobbet går ut på att svara på frågor i telefon kanske funktionsnedsättningen inte har någon betydelse.

– Ser man till varje individs möjligheter går det att anpassa resurser på ett helt annat sätt. Men tyvärr fokuserar funktionshinderpolitiken mer på vad dessa personer inte kan göra än på vad de kan göra, säger Pernilla Enebrink.

”Väljer ut” medarbetare

Tidigare chefer och anställda inom Samhall har framfört att Samhall i praktiken ”väljer ut” medarbetare och att personer med verkliga behov ”inte har en chans att komma in”, påpekar Saila Quicklund.

– Kritiken gällande brister i arbetsmiljön, avsaknaden av individuella anpassningar, den osunda konkurrensen och att det upplevs som att Samhall väljer sina arbetstagare är ytterst allvarlig.

Personer med fysiska funktionsnedsättningar påstås inte få plats på Samhall i samma utsträckning som tidigare. I stället är det fler som står nära arbetsmarknaden och som inte har omfattande funktionsnedsättningar och ibland även personer utan funktionsnedsättningar, till och med anställda på andra städföretag, som arbetar på Samhall.

De senaste åren har det skett en förändring när det gäller personalstrukturen mot fler yngre, fler män och fler personer som är utomeuropeiskt födda.

– Det måste tolkas som att de branscher som Samhall är inne i kräver högpresterande personer och att de med mer omfattande fysiska funktionsnedsättningar därför inte får plats i samma utsträckning som tidigare.

Enligt direktiven är det personer med så nedsatt arbetsförmåga att de inte kan få något annat uppdrag som ska hänvisas till Samhall. Här har det har skett en glidning från ursprungsuppdraget, poängterar Saila Quicklund.

– Det är högst relevant att göra en översyn för att ta reda om den massiva kritiken stämmer. Avsaknaden av transparens gör att siffror och påståenden inte kan vidimeras och utan fakta går det inte att ta ut en ny riktning om det behövs. Men arbetsmarknadsministern ger inga svar.

TN har sökt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark men hon har avböjt att kommentera kritiken.

En röst från verkligheten

2022-02-18

Från Petterssons blogg:

En tidigare lärare på SFI, Svenska För Invandrare, berättar om deras låga – obefintliga kunskaper från hemländerna, samt att den exceptionella belastningen av svenska sjukvården, kravlösheten, våldsbenägenheten, mm!

Tidigare SFI-läraren: Annie Lööf har fel – invandringen blir inte en samhällsresurs

”Under en lång följd av år har vi från politiska makthavare i Sverige fått höra att vi behöver mer arbetskraft eftersom det råder personalbrist inom en rad samhällsfunktioner. Väldigt ofta har vi hört politiker som Annie Lööf, Stefan Löfven, Magdalena Andersson och ett stort antal andra representanter för riksdagens partier idogt hävda att den omfattande invandringen till landet kommer att bli en viktig framtida samhällsresurs.” skriver SFI-läraren Gunnar Bergström.


Denna video skulle naturligtvis spelas upp på bästa sändningstid i statstelevisionen istället för program som t ex Renees brygga där hela Sveriges lille afrosvenske Tusse sitter och målar naglarna på dåvarande statsministern.

Detta kommer naturligtvis inte att hända för denna sanning om i princip helt obildbara invandrare som inte kommer att tillföra landet något annat än kostnader, sociala problem och kriminalitet  i alla dess former skall naturligtvis inte få komma fram.

Han som fick sina naglar målade har ju med en papegojas envishet fört fram att många av nysvenskarna är högutbildade advokater, ingenjörer, läkare och annat som vårt land kommer att få stor nytta av längre fram.

Det finns säkert några sådana men lyssna till vad som sägs av personen som varit ute i verkligheten och kommit i närkontakt med dessa som i framtiden enligt Steffe skall bli en otrolig tillgång för oss.

Kan inte heller annat än tänka på programmet Uppdrag granskning från Tjärna ängar i Borlänge där en medverkande rent ut sa att många av dom invandrare som bodde där hade den inställningen att dom inte behövde lära sig det svenska språket och inte heller behövde anstränga sig med att arbeta.

I programmet gavs också exempel på personer som gått på SFI i 5000 timmar utan att nå upp till grundläggande kunskaper i svenska språket. Troligtvis så har detta i vissa fall gjorts med den avsikten att på detta sätt eliminera risken för att behöva ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och på så sätt kunna fortsätta att leva ett  bekvämt och bekymmerslöst bidragsfinansierat leverne på svenska skattebetalares bekostnad. För det kan väl inte vara så illa att det beror på låg intelligensnivå?

Till sist så skulle det inte förvåna mig om personen som avslöjar dessa fakta i filmen åtalas för hets mot folkgrupp eller hatbrott vilket ju numera är standardvapnet från PK – etablissemanget för att tysta svenskar som vågar yppa obekväma sanningar som har med invandringen att göra.

Det klagas nu högljutt på att Polen och Ungern skall bestraffas med indragna EU – bidrag för att dom inte lever upp till kraven på att vara en rättsstat. Frågan är bara huruvida Sverige är en rättsstat när man här döms för hets mot folkgrupp och hatbrott när man framför rena fakta och sanningar som har med invandringen att göra. Det kan enligt min menig inte vara olagligt att argumentera eller debattera med sanningar och fakta som underlag och sedan må detta vara hur obekvämt som helst för makthavarna. Ett samhälle som dömer någon för detta är inte ett rättssamhälle.

Sandor Herold

Larmet: Elbristen kan stoppa jättesatsningar i Göteborg

Gabriel Cardona Cervantes

14 feb 2022, 14:29
https://www.tn.se/hallbarhet/goteborg-energi-elbrist-kan-stoppa-jattesatsningar/

Northvolts och Volvos etablering i Göteborg är bara början. En industrirenässans är på gång i staden. Men nu larmar Göteborg Energi för att elfrågan inte är löst. ”Det är extremt bråttom”, säger Lars Edström på Göteborg Energi.

Göteborg växer så det knakar. Nyligen stod det klart att staden ska husera Northvolts och Volvos gemensamma batterifabrik. Vidare har lastbilskoncernen AB Volvo aviserat att man ska ställa om till elektrifierade fordon medan Stena Line krattar i manegen för att om några år lansera sin eldrivna färja Stena Elektra. Därtill vill drivmedelsbolagen Preem och St1 investera i en övergång till förnybara drivmedel.

Elbrist hotar projekten

Men för att alla investeringar ska bära frukt behövs en kraftig utbyggnad av elnätet i staden, förklarar Lars Edström, vd på Göteborg Energi Elnät AB.

– De närmaste 15 åren behöver Göteborg stärka elnätskapaciteten med lika mycket som behövdes de 100 senaste åren dessförinnan. Med satsningarna på Northvolt, Volvo Cars, AB Volvo och Stena Line kommer hälften av kapaciteten att behövas i närtid. Det är bråttom, säger han.

”Om Stena Line ska lansera Stena Elektra måste de ha garantier nu”

Liknande tongångar kommer från Göteborgs Hamn som är en viktig knutpunkt för stadens industri- och transportsektor, men även för hela landet.

– Det är verkligen bråttom. Vi som är verksamma inom infrastruktur är vana vid långa projekt med långa ledtider. Därför är det oerhört viktigt att vi redan idag vet hur elförsörjningen kommer att se ut framöver. Om Stena Line ska lansera Stena Elektra måste de ha garantier nu, säger Viktor Allgurén, innovations- och elektrifieringsansvarig på hamnen.

Nicklas Mårtensson, vd för Stena Line, har också varit ute i debatten. ”Utan tillräckligt med el så kommer varken vi i näringslivet eller samhället i övrigt att klara klimatomställningen”, sa han nyligen till DI. Även i TN har företaget lyft farhågorna om att investera i elektriska fartyg som sedan inte kan laddas på grund av bristande nätkapacitet och infrastruktur.

”Om Göteborg inte kommer upp i tillräcklig nätkapacitet kommer investeringarna att förläggas i andra städer”

Göteborg, med sin långa historia som fordonsstad, har helt rätt förutsättningar för att gå mot en industrirenässans i elektrifieringen, anser Lars Edström på Göteborg Energi. Det går också helt i linje med Göteborgs Stads ambitioner om att bli en av 100 klimatneutrala och smarta städer i Europa. Det är chans som han inte vill se gå förlorad.

– Industrin kommer alltid att investera för framtiden och satsningar i elektrifieringen har redan påbörjats. Men om Göteborg inte kommer upp i tillräcklig nätkapacitet kommer investeringarna att förläggas i andra städer, säger Lars Edström.

Riskerar att tappa konkurrenskraft

Han får medhåll från Viktor AllgurénGöteborgs Hamn.

– Vi befinner oss i ett läge där både industrin och transportsektorn går mot en utfasning av fossila bränslen och en ökad elektrifiering. För att hantera övergången kommer vi att behöva mångdubbla effektbehovet de kommande 10–15 åren. Om vi inte gör det riskerar vi att halka efter i teknikutvecklingen och tappa konkurrenskraft, säger han.

Göteborg Energi vill inte bara larma om riskerna utan också ta fram ett konkret förslag på hur man får bukt med problemet.

– Vi har kontaktat Svenska Kraftnät och räknat ut ett sätt som kräver relativt lite både i tid och pengar och som kan dubbla elnätskapaciteten. Det är att bygga en cirka 1,6 mil lång 400 kilovolts-stamnätsledning mellan Ingelkärr i Älvängen och Hisingen som uppskattas till tre miljarder kronor, säger Lars Edström.

”Det är extremt bråttom”

Förfrågan har skickats till Svenska Kraftnät, och framöver väntas man kunna upprätta en dialog med myndigheten för att komma till en lösning. Det är positivt att det går framåt. Men det går inte att vänta allt för länge, menar Lars Edström. Framför allt inte med dagens tillståndsprocesser.

– Det är extremt bråttom. Vi kan inte säga till industrin att investera utan att samtidigt garantera att det finns tillräckligt med nätkapacitet. Det är oerhört viktigt för Göteborg men även Sverige, säger han.

Risk för ökad korruption i Sverige

Två tredjedelar av länderna har ett index under 50, vilket är en signal på allvarliga korruptionsproblem.

Publicerad: 

https://omvarlden.se/nyheter/allt-varre-korruption-i-pandemins-spar

Två tredjedelar av världens länder har allvarliga korruptionsproblem visar korruptionsindex för 2021. Sverige, ett land med låg korruption, halkar nu efter våra nordiska grannländer. 

Korruption är ett av de största hindren för all typ av utveckling i ett samhälle. Det korruptionsindex som Transparency Internationals årligen sammanställer, Corruption Perceptions Index (CPI)  visar tydligt att länderna i botten, som Somalia, Syrien och Sydsudan är länder mer eller mindre i förfall.

Om ansträngningarna mot korruption stagnerar i ett land blir oftast resultatet att mänskliga rättigheter och demokrati angrips och monteras ner.

Danmark och Finland i topp
Det senaste korruptionsindex för 2021, ett år mitt i pandemin, visar att det globala genomsnittet för alla länder var oförändrat för tionde året i rad med ett snitt på 43 poäng av 100 möjliga.

Inget land har dock index 100, våra nordiska grannländer Danmark och Finland som är i topp ligger på 88, medan Sverige har 85.

Två tredjedelar av länderna har ett index under 50, vilket är en signal på allvarliga korruptionsproblem. I 27 länder redovisas det lägsta betyget någonsin. Samma metod för indexet har använts i tio år och trenden är tydlig, högstanivån blir lägre.

– Även om snittet är oförändrat ser vi att många länder som tidigare låg högt, några till och med på index 90, har fallit tillbaka. Det tror vi till stor del beror på pandemin. Vi har sett hur myndigheter mer eller mindre missbrukat pandemin med nedstängningar, försvårat för journalister och därmed minskat insynen för allmänheten. Allt detta sker under en tid då vi snarare behövt ökad transparens som motpol till alla rykten som sprids – helt enkelt för att ge trovärdighet och skapa tillit till offentliga funktioner, säger Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sverige.

Sverige tappat mark
Senaste exemplet på minskad öppenhet är den kritik som riktats från coronakommissionen som menar att de inte fått tillgång till alla anteckningar som ska finnas på Regeringskansliet.

Att Sverige tappat mark gentemot våra nordiska grannar vad gäller korruption är en trend som pågått en tid. Ulrik Åshuvud ser flera skäl till att så skett.

– Regeringen tog fram en handlingsplan mot korruption, men som vi ser det saknas det konkreta handlingar i den och den är endast kopplad till offentlig sektor. När det kommer till offentliga upphandlingar ligger vi efter Finland som har öppna register där alla kan se vilka som fått kontrakt. I Sverige saknas det och det blir därför svårt att bedöma om ett och samma bolag får många kontrakt av en kommun vilket kan vara en signal om vänskapskorruption och jäv, säger Ulrik Åshuvud.

Mutor och bestickningar är den vanligaste formen av korruption i länderna långt ner på korruptionsindex. Det förekommer rätt sällan i Sverige. Däremot finns det ofta tecken på att affärsuppgörelser, tillsättningar av tjänster och affärskritisk information skett genom kontakter som gynnat en part framför en annan.

Vid upphandlingar i små kommuner är risken extra stor att tjänstepersoner har personliga kontakter med en byggare, en rörmokarfirma eller cateringbolag.

– I en enkätundersökning vi gjorde för cirka ett år  sedan svarade 20 procent av allmänheten att de har utnyttjat personliga kontakter för att få tillgång eller förtur till olika tjänster, som till exempel att komma snabbare till en läkare. Inga pengar var inblandade men bevisligen ett tecken på att det finns en utbredd vänskapskorruption hos oss, säger Ulrik Åshuvud.

FAKTA

Länder med minst korruption
Danmark
Finland
Nya Zeeland
Norge
Singapore
Sverige
Schweiz
Nederländerna
Luxemburg
Tyskland

Länder med mest korruption
Turkmenistan
Ekvatorialguinea
Libyen
Afghanistan
Nordkorea
Jemen
Venezuela
Somalia
Syrien
Sydsudan

Transparency Internationals korruptionsindex, Corruption Perceptions Index, CPI, mäter upplevd korruption i offentlig sektor i 180 länder sedan 1995. Indexet baseras på en sammanvägning av upp till 13 källor med data från oberoende institutioner som specialiserat sig på analys av samhällsstyrning, affärsklimat och landrisker. Några av källorna är Världsbanken,  World Economic Forum, Bertelsmann Stiftung, Economist Intelligence Unit och Global Insight Country Risk Ratings. 

Sverige satsar 240 milj. årligen på att minska spänningarna i Ukraina

Publicerad: 

Biståndsminister Matilda Ernkrans första utlandsbesök gick till Ukraina. Med sig hade hon en satsning på 240 miljoner som till stor del ska gå till fredsskapande åtgärder. 

– Jag är här för att visa Sveriges stöd till Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i den svåra tid som är här nu. Men vi är också en långsiktig partner till Ukraina och har precis tagit ett nytt beslut om att vi ska fortsätta med vårt humanitära stöd men även ett reformstöd, säger Matilda Ernkrans på telefon från huvudstaden Kiev.

Det nya stödet innebär att Sverige ska satsa 240 miljoner kronor årligen för att kunna bygga starkare band med EU och öka samhällets motståndskraft.

– Det kan handla om att ge mer hjälp till människor i östra Ukraina och stödja fredsbyggande arbete, men även bidra till energieffektivisering och infrastruktur och stärka demokratiska institutioner som till exempel rättsväsendet och fri och oberoende media, säger Matilda Ernkrans.

Ny fond skapas

Under besöket i Ukraina har hon träffat vice premiärminister Iryna Vereshchuk, Röda Korset, Världsbanken men även Kanadas ambassadör eftersom Sverige tillsammans med Kanada, Schweiz och Storbritannien har skapat en ny fond – Partnership Fund for a Resilient Ukraine – som ska användas för att minska spänningarna i landet. Förra veckan meddelade regeringen att 50 miljoner kronor ska satsas på denna fond.

Läget är nu mycket spänt i Ukraina. USA:s president Joe Biden har uppmanat alla amerikaner att lämna landet på grund av den stora risken för rysk militär aktion.

Konflikt sedan 2013

Efter Sovjetunions kollaps bröt Ukraina banden med Sovjetunionen och 1991 blev landet självständigt för första gången på över 80 år. Relationerna var relativt goda men 2013 blev det stora folkliga protester mot regeringen i Ukraina efter att de avbrutit ett handelsavtal med EU.

I februari 2014 blev sedan presidenten Victor Jusjtjenko avsatt efter att mer än etthundra människor skjutits ihjäl i samband med en demonstration i Kiev. Ryssland reagerar starkt på att presidenten avsätts och samma år annekterar Ryssland Krimhalvön.

I april 2021 förstärkte Ryssland sin militära närvaro vid gränsen till Ukraina. I december ökade mobiliseringen och över 100 000 ryska soldater står nu vid gränsen till Ukraina. Samtidigt har Ryssland krävt att Nato inte ska ta emot fler länder.


Svenska medborgare har inte tillfrågats i ärendet. Dessa 240 milj. årligen som nu ska till Ukraina, hade behövts här hemma för välfärdssituationen.

Målet om Estoniafilmningen återförvisas till tingsrätten

Publicerad: 2022-02-15

ERIC TAGESSON
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/malet-om-estoniafilmningen-aterforvisas-till-tingsratten/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=220215

Tingsrätten ogillade åtalet

Och Göteborgs tingsrätt gick på försvarets linje, och de båda åtalade friades.
Sammanfattningsvis menade rätten att de två åtalade, som båda är svenska medborgare, inte kan straffas eftersom de har utfört gärningen från ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten.
Rätten konstaterar dessutom att om fartyget varit svensk-flaggat, om de befunnit sig på en flotte utan nationalitetsbeteckning eller i en roddbåt på internationellt vatten när de bedrev undervattensverksamheten hade de kunnat straffas för den gärningen.

Åklagare Helene Gestrin överklagade den friande domen till Hovrätten för västra Sverige.

– Till skillnad från tingsrätten så anser jag att Estonialagen är tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt. Lagen står inte i strid med folkrätten utan kan tillämpas mot svenskarna som fanns ombord, sa hon i ett pressmeddelande i anslutning till överklagandet.

Hovrätten: Kan prövas

I dag meddelade Hovrätten för västra Sverige att de dykningar som skedde vid Estonia i september 2019 kan prövas enligt Estonialagen, och eftersom tingsrätten inte har prövat alla de invändningar som framfördes av de tilltalade har hovrätten beslutat att målet ska prövas av tingsrätten på nytt.
I ett pressmeddelande skriver Hovrätten att tingsrätten fäste avseende vid att gärningen bedrivits från ett tyskflaggat fartyg och att det inte förelåg så kallad dubbel straffbarhet. Tingsrätten ansåg också att Estonialagen, som förbjuder dykningar vid vraket, strider mot folkrättens principer.

Men Hovrätten kommer fram till att Estonialagens tillämpning inte strider mot folkrättsliga principer, utan att lagen kan tillämpas i målet. Vidare finner hovrätten att det inte finns något krav på dubbel straffbarhet och att gärningarna kan prövas enligt svensk rätt oavsett om de är straffbelagda enligt tysk rätt eller inte.

De tilltalade har begärt att målet ska återförvisas till tingsrätten om Estonialagen är tillämplig. Tingsrätten har inte fullt ut prövat de ansvarsbefriande invändningar som de tilltalade framfört, och har av naturliga skäl inte prövat påföljdsfrågan. Hovrätten anser därför att det är lämpligast att tingsrätten prövar målet på nytt.

Vill du läsa domen finns den mot betalning att laddas ner från hemsidan. Länk ovan.

Ingen inhibiton i Cementamålet – regeringens beslut gäller fortsatt

Publicerad: 2022-02-15
WILLIAM ERIKSSON
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/ingen-inhibiton-i-cementamalet-regeringens-beslut-galler-fortsatt/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=220215

Högsta förvaltningsdomstolen har avslagit ett yrkande om att regeringens Cementabeslut inte ska gälla i avvaktan på slutligt avgörande. Det meddelar domstolen i ett pressmeddelande under tisdagseftermiddagen.

Det var i slutet av förra året som regeringen gav Cementa tillstånd till fortsatt täktverksamhet vid täkterna i Slite på Gotland. Tillståndet gäller till och med den sista december i år och fattades i syfte att undvika ”allvarliga samhällskonsekvenser”.

Sedan dess har Högsta förvaltningsdomstolen fått flertalet ansökningar om rättsprövning av regeringsbeslutet – och i en av dessa yrkas att regeringens beslut inte ska gälla i avvaktan på målets slutliga avgörande.

Nu står det klart att HFD avslagit yrkandet och regeringens beslut gäller fortsatt. När målet kommer att avgöras kan Högsta förvaltningsdomstolen inte svara på.

Invandrargrupperna med högst arbetslöshet

Blunda inte för skillnaderna mellan arbetslösheten i olika grupper.Lägg i stället resurserna där de gör mest nytta, anser Stiftelsen The Global Village, som vill sätta fokus på att långtidsarbetslösheten är allra störst i de stora invandrargrupperna.

Stiftelsen The Global Village har fått statistik från Arbetsförmedlingen om hur arbetslösheten ser ut för de största invandrargrupperna. Det visar sig att människor som har rötter i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak är starkt överrepresenterade.

— Av samtliga 370 000 som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i december 2021 är 210 000 utrikesfödda, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen.

Han understryker att av dessa utrikesfödda arbetslösa är runt 80 procent från länder utanför Europa, vilket gör att arbetslöshet och långtidsarbetslöshet är starkt förknippat med de sex stora invandrargrupperna.

— Vill man göra något åt saken ska man satsa där skon klämmer, säger han.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som har sin lokal i Rinkeby. Arkivbild.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som har sin lokal i Rinkeby

Visst är det känsligt att peka ut invandrargrupper, men också nödvändigt att ta reda på fakta, enligt Ahmed Abdirahman.

— Detta har inte gjorts tidigare.

Skolgång och krig

Han menar att det är viktigt att syna varje invandrargrupp när det gäller sådant som utbildningsbakgrund, samhällsstruktur och andra förutsättningar. Exempelvis somalierna kommer från 30 år av krig, och har ofta fått avbryta skolgången.

— Irakier däremot har ofta haft en bra skolgång och många har varit här länge.

Syrier har flytt i stora skaror ganska nyss, men många har god utbildning och landet har varit relativt stabilt tidigare, förklarar han.

Men det som är problematiskt för många är språket.

— Språket är nyckeln. Annars fastnar man i utanförskap.

Många invandrare bor i områden där infödda svenskar inte bor. Det gör det mycket svårt att lära känna svenskar, lära sig bättre svenska och få ett nätverk, förklarar han.

— Vi kan inte vara tysta. Vi är synliga minoriteter, och genom att tala om det kan vi göra något åt det. Visst finns det rasister och nazister, men de kommer att vilja få bort oss oavsett om vi är läkare eller arbetslösa, säger Ahmed Abdirahman.

Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är knuten till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och har forskat kring migration.

Han konstaterar att det är välkänt att stora invandrargrupper är över-representerade bland arbetslösa, och att detta faktiskt också diskuteras. Men det är inte säkert att lösningarna finns enbart på gruppnivå, konstaterar han.

— Om jag måste välja mellan att utforma arbetsmarknadsåtgärder utifrån etnisk härkomst respektive utifrån ålder, kön, utbildning och arbetserfarenhet så skulle jag utgå från de senare, säger han.

Låg utbildning, exempelvis, blir ett problem i alla grupper. Ändå tycker han att det kan vara relevant att studera enskilda grupper. Kvinnor har till exempel ofta svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, och det kan ha förklaringar utifrån kulturen i olika länder.

— Det är viktigt att ha en idé om varför något som är bra för den ena eller andra gruppen.

Det finns få vetenskapliga studier som behandlar detta, förklarar han. Däremot har både intensifierad matchning och förbättrade svenskkunskaper effekt, enligt Olof Åslund.

Ahmed Abdirahman pekar också på behovet av bättre och mer matchning för personer från de sex stora invandrargrupperna.

— Samtidigt förekommer fördomar på den svenska arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman.

Men Therese Lindström, enhetschef på Arbetsförmedlingen, vill inte särbehandla människor utifrån etnisk härkomst.

— Var man kommer ifrån påverkar inte vad vi gör för personen, säger hon.

Individer

I stället är det varje individs utbildningsnivå och arbetserfarenhet som ska styra insatserna från Arbetsförmedlingen, förklarar hon. Nyanlända behöver särskild hjälp med etableringen, och det sker genom etableringsprogrammet, förklarar hon.

Fast hjälpen och stödet till invandrade för att få jobb kan alltid förbättras, tycker hon.

— Det vi gör är inte fel. Men vi kan göra om en del insatser för att förbättra, säger hon, och nämner att till exempel fler bör slussas till reguljära studier.

Dessutom kan praktikplatser ökas, och arbetsgivare kan bearbetas för att se fördelarna med mångfald.

— Men sedan handlar det om integrationen i stort.

Hur stor påverkan fördomar, strukturell rasism och främlingsfientlighet har för invandrades svårigheter på arbetsmarknaden kan hon inte säga.

— Det är en jättesvår fråga. Det vi kan göra är att hjälpa arbetsgivare att se att invandrade är en viktig resurs, säger Therese Lindström.

JFK 1963 och M/S Estonia 1994

2022-02-15
Anders Björkman

Funderingar kring JFK och Estonia vintern 2021/

2’inkomna handlingar behöver inte diarieföras i Sverige’ när mörkläggning sker och ‘sprängskador’ i skrovet finns bara inte och, om de finns, har starka ‘bottenhavströmmar’ täckt över dem med sand och lera sedan 1994, osv

href=”http://heiwaco.com/cv.htm”

Estoniaolyckan september 1994 är en riktigt sorglig, svensk, kriminell historia och ett fiasko vintern 2022. Man har nyligen konstaterat att  är bucklad och knäckt, pga en explosion under vatten oktober 1994, och rampen har 2001 lossats från vraket och placerats att dölja en sprängskada i förskeppet under finska kustbevakningens uppsikt. Det är ett nytt gravfridsbrott som jag har polisanmält. Jag antar att förövarna är svenskar, men finnarna, som bevakar vraket, har hjälpt till. I Estland har det blivit heltyst.

Sverige har en ny, socialdemokratisk regering sedan 30 november 2021. Tidigare fanns det alltid en korrupt eller inkompetent minister som hanterade gamla och nya frågor kring Estoniaolyckan 28 september 1994, och som deltog i mörkläggningen, men idag 2022 finns ingen sådan minister.

Regeringskansliet hänvisar till olika funktionärer som sedan avgår eller försvinner eller inte vill uttala sig klart. Media tiger. Polis och åklagare tittar i taket. Ingen är längre ansvarig för Estonia. Anledningen är att Estonia är det största lagbrottet i Sveriges historia, där regeringen aktivt skyddat terroristerna som sänkte Estonia och sedan organiserat mörkläggningen med start 1994. Jag sammanfattar läget nedan.

http://heiwaco.com/jfkestonia.htm?fbclid=IwAR2w9ndaSr1l_3IGD05k-JsVaGkwYcmqEJXXfc0l37fnCVXl1yj_xzfibIs