Ny bristvara riskerar stoppa 97 procent av alla lastbilar

Jakob Stenberg

https://www.tn.se/naringsliv/ny-bristvara-riskerar-stoppa-97-procent-av-alla-lastbilar/

Utan reningsvätskan AdBlue kan lastbilar inte köra. Redan nu flaggar tillverkare för en brist som snabbt förvärras om naturgasen stryps från ryskt håll. ”97 procent av alla lastbilar som rullar i Sverige kommer inte att rulla längre”, säger Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.

För att minska utsläpp av kväveoxid från dieselbilar används reningsvätskan AdBlue. Bakgrunden är ett krav på att få ner få ner det så kallade NOx-värdet och förbättra luftkvalitén i städerna. Att använda AdBlue är ett certifieringskrav för alla moderna fordon och omfattar de flesta lastbilar och närmare 600 000 personbilar som rullar i Sverige.

– Om man inte har tankat med AdBlue fungerar inte fordonet. Det sitter en sensor inuti som läser av att det är tankat och att det är just ett Ad

Mattias Bergman, vd på Bil Sweden

Men på senare tid har priset på vätskan stigit kraftigt, sedan årsskiftet har den blivit dubbelt så dyr. En utveckling som inleddes redan under hösten, men som har förstärkts efter den ryska invasionen av Ukraina och de efterföljande sanktionerna från väst.

– Det stigande priset är helt och hållet kopplat till råvarupriset på naturgas. Primärt är det rysk naturgas som är källan för att producera AdBlue, säger Mattias Bergman.

97 procent av alla lastbilar kan sluta rulla

Han beskriver läget som allvarligt, men inte akut. Om däremot tillgången till naturgas skulle strypas helt från rysk sida blir läget ett annat.

– Utan det uppskattar vi att 97 procent av alla lastbilar och mellan 10-12 procent av alla personbilar som rullar i Sverige inte kommer att rulla längre om inget görs, säger han.

Några lager av AdBlue eller någon beredskap finns inte, uppger Jan-Olof Olsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap till Borås Tidning.

Företagare: ”För oss är det flera miljoner kronor vi pratar om”

En som har påverkats av prisökningen är Morgan Stahlgård, vars åkeri har 40 lastbilar i trafik.

– Nu har det precis kommit här, men det är klart att det blir mycket dyrare. För oss är det flera miljoner kronor vi pratar om, säger han till Ekot.

En akut brist på AdBlue skulle innebära ett hårt slag mot hela samhället, spår han.

– Det märker vi svenskar rätt fort. Då blir det ingen mat i butiker. Det blir ingen ren tvätt på sjukhusen. Det kommer inget läkemedel fram. Ingen som hämtar soporna, säger Morgan Stahlgård till Ekot.

”Våra medlemsföretag har fått mindre mängd av AdBlue än de beställt”

Transportföretagen har samlat in information genom medlemsföretag inom buss- och åkerinäringen, men även andra aktörer som Drivkraft Sverige och Sveriges åkeriföretag.

– Just nu är det ingen akut brist på produkten, men vi vet inte hur snabbt det kan minska. Om tillgången på naturgas minskar drastiskt, kan läget förändras. Alla fem tillverkare i Sverige har flaggat för brist. Våra medlemsföretag har fått mindre mängd av AdBlue än de beställt, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.

Han fortsätter:

– När vi kunde konstatera att det verkligen finns en risk för brist så informerade vi Infrastrukturdepartementet för att se till att de var medvetna om situationen.

Två vägar framåt

Om läget skulle bli akut finns det två vägar att gå, enligt Mattias Bergman på Bil Sweden. Viktigast är att säkra leverantörskedjorna.

– Vårt huvudspår i så fall är att se vad det finns för andra leverantörer av naturgas eller andra gaser, som biogas, för att ha en alternativproduktion så att det inte blir brist, säger han.

Om inte det alternativet är på plats arbetar Bil Sweden och flera andra aktörer för att få till ett EU-undantag från emissionskraven, ett krav som i så fall gäller hela Europa. Undantaget innebär att man mjukvarumässigt låser upp och ändrar inställningarna i fordonen.

– Detta är inget som vi vill göra, eftersom det är negativt för luftkvalitén och innebär ett enormt arbete att ta in alla fordon till verkstäder. Men om det inte finns andra alternativ och det hotar våra varutransporter så är det min bedömning att det är det som måste ske.

Bil Sweden hade ett möte med regeringen häromdagen, hur gick det?

– Vi informerar regeringen för att ge dem full insyn och fakta om hur läget är. De har tagit det till sig och vet vilka alternativ som finns till buds och får fatta sina beslut utifrån sina processer.

SR: Åkerier drabbas av dyrare reningsvätska – ”För oss är det flera miljoner”

TT: Risk för brist på rening till dieselbilar

Aldrig en konsekvensanalys!

2022-03-30

Olle Ljungbeck

Generaldirektörerna vid de stora och betydelsefulla myndigheternas klagade alltsedan den Löfvénska regeringens tillträde på att denna aldrig gjorde några konsekvensanalyser. Grundlagen säger nämligen att regeringen var gång den sänder ett förslag till ny lag för granskning till myndigheterna (det är man skyldig till) så skall man ha gjort en konsekvensanalys. Tyvärr skedde detta aldrig under Löfvéns tid och inte nu heller.

När man i dagarna hör vad som händer om och hur Sverige är rustat för ett eventuellt krig blir frågan om konsekvensanalys åter aktuell.
Då visar det sig att regeringen med Miljöpartiet som regeringspartner fortfarande

inte gjort/gör några konsekvensanalyser. För hade man gjort detta kunde man självklart inte beslutat om den s k reduktionsplikten som snart gör det omöjligt att ha bil eller annat fordon. I ett eventuellt krig måste alla fordon vara möjliga att använda. Inför ett sådant kan man självklart inte knäcka jordbrukare, åkare etc etc som behövs i händelse av ett sådant.

Redan nu har många jordbrukare lagt ner sina jordbruk för att inte klara drivmedelskostnaderna etc. Hur går det då med självförsörjningen på en rad områden som är nödvändiga eftersom vi inte kan importera det vi tidigare gjort utan i stället måste odla själva. Men när jordbruken är nedlagda är detta försent!

Att det sedan skulle vara människan som orsakat klimatförändringar genom höga koldioxidutsläpp är inte skilt som SAP och MP m fl sig om eftersom politikerna i dessa är fanatiker och inte realister.

Ny undersökning: Så svårt är det för företagen att rekrytera – ”Allvarligt”

Stina Bengtsson
2022-03-29
https://www.tn.se/arbetsmarknad/ny-undersokning-sa-svart-ar-det-for-foretagen-att-rekrytera-allvarligt/

Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson och Mia Bernhardsen, ansvarig för rekryteringsenkäten, är överens om att alla drabbas när företagen har svårt att rekrytera. ”Det drabbar också den gemensamma välfärden. Ju färre som är i arbete, desto mindre skattepengar till vård, skola och omsorg”, säger Karin Johansson

Trots hög arbetslöshet och två år av kris är det fortfarande mycket svårt för svenska företag att rekrytera. Det visar en enkät från Svenskt Näringsliv. ”Det är en smärtsam paradox – och det blir inte bättre när vi nu har en ny flyktingvåg”, säger organisationens vice vd Karin Johansson.

Tre av tio rekryteringsförsök förra året misslyckades, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som presenteras idag. Trots att arbetslösheten är fortsatt hög, så förvärrades problemen med rekryteringar förra året. År 2019, innan pandemin, var siffran två av tio.

– Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft. 68 procent av företagen försökte rekrytera under andra halvan av 2021, men det är fortfarande svårt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Hon menar att rekryteringssvårigheterna får allvarliga konsekvenser för företagen. När företag inte kan rekrytera så påverkar det verksamheten. Den vanligaste konsekvensen för företag som inte hittar den kompetens de söker är att de får säga nej till uppdrag. 44 procent av företagen uppgav i rekryteringsenkäten att det har hänt dem.

Sverige står inför ett vägval: tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap, eller en ny modell för hur människor kan komma in på arbetsmarknaden?

– I ett längre perspektiv skadar det inte bara företagen, utan också Sveriges konkurrenskraft. Det drabbar också den gemensamma välfärden. Ju färre som är i arbete, desto mindre skattepengar till vård, skola och omsorg. Det är allvarligt, säger Karin Johansson.

Enkäten genomfördes i december 2021. Då var fortfarande coronakrisen högst påtaglig. Sedan dess har kriget i Ukraina brutit ut, något som bland annat kan innebära att 200 000 flyktingar kan komma till Sverige, enligt Migrationsverkets prognoser.

– Det här påverkar självklart även svensk arbetsmarknad och skapar nya utmaningar. Nu måste vi så snabbt som möjligt ge de ukrainska flyktingarna en chans att jobba och försörja sig själva.

Historiskt misslyckande

Karin Johansson menar att Sverige historiskt har misslyckats med att ge flyktingar en möjlighet att jobba.

– De måste snabbt få en fot in på arbetsmarknaden. Annars riskerar de att hamna i bidragsberoende. Vi har redan tillräckligt många som inte kan försörja sig i Sverige.

1,3 miljoner människor lever idag på bidrag eller ersättningar i stället för på en lön. Det visar beräkningar som Svenskt Näringsliv presenterade i höstas.

– Var fjärde person kan alltså inte försörja sig själv. Samtidigt söker företagen med ljus och lykta efter kompetens. Det är en smärtsam paradox – och det blir inte bättre när vi nu har en ny flyktingvåg, säger Karin Johansson och fortsätter:

– Sverige står inför ett vägval: tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap, eller en ny modell för hur människor kan komma in på arbetsmarknaden? Det borde vara ett lätt val för ansvariga politiker, men det kräver rätt reformer nu. Inte sedan.

Kan orsaka framtida problem

Maria Bernhardsen är policyexpert på Svenskt Näringsliv och ansvarig för genomförandet av rekryteringsenkäten. Även hon är orolig för att rekryteringsproblemen kan orsaka stora svårigheter framöver.

– Inte nog med att det redan fanns ett överhängande hot om att konjunkturuppgången efter coronakrisen skulle komma av sig – en ny flyktingvåg gör situationen än mer allvarlig, säger hon.

– Vem kunde tro att vi efter två år av pandemi skulle förhålla oss till ett krig?

Rekryteringsenkäten visar att störst problem att rekrytera finns inom den så kallade samhällsbyggnadssektorn, det vill säga företag som till exempel bygger ut infrastruktur, utvecklar städer och renoverar miljonprogram. Och bland installatörsföretagen, som bland annat drar ett tungt lass vad gäller elektrifieringen, hade nio av tio företag problem med sina rekryteringar.

− Där vet vi redan att det saknas 28 000 utbildade installatörer. Fortsätter problemen betyder det att den hållbara omställningen försenas ännu mer. Samtidigt har vi ju stora problem med energiförsörjningen – något som även det förvärras om inte installatörsföretagen kan anställa, säger Maria Bernhardsen.

Vem kunde tro att vi efter två år av pandemi skulle förhålla oss till ett krig?

Företagen behöver framför allt nya medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Idag är det 30 procent av en årskull som påbörjar en sådan utbildning.

− Det täcker inte på långt när de behov som företagen har. För att möta efterfrågan skulle 40 procent behöva avsluta en yrkesutbildning på gymnasiet. I praktiken innebär det 18 000 fler elever varje år, säger Maria Bernhardsen.

− Den som har en praktisk yrkesutbildning med sig från gymnasieskolan och dessutom har några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

Behovet av yrkesutbildad personal bekräftas också av siffror från Ekonomifakta. 67 procent av dem som har gått fordons- och transportprogrammet på gymnasiet har jobb inom ett år efter examen. Motsvarande siffra för bygg- och anläggningsprogrammet är 62 procent.

A-kassenivåerna ytterligare bekymmer

Men det är inte bara brist på yrkesutbildade som ställer till det. Även a-kassenivåerna har visat sig vara ett problem.

− 38 procent av Visitas medlemmar angav att a-kassans ersättningsnivå orsakar rekryteringssvårigheter, säger Maria Bernhardsen.

Och just Visitas medlemmar, det vill säga företag inom besöksnäringen, tappade en stor andel av sina medarbetare under pandemin. Det är medarbetare som riskerar att inte komma tillbaka till näringen, utan som i stället har valt att byta karriär.

− Så trots att pandemin innebar att många företag inom besöksnäringen gick på knäna och fick säga upp massor av medarbetare, så kan återhämtningen förvärras av att medarbetarna nu inte längre finns att tillgå. Det har blivit ett moment 22, säger Maria Bernhardsen.

Att Sverige nyligen genomgick en historisk två år lång kris minskade ändå inte anställningsbehoven. Svårigheten att rekrytera lämpliga medarbetare är fortfarande en av företagens absolut största utmaningar.

− Om inte matchningen på arbetsmarknaden förbättras kan vi drabbas av en allvarlig kompetenskris, säger Maria Bernhardsen.

Hon instämmer med Karin Johansson om att det inte bara är företagen som drabbas när det är svårt att rekrytera.

− Det blir en ond cirkel. Rekryteringshinder skapar merkostnader och om företag dessutom måste tacka nej till uppdrag riskerar de att bli förbisedda och omsprungna av omvärlden.

När företagen ska rekrytera skulle det kunna vara naturligt att använda sig av Arbetsförmedlingen för att hitta medarbetare. Men så enkelt är det inte. I själva verket är det allt färre företag som väljer att använda Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal.

− Av dem som ändå använder Arbetsförmedlingen svarade 64 procent att det har fungerat mycket dåligt eller ganska dåligt. Det är inget annat än ett djupt misslyckande, säger Maria Bernhardsen.

Läs rapporten: Växande rekryteringshinder ett allt större problem – Rekryteringsenkäten 2021/2022

Beskedet: Gröna satsningar blir utan el

Ekonomi (TT)
Johanna Cederblad/TT
2022-03-29
https://www.tn.se/ekonomi/beskedet-grona-satsningar-blir-utan-el/

En elchock bromsar den gröna nyindustrialiseringen i norr. Elnäten där hinner inte byggas ut snabbt nog, enligt ett förhandsbesked från Svenska Kraftnät.

Bara hälften av behovet kan klaras i första etappen, och nya gröna industrisatsningar får vänta.

Svenska Kraftnät klarar av att erbjuda nya elnät som ger upp mot 2 000 megawatt till de nya industrisatsningarna längs Norrlandskusten, meddelar myndigheten. Men behoven är mer än dubbelt så stora enligt de ansökningar som har kommit in, berättar Daniel Gustafsson, ansvarig för nätplanering på Svenska Kraftnät.

– Vi presenterar ett paket på 8,4 miljarder kronor som innebär ytterligare kapacitet på 2 000 megawatt. Men det räcker inte för behoven. Vi har ansökningar från industrier på mer än 5 000 megawatt, och vi vet om att det kommer ännu mer, säger han.

För lite och för sent

Industrierna har bett om mer kapacitet redan till 2026, men den elnätsutbyggnad som nu presenteras kommer att vara klar först mellan 2028 och 2030. Möjligen kan vissa delar släppas på innan dess, förklarar han, men i huvudsak innebär beskedet att det både blir begränsningar i elnätskapaciteten och i tid.

Det innebär att en hel del av industrierna i den nya gröna industrisatsningen längs Norrlandskusten nu får nobben, eller i alla fall får vänta längre på att sätta igång. Några blir utan, enligt Gustafsson.

Exakt vilka det blir avgörs av regionnätsföretagen Vattenfall och Skellefteåkraft, enligt Daniel Gustafsson. Men Skellefteåkraft, som batterifabriken Northvolt ska få sin el ifrån, har fått en stor del av sina behov beviljade i denna första etapp. Vattenfall, som ska försörja de gröna stålindustrierna Hybrit och H2Green Steel i bland annat Boden och Luleå står fortfarande en bra bit ifrån sina totala behov, förklarar han.

Daniel Gustafsson förstår att beskedet nu kan att slå ned som en bomb hos företagen. Men han försäkrar att han och Svenska Kraftnät har gjort allt som går för att få fram elen i tid.

– Men vi vet att vi behöver göra mer.

Kruxet är bara att industrierna placeras längs Norrlandskusten. Behoven på samma plats blir då så stora att det inte går att få fram elen lika snabbt som om en del av industrierna hade lagts även inåt landet, förklarar han.

Men alla andra instanser som hanterar tillstånd och elproduktion förutom Svenska Kraftnät behöver också göra sitt, förklarar han. Annars går det inte att få fram elen.

Daniel Gustafsson redogör för det paket för nya elnät som nu presenteras. Det är både det största och det snabbaste från Svenska Kraftnät någonsin, förklarar han. Så här kvickt och effektivt har det aldrig gått tidigare i deras egen del av planeringsarbetet, de har halverat planeringstiden. Men det går inte att få fram mer än så just nu, understryker han.

Tas i etapper

– Systemet är så enormt komplext, och det finns även internationella beroenden. När det blir så här stort så måste det tas i etapper, säger han.

Det skulle inte kunna gå fortare, och det är inte en penga- eller resursfråga, enligt Daniel Gustafsson. Däremot skulle regelförenklingar och en prioritering av el-infrastruktur som riksintresse kunna snabba på, förklarar han.

– Vi har aldrig tidigare gjort en tilldelning så här snabbt. Ansökningarna kom in i slutet av 2020 och 2021. Det här är rekord, säger han.

Nu ska nästa etapp av planering påbörjas direkt, berättar han.

– Nästa förhandsbesked om ny tilldelning kan komma i slutet av det här året eller i början av 2023, säger Daniel Gustafsson.


Fakta

I norra Sverige pågår flera satsningar som innebär en grön omställning. Fabrikerna behöver mycket el för produktionen.

I Skellefteå byggs batterifabriken Northvolt i flera etapper. I bland annat Luleå planerar LKAB, SSAB och Vattenfall att göra stål utan koldioxidutsläpp genom att använda vätgas i stället för kol. Flera nya anläggningar som behöver massor av el ska byggas.

I Boden pågår bygget av ännu en grön stålfabrik, H2 Green Steel, som också ska göra stål utan kol. Även den behöver mycket el.

Svenska Kraftnät, som ägs av staten, står för utbyggnaden av el-motorvägarna. Elnäten har visat sig vara en flaskhals för de nya industrierna, mycket stor ledningskapacitet behövs.

Enligt Svenska Kraftnät finns i dag ansökningar på drygt 5 000 megawatt i nya ledningar längs Norrlandskusten. Men fler ansökningar är på väg, enligt Svenska kraftnät.

Källor: Svenska Kraftnät, Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel

EU godkänner Sveriges coronastöd

EU (TT:s korrespondent)
Wiktor Nummelin/TT
2022-03-29
https://www.tn.se/article/eu-godkanner-sveriges-coronastod/

Drygt 30 miljarder kronor är att vänta – fast först efter sommaren – när EU nu slutligen godkänner bidraget till Sverige ur det stora gemensamma coronastödet.

Sedan processen försenats rejält av fjolårets svenska regeringskriser är ett godkännande nu klart.

”Jag är stolt över att Nästa Generation EU (stödets formella namn, reds anm) kommer att ge ett betydande bidrag för att stödja Sverige att bli klimatneutralt så fort som möjligt”, hälsar kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.

”Goda nyheter för Sverige: vårt godkännande av planen för återhämtning och motståndskraft banar inte bara väg för 3,3 miljarder euro i bidrag utan också implementering av viktiga reformer och investeringar”, heter det i sin tur från ekonomikommissionären Paolo Gentiloni.

Sveriges plan var preliminärt färdig redan på försommaren i fjol, men ändrades sedan ett par gånger på grund av regeringskriserna på sommaren och hösten och de nya uppgörelser som nåddes i samband med det.

Åtgärderna i planen är inte nya, utan sådant som redan beslutats i tidigare budgetar.

– Vi har valt att fokusera på åtgärder som vi redan har diskuterat med kommissionen, för det är en snabbare väg framåt, sade finansminister Mikael Damberg (S) när regeringen skickade in planen för en dryg månad sedan.

Nästa steg blir nu att planen ska få godkänt även av övriga medlemsländer i EU:s ministerråd. Därefter väntas en första utbetalning av pengarna, på ungefär 11 miljarder kronor, under det tredje kvartalet i år.

Kraftchefen till TN: Därför stoppas nya elnät trots elkris

Jakob Stenberg
Publicerad:2022-03-28
https://www.tn.se/naringsliv/kraftchefen-till-tn-darfor-stoppas-nya-elnat-trots-elkris/

Företag kan lämna Sverige, klimatnyttan bromsar in och totalförsvaret hämmas. Trots det klassas elnäten inte som riksintresse, vilket kan få allvarliga konsekvenser. ”Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle”, säger Per Eckemark, Svenska kraftnät, till TN.

Elektrifiering är framtiden. Så ljuder melodin i media, politiken och näringslivet. Nyligen meddelade Volvo Cars och Northvolt att man snabbar upp övergången till elektrifiering med en ny batterifabrik. ”Elektrifieringen är avgörande för att nå klimatmålen”, skriver regeringen i den nya Elektrifieringsstrategin.

Men Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, ser också problemen. Under en debatt med energiminister Khashayar Farmanbar på måndagen betonade han att företagen just nu har ett relativt lågt förtroende för energipolitiken, vilket kan påverka investeringsviljan negativt.

– Det beror på prisbilden, men också på att de inte är riktigt trygga med att de kommer att kunna få den effektförsörjning som behövs för att klara omställningsinvesteringarna de behöver göra, säger han.

Samtidigt gav Svenska Kraftnät häromveckan besked om att elnätsutbyggnaden i norra Sverige bara täcker en bråkdel av behoven vid Norrlandskusten, något som riskerar att leda till att gröna industrier flyttar utomlands.

”De 12-15-åriga ledtiderna för att bygga en kraftledning måste kortas väsentligt för att elnätet ska kunna byggas ut i tillräckligt snabb takt. De långdragna miljöprövningsprocesser måste gå snabbare”, skriver Peter Kihlgren, ordförande för SKGS och vd för Kemira Kemi, på Second Opinion.

”Elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse”

Ännu ett tecken på att elnäten i praktiken prioriteras lågt är frågan om riksintressen. I slutet av 1980-talet skapades begreppet riksintresse när naturresurslagen upprättades. Riksintressen kan avse allt från naturtillgångar och kulturhistoriska miljöer till järnvägar och hamnar. Men i tillståndsprövningar klassas inte kraftnätet som riksintresse. Därmed får elnäten sämre juridiskt skydd än de områden som klassas som det. Problematiskt, anser Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

– I tillståndsprövningar vägs olika intressen mot varandra. Om man som vi har ett intresse att få framkomlighet för en ledning och det finns ett riksintresse på den sträckan, då måste vi anpassa oss till intresset med riksintresse och om vår anläggning bedöms påverka riksintresset så att påtaglig skada uppstår, kan man inte ens pröva vårt intresse. Det kommer aldrig på fråga, säger han och fortsätter:

– Men elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse. Om man jämför oss med många andra riksintressen, som till exempel Trafikverkets riksintresse för det nationella vägnätet, så tycker jag att vi borde ligga på samma nivå och kunna vägas mot varandra.

Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

Enligt Per Eckemark beror situationen på att frågan under lång tid inte var särskilt aktuell i Sverige. Nu är läget dock ett helt annat än för några decennier sedan.

– Eftersom vi hade ett tillräckligt och väl utbyggt kraftsystem fram till mitten av 1980-talet så har det inte behövts byggas så mycket kraftledningar. Man behövde inte så mycket nya kraftledningar under mer eller mindre tre decennier, förutom mindre uppgraderingar. Men nu ska vi ställa om hela produktionssystemet till förnybart samtidigt som vi ser ett fördubblat elbehov och då innebär det att vi måste anpassa och bygga ut elnäten. Den enorma trenden av elektrifieringar av basindustrin och transportindustrin kommer nu, säger han.

Viktigt för klimatnyttan och Totalförsvaret

Elektrifieringen lär spela en central roll i omställningen framöver, men i tillståndsprocesserna tas inte systemets klimatnytta tillvara.

– El är en effektiv energibärare och tack vare den kan man gå mot ett nästan helt fossilfritt, eller förnybart, produktionssystem. Både i transport- och industriprocesser som idag är koldioxidgenererade, kan de ställa om tack vare el, säger Per Eckemark.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det svenska försvaret hamnat högst upp på agendan. Även här spelar kraftnäten en avgörande roll.

– Det är väldigt viktigt att vi har en så bra resiliens i systemet som det bara går. Att det kan klara klimatstörningar, skogsbränder eller andra kriser. En fungerande elförsörjning är bra för alla, säger Per Eckemark.

Han fortsätter:

– Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle. Utan de slutar våra kommunikationer att fungera och vägar kommer att klogga igen eftersom man inte kan använda tunnlar om man inte har elförsörjning. Hela samhället är uppbyggt på att vi har ett fungerande elsystem.

”Elektrifieringen gör energisektorn och näraliggande sektorer till framtidsbranscher”, skriver regeringen i Elektrifieringsstrategin som presenterades i februari. I strategin lyfts även fram att elsystemets utveckling bör förankras i samhällsplaneringen baserat på flera olika delar, bland annat ”samordning av insatser regionalt, kommunal energiplanering samt riksintressen inom energiområdet”.

Myndighet tar tag i frågan

I början av förra året skickade Svenska kraftnät ett brev till regeringen med ett förslag om att transmissionsnätet skulle bli riksintresse.

– Frågan har prioriterats ner under en längre tid, men nu har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, reds anm) tagit tag i frågan. Vi håller på att jobba med material som ska skickas dit. Det är mycket material eftersom vi behöver dokumentera och beskriva de utpekade områdena utförligt, säger Per Eckemark.

Han är positiv till att frågan nu verkar hamna högre upp på agendan.

– Det finns inget beslut från MSB, men det kommer att komma ett förslag om att peka ut transmissionsnätet som riksintresse för energiförsörjningen för totalförsvarets civila delar. Så det hoppas vi på.

Regeringen: Sammanfattning elektrifieringsstrategin

Second opinion: Storskalig elproduktion behöver nya områden

TT: Gröna industrier kan flyttas utomlands

Ledare: Så här oseriöst får inte politik bedrivas, S

Nicolina Söderqvist
28 mar 2022
https://www.tn.se/article/ledare-sa-har-oseriost-far-inte-politik-bedrivas-s/

När Socialdemokraterna ska säkra makten får inget stå i vägen. Det planerade miljardregnet över pensionärerna strax före valdagen är ansvarslöst på alla sätt, skriver Anna Dahlberg i en ledartext i Expressen.

”Enligt Shekarabi kan Sverige inte längre kallas ett anständigt samhälle om inte det så kallade garantitillägget till pensionärerna blir verklighet här och nu. Det är en häpnadsväckande retorik”, skriver Anna Dahlberg i Expressen.

Expressen: Så här oseriöst får inte politik bedrivas, S

Lennart Matikainen om förtalsanmälan: ”Åberg har stickat sin egen offerkofta”

 

Lennart Matikainen om förtalsanmälan: ”Åberg har stickat sin egen offerkofta”

Samhällsdebattören och YouTube-profilen Lennart Matikainen var den 8 mars på polisförhör efter en anmälan om grovt förtal. Den som står bakom anmälan är Tomas Åberg, frontfigur för angivarorganisationen Näthatsgranskaren. Anledningen till anmälan var intervjuer som Matikainen hade gjort med frisören och yttrandefrihetskämpen Åsa Westerberg efter att hon förlorat ett tvistemål i hovrätten mot just Tomas Åberg. Matikainen säger till Nya Tider att polisen dock inte hade något att komma med som styrkte deras tes, och att hans advokat gjorde ett fantastiskt jobb.
 

Sedan cirka fem år tillbaka är Lennart Matikainen en flitig samhällsdebattör, med YouTube som en viktig arena för sina inlägg om aktuella ämnen. Han är också verksam som programledare på Swebbtv, men är sedan i höstas också inkryssad som kyrkopolitiker i Stockholms stift för det nationalistiska partiet Alternativ för Sverige. Innan han blev fri samhällsdebattör och sedermera AfS-politiker hade han gjort sig känd för en bred publik då han som professionell relationscoach var med i Tv4:s program Relationshotellet. Han blev dock utkastad ur Tv4:s hägn efter att ha använt benämningen ”skäggbarn” om afghanska unga män i samband med massinvandringen kring år 2015. Detta ansågs vara alltför politiskt inkorrekt för att han skulle kunna få vara kvar som programledare.

Tjänstemän fortsatt fria från straffrättsligt ansvar – så körde regeringen över riksdagen

Tjänstemän fortsatt fria från straffrättsligt ansvar – så körde regeringen över riksdagen

Våren 2018 beslutade en enig riksdag att tjänstemannaansvaret skulle återinföras i offentlig förvaltning. Nu, fyra år senare, har det historiska beslutet resulterat i ett monstruöst fiasko. Detta sedan regeringen tillsatt en utredning som kommit fram till att inga ändringar behövs, vilket går stick i stäv med riksdagsbeslutet från 2018. Nu, 2022, gick de rödgröna partierna i riksdagen på utredningens linje, och lyckades få med sig Annie Lööf. Tillsammans begravde de frågan med en rösts marginal. Slöseriombudsmannen Josefin Utas menar att oppositionen ”blivit fintad upp på läktaren”, och den tidigare riksdagsledamoten Jeff Ahl dömer ut Moderaterna som ett parti som spelar politisk teater.

Idag har Sverige bara ett högst begränsat straffansvar för tjänstefel. Det mesta försvann 1976 efter förslag från Olof Palmes regering. De ville att det mesta istället skulle hanteras internt på myndigheten. Åtgärder mot den som missbrukat eller misskött sin ställning skulle istället ske som på vilket företag som helst. Det skulle inte längre vara kriminellt, annat än i undantagsfall.

Ida Drougge (M), som lade fram motionen som sedan bifölls, hade tre yrkanden:
•   Tjänstefel ska omfatta fler delar av en myndighets verksamhet. Idag avgränsas tjänstefel till det som kal­las myndighetsutövning, vilket innebär beslut som rör enskilda personer. En myndighet fattar många beslut som inte räknas som myndighetsutövning, till exempel hantering av offentliga medel, upphandling, informationsförmedling och ingående av avtal.
•   De straffrättsliga påföljderna suspension och avsättning ska återinföras.
•   Bestämmelsen om tjänstefel ska ändras så att ansvar kan utdömas för ringa brott, vilket idag är avkriminaliserat.