Juridik för alla är här – ”Tidernas största juridiska kunskapslyft”

2021-06-03
WILLIAM ERIKSSON
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/juridik-for-alla-ar-har-tidernas-storsta-juridiska-kunskapslyft/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=210603

Idag lanserar Blendow Group ”Juridik för alla” och bjuder in hela svenska folket till nio kostnadsfria introduktionskurser inom de mest grundläggande rättsområdena – ledda av några av Sveriges främsta experter.
– Oavsett hur mycket juridisk kunskap vi sprider till personer som jobbar, eller kommer i kontinuerlig kontakt med,  så har jag länge känt att någon borde försöka sprida ut juridiken till alla oss vanliga medborgare som bor eller vistas i Sverige. Nu gör vi det med Juridik för alla, säger Thomas Blendow, VD och grundare av Blendow Group.

Som Sveriges ledande företag inom juridisk kompetensförsörjning har Blendow Group spridit kunskap om lagar och regler i snart trettio år. Nu bjuder man in hela Sverige till Juridik för alla – en gratis juridisk översiktskurs bestående av nio olika kursavsnitt, framtagna i samråd med några av Sveriges främsta juridiska experter.

– I Sverige lever vi i en demokrati – en förmån som vi alla tar för givet. Men demokratin är skör och för att den ska upprätthållas måste vi följa de lagar, förordningar och regler som gäller och visa respekt för varandra, säger Thomas Blendow, VD och grundare av Blendow Group.

– Oavsett hur mycket juridisk kunskap vi inom Blendow Group sprider till personer som jobbar, eller kommer i kontinuerlig kontakt med, i juridiken så har jag länge känt att någon borde försöka sprida ut juridiken till alla oss vanliga medborgare som bor eller vistas i Sverige.

”Tidernas största kunskapslyft”

De digitala kurserna behandlar nio grundläggande rättsområden och gästas av några av Sveriges mest meriterade jurister på varje enskilt område. Bland experterna återfinns bland annat den tidigare justitieministern Thomas Bodström, advokaten Åsa Erlandsson, juridikprofessorn Mårten Schultz och brottmålsadvokaten Johan Eriksson.

– Responsen från samtliga av de tillfrågade experterna har varit oerhört positiv och alla tycker precis som vi att det är viktigt att sprida kunskap om lagen. Vi är otroligt glada och tacksamma att de medverkande experterna tagit sig tid och engagemang för att hjälpa oss med Juridik för alla som troligtvis är Sveriges genom tidernas största juridiska Kunskapslyft ut till hela svenska folket, säger Thomas Blendow.

”Juridik är samhällets monopolregler”

Flertalet av experterna som medverkar belyser också vikten av att sprida juridisk kunskap.

– Juridiken är samhällets monopolregler. Kunskap om reglerna är därför nödvändiga för att kunna förstå samhället, säger Johan Eriksson.

– Kunskap är makt! Det är viktigt att veta; inte bara tro och tycka. Dessutom är det roligt att veta! Det gäller också kunskap om våra grundläggande lagar. Därför behövs en utbildning i grundläggande juridik som riktar sig till den breda allmänheten, säger Åsa Erlandsson.

Marie Wessel, som är advokat specialiserad på familjerätt, säger att hon tror att ökad kunskap om lagar och regler kan leda till färre missförstånd och konflikter.

– Min uppfattning är att vi alla behöver en grundläggande förståelse för de familjerättsliga reglerna, då vi alla kommer träffas av dessa regler och det finns så många missuppfattningar som leder till konflikter och svåra situationer att hantera.

Hoppas bidra till minskad psykisk ohälsa

Thomas Blendows förhoppning och vision är att Juridik för alla inte bara ska bidra till ökad kunskap om juridik, utan på sikt även kunna bidra till mindre psykisk ohälsa i samhället.

– Min förhoppning är att Juridik för alla ska leda till större insikt och förståelse för de lagar och förordningar som gäller i Sverige. Ytterst hoppas jag att all denna kunskap och respekt för lagen skall hjälpa den enskilde att undvika onödigt bråk och tjafs gällande relationer, anställningar, bostadsköp och andra stora beslut, för att i slutändan bidra till mindre psykisk ohälsa inom hela det svenska samhället.

Kurserna är cirka 60 minuter långa och efter varje avslutad kurs ges tittare möjlighet att testa sina kunskaper inom det valda rättsområdet. Programleder gör juristen och författaren Dona Hariri samt Dagens Juridiks tidigare chefredaktör Stefan Wahlberg.

Klicka här för att komma till Juridik för alla

Sverige infiltrerat av KGB, Del 1-2; UD:s Bo Theutenberg i SwebbTV

Bo Theutenberg var anställd i flygvapnet på 1960-talet, attaché på Utrikesdepartementet som 24 åring och verkade utomlands fram till 1976 då han utnämnde av regeringen Fälldin som folkrättsexpert vid UD till 1987. Han lämnade UD och protesterade mot den svenska Sovjetpolitiken och lämnade Sverige 1988.

Theutenberg har skrivit dagbok under alla år vilka nu utkommit i fem volymer, med särskilt fokus på Sovjetunionen och Olof Palme. Han menar att Sverige har låtit sig infiltreras av Sovjetunionens och Östblockets, särskilt DDR / Östtysklands, underrättelsetjänster.

Alla ryska imperier betraktar både Nordpolen och Östersjön som sina hav måste det enorma landet behöver nå är gratis hav någonstans.
Gränsdragningsproblem med Sovjetunionen angående Gotland var speciellt angeläget för Theutenberg och samtal kunde gå fel om hanterades för undfallande från Sverige. En ”krypande jurisdiktion” kunde inträda där ett neutralt fiskeriområde kunde övergå inom annan statistik nationsgräns.

Theutenberg förhandlade om den framtida territorialgränsen vid Gotland med Sovjetunionen men hade inte den socialdemokratiska regeringen bakom sig.
Inom UD fanns en socialdemokratisk grupp som byggde på en eftergiftspolitik sedan utrikesminister Östen Undén och diplomaten Sverker Åström med tradition ända tillbaka till Hjalmar Branting (varje framgår av boken Naftasyndikat av Fredrik Malm (L)). Theutenberg vägrade dela Östersjön i två delar utan att ta hänsyn till Gotland, där var Sovjets krav.

En liknade diskussion hade uppstått när Danmark utifrån den danska ön Hesselö borrade i Kattegatt efter olja och då hade Palme reagerat genom att inta samma position angående landsgränser från öar som Theutenberg förordade gentemot Sovjet.
1985 var Bo Theutenberg i Moskva på en hemlig sondering och fick bra resultat i förhandlingarna till Sveriges fördel, 75 % mot Sovjets 25% av det omstridda området.
Sovjet / Ryssland har alltid velat nu öppet hav och både Östersjön och Svarta Havet är idag inringat av fientliga Nato-länder, Danmark och Turkiet. I detta geopolitiska sammanhang är Sverige ett möjligt och försvarsmässigt lätt område att inta, förr och idag.

Ryska ubåtskränkningar skedde i norra Sverige under 1980-talet för att förbereda eventuella intrång mot Norrland och vidare mot Natolandet Norge.
Statsminster Tage Erlander stod bakom den svenska upprustningen som fick kunskap och teknik från USA enligt hemliga antal sedan 1954 med utbyte av hemlig underrättelseinformation. Vi hade kvalificerad amerikansk teknik i våra flygplan Flygande Tunnan och Lansen. Vi hade dessutom ett eget kärnvapenprogram på 1960-talet där demonterades efter moralisk kritik från socialdemokratiska kvinnoförbundet, som var infiltrerat av ryska agenter.

Sovjetunionen och Östblocket hade en stor kontroll över sina agenter utomlands och tog livet av dem vid behov, ofta med gåva. Liknade giftmord sker idag menar Theutenberg med hänsyn till försök att giftmörda avhoppare och oppositionsmän.
Bo Theutenberg har kommit över en lista i England på svenska KGB-agenter eller kolloboratörer inom UD (t ex diplomaterna Rolf Sohlman och Sverker Åström). Utrikesminister Östen Undén (S) var speciellt påverkad av Sovjetunionen efter 1945 och ville inte ingå i ett försvarsförbund med Danmark och Norge med hänsyn till Sovjets makt, särskilt i Finland.

https://theutenberg.wordpress.com
https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Bo J Theutenberg
https://theutenberg.wordpress.com/
https: //theutenberg.wordpress. com / 7-dagbok-fran-ud-vol-5-juni-1985-september-1988 /

Hovrätten dömer Ramona Fransson att betala skadestånd till Näthatsgranskaren

Ramona Fransson. Foto: Privat

Publicerad: 21 maj, 2021,

I en dom från hovrätten för Västra Sverige den 20 maj åläggs Ramona Fransson att betala 5 000 kronor och 2 521 kronor i rättegångskostnader till Tomas Åberg, den så kallade Näthatsgranskaren. Ramona är en av de som stämts för att ha delat den artikel av Joakim Lamotte som han själv nu står åtalad för. Beslutet innebär att sanningsbevisning huruvida Åberg är en djurplågare och klandervärd på allehanda andra sätt inte kommer att höras – enligt hovrätten spelar sanningshalten ingen roll.

Hovrätten tillät inte Ramona Fransson att lägga fram bevisning för att de uppgifter om Tomas Åberg som hon delat i sociala medier är sanna. För att tillåta sådan sanningsbevisning skulle det först krävas att rätten kom fram till att det var försvarligt att Ramona hade spridit dessa uppgifter på nätet, och man kom alltså fram till motsatsen.

Läs mer>>> https://www.nyatider.nu/hovratten-domer-ramona-fransson-att-betala-skadestand-till-nathatsgranskaren/

Europadomstolen: Svenska statens massövervakning är olaglig

Europadomstolen kritiserar Sverige för bristande asylprövning | Allt om  Juridik

Fyra tidigare Ericsson-anställda åtalas för mutor i Djibouti

Publicerad: 2021-05-26
SARA JOHANSSON
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/fyra-tidigare-ericsson-anstallda-atalas-for-mutor-i-djibouti/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=210527

Fyra före detta anställda inom Ericsson-koncernen har i dag åtalats för bestickning, grovt brott. Personerna misstänks att under 2011–2012 ha mutat offentliga tjänstemän i Djibouti i syfte att erhålla kontrakt på leveranser av telekomutrustning till landet.

Nu åtalas även fyra före detta anställda inom Ericsson-koncernen för bestickning, grovt brott. Personerna misstänks att under 2011–2012 ha mutat offentliga tjänstemän i Djibouti i syfte att erhålla kontrakt på leveranser av telekomutrustning till landet.

Lagföring även i USA

Ericsson har tidigare som företag lagförts i USA. Enligt åklagarmyndigheten har den svenska utredningen haft fokus på att utreda om och i så fall vilka fysiska personer som har ett straffrättsligt ansvar för det hänt till skillnad från den amerikanska lagföringen som fokuserade på bolaget.

De nu åtalade personerna är alla svenska medborgare och har befunnit sig på olika nivåer och haft olika roller inom Ericsson-koncernen.

– De påstådda mutorna består av kontanta överföringar om sammanlagt drygt två miljoner dollar till offentliga tjänstemän i Djibouti via ett konsultbolag i landet som Ericsson anlitade för bland annat affärsutveckling och marknadsföring. Företrädaren för konsultbolaget var samtidigt offentlig tjänsteman i Djibouti, något som de åtalade personerna har varit medvetna om. Konsulten har sedan utnyttjat sin officiella position i landet för att påverka beslutet att köpa utrustning av Ericsson. Utredningen visar också att de överförda summorna skulle delas med andra personer i landets ledarskikt, säger kammaråklagare Mats Jansson som varit förundersökningsledare.

Snart preskriberade

Brotten begicks innan nuvarande mutlagstiftning trädde i kraft. Åtalet gäller därför bestickning, grovt brott. Straffskalan enligt dåvarande lagstiftning är fängelse minst sex månader och högst sex år.

Med hänsyn till att brotten begicks redan 2011–2012 och att de därmed preskriberas inom en snar framtid, har ett intensivt utredningsarbete bedrivits av polis och åklagare det senaste året för att få utredningen slutförd i tid.

Utredningen har bedrivits av utredare vid antikorruptionsgruppen vid Nationella Operativa Avdelningen hos Polismyndigheten under ledning av åklagare vid Riksenheten mot korruption.

Ericsson meddelade i september 2019 att man hade sparkat 49 anställda efter att amerikanska myndigheter funnit att telekomföretaget betalat ut flera hundra miljoner kronor i mutor i sex länder.

Mer inom kort.

Sanningen om dödsskjutningarna i Sverige

2921-05-26
 
 
Alla förnekande politiker i riket måste nu tvingas att ta del av den vetenskapligt underbyggda sanningen om dödsskjutningarna i Sverige.
 
Så lyder den viktigaste och mest skrämmande nyheten i Sverige i dag som borde spikas på de yttre dörrarna till Riksdagshuset och Rosenbad. Nu är det ett vetenskapligt och statistiskt faktum att Sverige haft näst flest dödsskjutningar av alla länder i hela Europa. Blott Kroatien överträffar Sverige i denna skrämmande och fasansväckande verklighet. Statistiken gäller från år 2014 till och med år 2017. Efter år 2017 har myndigheten jämfört färre länder och då ligger Sverige i topp.
 
Denna sanning släpps nu från Brottsförebyggande Rådet som är en statlig myndighet vilken lyder under justitiedepartementet. Därmed kan inte statsministern Stefan Löfven eller Morgan Johansson bestrida detta faktum.
Martin Luther spikade sina nittiofem teser på kyrkporten i Wittenberg och nu borde ovan nämnda sanning fästas på Riksdagshusets yttre dörr. Dröj vid den skrämmande nyheten och begrunda densamma, ty den sätter en röntgenstråle på alla lögner och försök från regeringen att förneka en nationell tragedi.
 
Två okunniga och falska journalister i Sydsvenska Dagbladet och Göteborgs-Posten skrev långa öppna brev till mig i tidningarna när jag hade formulerat sanningen i min första artikel med rubriken ”Sverige befinner sig i krig”.
Många människor hörde av sig till mig och ville att jag skulle bemöta de nämnda journalisterna, men jag avstod. Jag gjorde rätt, eftersom tiden och sanningen står på min sida och inte deras.
 
Jag hämnas aldrig på oförrätter och lögner från journalister som skrivs om mig. Min avsikt är att vänta ut deras nederlag och det har skett i dag genom nyheten från Brottsförebyggande rådet.
 
Härmed bör förnekarna i Sveriges regering ställa sig vid skampålen och de har förverkat all rätt och möjlighet att bestrida en vetenskapligt underbyggd sanning.
 
Denna artikel borde spridas bland alla läskunniga människor i Sverige.
 
Vänligen och ödmjukt från
Björn Ranelid,
onsdagen den tjugosjätte maj år 2021.

En profitör mindre i värdegrundsbranschen

Varje tidsålder har sina värdeladdade modeord – symbolerna som behövs för att signalera: ”Jag är god, jag är rätt i tiden”. Om någon ”kämpar för mänskliga rättigheter” är det underförstått om att denne ställer upp på vår samtids lite vaga grundackord att man är för det goda och mot det onda.

Några som sannolikt såg möjligheterna i detta klarare än någon annan var stiftelsen Teskedsorden, som nyligen försatte sig själv i konkurs. Organisationen grundades med syftet att skapa ett rättvist samhälle. Styrelsen fylldes med kändisar, bland andra Jason Diakité och Lill Lindfors. Pengarna rullade in från Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Stiftelsen inskärpte att dess arbete handlade om mänskliga rättigheter och att motarbeta diskriminering. Hur mycket den lyckades stärka de mänskliga rättigheterna eller om de hann ingripa mot någon diskriminering förblir oklart.

Men vad som är säkert är att Teskedsordens verksamhet genomsyrades av en radikal ideologi. Stiftelsen anordnade föreläsningar i skolor om konspirationsteorin som gör gällande att alla vita, medvetet eller omedvetet, är sammansvurna i en komplott mot icke-vita.

Den fick pengar för att utarbeta appen ”Rassekollen”, en dejtingapp som skulle sortera bort presumtiva partners som exempelvis inte förstod att kulturministerns dreadlocks var ett problem. Frisyren är nämligen ett uttryck för rasism. Att en person med vit hy iklär sig en annan grupps attribut är kränkande, menade Teskedsorden.

Stiftelsens själva affärsidé var att ta omtvistade och spekulativa teorier om rasism och ras från amerikanska universitet och göra dem praktiskt applicerbara, kanske rentav lite folkliga.

Teskedsorden var självutnämnda antirasister som befann sig snubblande nära rasism. Den skulle förstås, likt de många tjänstemän och företagsledningar som i flera år gav dem miljoner kronor i bidrag, protestera mot en sådan beskrivning.

LÄS MER: Rasprofitörerna du betalar för

Men många i våra inflytelserika offentliga institutioner bottnar inte kunskapsmässigt. De flyter med och ställer inga besvärliga frågor eller petar på de knepiga hypoteserna om ras, makt och förtryck. Säg något om hur viktigt det är att granska vita privilegier eller avslöja strukturell rasism och de undrar hur många miljoner du vill ha.

Om besvärjelserna – antirasism och mänskliga rättigheter – yttras så stängs tankeverksamheten av. Då agerar i stället instinkten om vad det odiskutabelt goda är. Det visste Teskedsorden och det är därför stiftelsen kunde överleva så länge som den gjorde.

Den gick inte i konkurs för att deras donatorer – däribland den svenska staten – insåg att det handlade om en djupt politiserad (närmast extrem) verksamhet. De gick i konkurs på grund av inre konflikter och vanstyre.

Men det är egentligen mindre intressant varför verksamheten lade ned. Många står dessutom redo att ta deras plats för att mjölka staten och storbolag på värdegrundskronor. Det intressanta är att organisationer som Teskedsorden är så omfamnade och prisade av eliterna i vår samtid.

LÄS MER: Det västerländska självhatet förblindar oss

Den fyller nämligen rollen som insamlare av vår tids kollekt. I de abrahamitiska religionerna har alltid funnits ett ritualiserat sätt att köpa sig fri från skuld. Organisationer som Teskedsorden spelar för stora bolag, stater och andra mäktiga organ en liknande roll i en sekulär samtid: Ge dem allmosor och ni kan visa att ni förstår att era privilegier bygger på århundraden av förtryck mot icke-vita och andra minoriteter. På liknande vis har den omtvistade organisationen Black lives matter kunnat inkassera miljonstöd från internationella storbolag.

Teskedsorden levde på avlidna svenskars tillgångar, levande svenskars skattepengar och bolags dåliga samvete. Men det är viktigt att komma ihåg att stiftelsen inte bars upp av gräsrötter utan av den ideologi av skam och skuld som genomsyrar den västerländska offentlighetens institutioner.

Det är eliternas aningslöshet i kombination med deras längtan efter att framstå som rättfärdiga och progressiva som slog på pengakranen. Värdegrundsentreprenörer som Teskedsorden är därför egentligen inte huvudskurken i det här dramat. De såg en öppning i marknaden och utnyttjade den.

FN-rapport kritiserar Boliden för att ha dumpat giftigt avfall i Chile

Publicerad: den 25 maj 2021
Moa Kärnstrand
https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2021/fn-rapport-kritiserar-boliden/?utm_source=GDPR-godk%C3%A4nda&utm_campaign=27a01089f8-EMAIL_CAMPAIGN_2019_04_05_09_51_COPY_02&utm_medium=email&utm_term=0_8b5a19ba80-27a01089f8-56519011

FN:s råd för mänskliga rättigheter riktar skarp kritik mot svenska Boliden för giftigt avfall som dumpades i Chile. Runt 12 000 människor har tagit skada, visar rådets granskning. Regeringen tillbakavisar krav på att agera.

Fallet det rör sig om går tillbaka till mitten av 1980-talet. Metall- och gruvbolaget Boliden exporterade då närmare 20 000 ton giftigt avfall från smältverk i Sverige till den chilenska staden Arica.

Ett lokalt gruvföretag i Chile anlitades för att hantera avfallet, men gick i konkurs. Människor blev sjuka av gifterna i avfallet, bland annat arsenik och bly, och barnen som drabbades kom att kallas ”blybarn”. Frågan har varit uppe i rättsväsendet i både Sverige – i ett historiskt fall – och i Chile.

Inte preskriberat

Nu har frågan om avfallet i Arica också granskats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, som skarpt kritiserar hanterandet. ”Det giftiga avfallet lämnades oövertänkt utomhus i många år”, skriver rapportörerna, som konstaterar att det än i dag ligger kvar inte långt från staden, som hela tiden växer.

Tusentals personer anses ha fått svåra skador av avfallet bland annat cancer, hosta och fertilitetsproblem, rapporterar Sveriges Radio Ekot. FN-rapporten tar också upp själva rättsfrågan och menar att rättsfallen inte är preskriberade.

FN hänvisar bland annat till utslag i Europadomstolen, som tar fasta på att konsekvenser av gifter ofta inte går att se förrän efter lång tid. ”Kronisk arsenikförgiftning får man efter lång exponering, det kan ta upp till 25 år för det att märkas”, skriver rapportörerna, som anser det nödvändigt att avfallet omgående förs tillbaka till Sverige, alternativt tas om hand i Chile. De som drabbats bör få hjälp.

Rodrigo Pino, som är talesperson för de chilenska familjerna som förlorade rättsprocessen mot Boliden i Sverige, säger till Sveriges Radio att han blev glad över beskedet från FN.

– Vi är väldigt rörda här idag, det är första gången som man officiellt slår fast att det här har rört sig om ett brott mot de mänskliga rättigheterna, säger han.

Faktafel och missuppfattningar

När Sveriges Radio kontaktar utrikesdepartementets presstjänst får de till svar att ”Regeringen har tillbakavisat krav på att Sverige ska vidta åtgärder som rör våtverksslammet. Det har gått lång tid sedan det inträffade och frågan har varit föremål för domstolsprövningar i både Sverige och Chile.”

I det regeringens svar till FN:s rapportörer står det att regeringen oroas över situationen i Arica. Även Boliden tillbakavisar kraven från rapportörerna och säger till Sveriges Radio att rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter är full av faktafel och missuppfattningar, samtidigt som situationen i Arica redan är löst.

FN-rapportörerna har också riktat ett brev till Bolidens vd och koncernchef Mikael Staffas. Där tar de också upp frågan om hot som ska ha riktats av Boliden mot de svenska advokater som företräder de nästan 800 människor som stämt gruvbolaget i svensk domstol. Hoten handlar om personliga stämningar av de båda.

”Brevet innehåller element av skrämsel och hot som också kan ses som ett medvetet försök att skapa en kylande effekt och att tysta och skrämma andra advokater och människorättsförsvarare”, skriver rapportörerna.

När hoten blev kända i höstas svarade Boliden journalister på Sveriges Television att det hela ska handla om att advokaterna haft ekonomiska egenintressen i processen. Advokaterna tillbakavisar det.

Den som sprider fake news är Jan Guillou


Jan Guillou sprider nya lögner, den här gången om Doku. Det är svårt att förstå varför man ska lyssna på honom, skriver Dokus ordförande Magnus Sandelin i en kommentar.

Billé Ilias Mohammed var en av Sveriges mest betydelsefulla rekryterare till Islamiska staten. Det kunde Aftonbladet berätta 2015. Han ska enligt tidningen ha fått med sig minst fjorton unga män och kvinnor att resa från Sverige till IS och Syrien. 2017 ska han enligt uppgifter till Doku ha dödats där nere.

Några år innan Billé Ilias Mohammed reste till IS var han åtalad vid Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott. Han hade då kommit hem till Sverige efter att ha tränats av terrorgruppen al-Shabaab i Somalia, och Säkerhetspolisen hade hemliga avlyssningar som tydde på att han planerade ett attentat.

Jan Guillou visste dock att åtalet, och den fällande domen i tingsrätten (Mohammed friades i hovrätten), var rasistisk. Och inte nog med det. I en krönika i Aftonbladet efter domen jämförde Guillou Sveriges terrorlagstiftning med de antijudiska lagarna i Nazityskland på 30-talet:

”Sverige förföljer alltså personer som kan räknas som ’muslimer’ i ett eller annat avseende med en lagstiftning som man får gå tillbaks till 1930-talets Tyskland för att hitta motsvarigheter till.”

Jan Guillou har genom åren varit konsekvent när det gäller att förneka hotet från våldsbejakande islamism i Sverige och misstänkliggöra alla som tar det på allvar, inte minst journalister som rapporterar om det. Exemplen är flera.

Att han hatar Säkerhetspolisen är ingen hemlighet. Man får ha i åtanke att Guillou själv är dömd för spioneri i samband med IB-affären på 70-talet, och 2009 avslöjade Expressen att han tagit emot pengar från den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.

Efter uppmärksamheten för två år sedan av de sex radikala islamister som regeringen klassat som hot mot rikets säkerhet och därför beslutat ska utvisas, skrev Guillou i en krönika att det handlar om bland annat ”Säpokollaborerande journalisters jakt på verkliga eller inbillade imamer”.

Man får förmoda att det var en passning till bland annat oss på Doku, som skriver om radikal islamism och i samarbete med Expressen var först med att rapportera om de här fallen.

En av de islamister som ska utvisas är Raad al-Duhan, son till Gävleimamen Abu Raad och dömd för mordhot mot Gefle Dagblads förre chefredaktör Anna Gullberg. I början av maj kunde Dokus Sofie Löwenmark avslöja att Raad al-Duhan inlett en privat relation med en reporter på Sveriges radios Ekoredaktion som återkommande bevakat hans och de övrigas fall. Därefter har debatten om hur Ekoredaktionen har hanterat den mycket känsliga situation som uppstått varit intensiv.

Men Jan Guillou låter sig så klart inte imponeras av allvaret i situationen, utan ger sig åter på budbäraren med dunder och brak. I sin senaste krönika i Aftonbladet skriver han att ”det är illavarslande att det var den med Säpo kollaborerande hatsajten Doku som lyckades skandalisera en reporter på Ekot med ett enda ord. ’Relation’ med av Säpo misstänkt arab. Tvetydigheten var avsiktlig. Och fejk som alltför många gick på.”

Jan Guillou har alltså upprepade gånger dragit häpnadsväckande och grundlösa slutsatser när han uttrycker sig om dem som tar hotet från islamistisk extremism på allvar. Det är lätt att konstatera att den som ljuger och sprider fake news här är ingen annan än Jan Guillou själv. Det är desto svårare att förstå varför en del fortfarande anser att han är värd att lyssna på.