Flera C-politiker kopplas till pedofili

2021-12-20

UPPGIFTER: Federley fortsätter träffa barnvåldtäktsmannen

Vid sidan om Federleys samröre med barnvåldtäktsmannen har flera andra politiker i Centerpartiet kopplats till pedofili.

I mitten av juni i år dömdes småländska centertoppen Erik Paulsson till fängelse för systematiska barnvåldtäkter mot en flicka. Övergreppen ska enligt rättshandlingarna ha pågått under flera år när flickan gick i mellanstadiet.

I slutet av förra året kunde Samnytt avslöja hur den skånska kommuntoppen Christer Yrjas huserade två dömda pedofiler på sin gård i Tomelilla. Yrjas lämnade sina politiska uppdrag efter våra artiklar.

Vi har även uppmärksammat att centerpartisten Niklas Wellholt i slutet på oktober förra året dömdes för två fall av sexuellt ofredande mot barn nio och elva år gamla som åkte rullskridskor i Kungsbacka. Detta efter att ha blottat och klämt på sitt könsorgan framför barnen.

I april förra året rapporterade vi om 63-årige Denny Olofsson i Lindome som vid sidan om sitt uppdrag som centerpartistisk nämndeman och värdegrundsexpert våldtog en minderårig flicka flera gånger.

År 2018 kunde vi rapportera att 44-årige Bo Gunnar Hedlund, bosatt i Grythyttan och invald i kommunfullmäktige i Hällefors sedan flera mandatperioder tillbaka, sexuellt utnyttjat en minderårig flicka som var inneboende i familjen som fosterhemsplacerad, ett brott som han dömdes till fängelse för.

Kakabavehs pris betalas nu

16 december 2021
Rebecca Weidmo Uvell
https://uvell.se/2021/12/16/kakabavehs-pris-betalas-nu/?fbclid=IwAR3qYbsQrWhIDt7IxDL9q9ORxx7C0BfX4PXEsQ5fus5In7TQz5jXgU5O

Jag råkade när jag gjorde research för en annan grej snubbla över en nyhet på Middle East Monitor.com.

Amineh Kakabavehs krav för att stötta Magdalena Andersson som ny statsminister var att regeringen lovade att stödja hennes kommunistkompisar YPG, som är en väpnad kommunistisk milis i Syrien. I grunden vill de upprätta en självständig stat i Kurdistan men just nu har IS stått i vägen i Syrien och de har förtjänstfullt krigat mot svinen i Islamiska Staten. 

Men det gör inte att de är rimliga i allt de gör. De är nära kopplade till terrorgruppen PKK, också en kurdisk grupp. YPG är den militära grenen av PYD.

Dagen för omröstningen publicerade Socialdemokraterna överenskommelsen på sin sida och Amineh Kakabaveh, som själv aktivt deltagit i militära strider för kurderna och kommunismen, stod i plenisalen och berättade om vad Socialdemokraterna lovat henne.

Nu infrias löftet. Regeringen skänker bort en stor summa pengar av landets skattebetalare till YPG, med förevändningen att de ska gå till kriget i Syrien.

Artikeln publicerades den 13 december men jag kan inte hitta något om det i svenska medier. Socialdemokraterna köpte Kakabaveh röst för 376 miljoner dollar fram till 2023. Vi har hittills gett 210 miljoner dollar och detta höjs nu en totalsumma fram till 2023 på 376 miljoner dollar.

Så ska man sammanfatta den korrekta summan för just Kakabavehs röst den där dagen 24 november explicit drygt en miljard fem hundra tusen skattekronor (166 miljoner dollar) då detta är höjningen av anslaget efter den 24 november. Men varför det redan anslagits 210 miljoner dollar har jag svårt att se att Kakabaveh inte haft något med att göra innan, hon har suttit som vilde sedan 2018.

Kommunistiska YPG jublar garanterat över den generösa gåvan sossarna köpte en (1) röst för i statsministeromröstningen. Själv tycker jag att det är tragiskt att de inte ens skäms, att det här angränsar till korruption att öppet köpa röster men så kommer jag på att det är ju så här politik fungerar……. I praktiken har Magdalena Andersson rent tekniskt inte gjort något fel. Men personligen ställer jag ju frågan om sossarna gjort så här förut? Att med enskilda donationer till etniska grupper med egna miliser köpa politikers röster?

Sedan kommer jag på att Margot Wallström skänkt miljarder till terrorklassade Hamas och vi fortfarande gör det. Och att sossarna har massa både politiker och stöd bland just palestinierna så never mind.

Det är helt enkelt så här de brukar göra.

Lena Hallengrinch – Carl Norberg 2021-12-17

Socialministern Lena Hallengren: Var beredd att ställa in julfirandet!

Smittotalen stiger och belastningen på vården har ökat den senaste tiden, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff. ”Fler åtgärder behöver vidtas”, säger Hallengren.

Socialministern säger även att alla måste vara beredda att ställa in sina julfiranden om de får symtom.

Regeringen anser därför att man behöver införa nya åtgärder för att dämpa smittspridningen av covid-19 i samhället. Ytterligare åtgärder kan väntas inom den närmaste tiden. ”Det kan exempelvis bli aktuellt med vaccinationsbevis även på restauranger”, upprepar hon. Folkhälsomyndighetens generalsekreterare Karin Tegmark Wisell säger att nya restriktioner kan komma nästa vecka.

Angående julen säger Lena Hallengren: ”Var beredd på att ställa in om du får symtom”, säger hon. ”Ovaccinerade bör enbart fira med sina närmaste.” Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, om läget just nu: ”Vi behöver förbereda oss på en förvärrad situation”, säger hon. Myndigheten kommer nästa vecka att presentera nya virusscenarier.

”Det kan komma besked i nästa vecka om åtgärder”, säger hon. Hon säger att man ser en snabb spridning av omikronvarianten. Det enda skarpa besked som gavs på regeringens presskonferens var att det kommer att krävas vaccinpass från och med tisdag för resenärer från Norden.

”Vi ser att läget försämras i pandemin”, säger Lena Hallengren.

#CarlNorberg #DeFria #RealNews

De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

Stöd oss: SWISH: 070 – 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se

HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK:
https://facebook.com/defria.se

Peter Wahlbeck: “Det är oförskämt att kalla vaccinkritiker för konspirationsteoretiker”

https://rumble.com/vq5vl5-peter-wahlbeck-det-r-ofrskmt-att-kalla-vaccinkritiker-fr-konspirationsteore.html

December 3, 2021

Peter Wahlbeck är skådespelare, konstnär och stå-upp komiker från Halmstad som i höstas slog ett slag för valfrihet när det gäller vaccination. Han fick in en debattartikel i Göteborgsposten i september med titeln ”Stoppa häxjakten på oss ovaccinerade”. Han berättar om varför valfrihet är viktigt, om surkålsknådande hippies och ger en känga åt de svenska journalister som han anser inte gör sitt jobb.

/Rubriken upphör att gälla U:2022-01-01/ Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser /Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/ Lag (2014:406) om straff för vissa internationella brott

2021-12-02
Regeringskansliet

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2014406-om-straff-for-folkmord-brott-mot_sfs-2014-406?fbclid=IwAR0-7C7xPFwG_SRLezRPVnUyh2MwWPQylNmYUikdRqG6-9AiFndkvt5s5tw

t.o.m. SFS 2021:1016
SFS nr: 2014:406
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 2014-05-28
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:1016
ÄndringsregisterSFSR (Regeringskansliet)
KällaFulltext (Regeringskansliet)


Folkmord

1 §   För folkmord döms den som, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp som sådan,
1. dödar en medlem av folkgruppen,
2. tillfogar en medlem av folkgruppen allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande,
3. påtvingar medlemmar av folkgruppen levnadsvillkor som är ägnade att medföra att folkgruppen helt eller delvis förintas,
4. vidtar åtgärder som är ägnade att förhindra att barn föds inom folkgruppen, eller
5. genom tvång för över ett barn som inte fyllt arton år från folkgruppen till en annan grupp.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Brott mot mänskligheten

2 §   För brott mot mänskligheten döms, om gärningen utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en grupp civila, den som
1. dödar en person som ingår i gruppen,
2. tillfogar en person som ingår i gruppen allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling,
3. utsätter en person som ingår i gruppen för ett allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution eller annan till sitt allvar jämförbar gärning,
4. i syfte att påverka den etniska sammansättningen av en befolkning eller att föröva andra svåra överträdelser av allmän folkrätt, frihetsberövar en kvinna som ingår i gruppen och som med tvång gjorts havande,
5. förorsakar att en person som ingår i gruppen kommer i sexuellt slaveri eller, i strid med allmän folkrätt, kommer i tvångsarbete eller annat sådant tvångstillstånd,
6. i strid med allmän folkrätt deporterar eller tvångsförflyttar en person som ingår i gruppen,
7. i strid med allmän folkrätt frihetsberövar någon som ingår i gruppen,
8. utsätter personer som ingår i gruppen för förföljelse genom att i strid med allmän folkrätt beröva dem grundläggande rättigheter på grund av politiska, rasmässiga, nationella, etniska, kulturella, religiösa, könsmässiga eller andra enligt allmän folkrätt otillåtna motiv, eller
9. för en stats eller politisk organisations räkning, eller med dess tillstånd, stöd eller samtycke, i syfte att undandra en person i gruppen från rättsligt skydd under en längre tid,
a) frihetsberövar denne om frihetsberövandet följs av en vägran att erkänna detta eller att lämna information om personens öde eller uppehållsort,
b) sedan ett frihetsberövande skett vägrar att erkänna detta eller att lämna information om den frihetsberövades öde eller uppehållsort, eller
c) sedan en sådan vägran skett vidmakthåller frihetsberövandet.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid.

Krigsförbrytelser

Skyddad person

3 §   Med skyddad person avses i denna lag den som såsom sårad, sjuk, skeppsbruten, krigsfånge eller civil eller i annan egenskap åtnjuter särskilt skydd enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949, det första tilläggsprotokollet till dessa från 1977 eller annars enligt allmän folkrätt som är tilllämplig i väpnad konflikt eller under ockupation.

Krigsförbrytelse mot person

4 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. dödar en skyddad person,
2. tillfogar en skyddad person allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling,
3. utsätter en skyddad person för medicinskt eller vetenskapligt experiment som inte sker i personens intresse och som innebär allvarlig fara för hans eller hennes liv eller hälsa,
4. skadar en person som är försatt ur stridbart skick,
5. utsätter en skyddad person för allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution, sexuellt slaveri eller annan till sitt allvar jämförbar gärning,
6. i syfte att påverka den etniska sammansättningen av en befolkning eller att föröva andra svåra överträdelser av allmän folkrätt, frihetsberövar en skyddad person av kvinnligt kön som med tvång gjorts havande,
7. utsätter en skyddad person för förödmjukande eller nedsättande behandling som är ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten,
8. i strid med allmän folkrätt deporterar eller tvångsförflyttar en skyddad person,
9. verkställer eller dömer ut ett straff mot en skyddad person utan att han eller hon först fått en rättvis rättegång,
10. i syfte att förmå en stat, person eller organisation att utföra eller avstå från en handling, tar en skyddad person som gisslan, eller
11. till nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper rekryterar eller för direkt deltagande i fientligheter använder barn som inte fyllt femton år.

Straffet är fängelse i högst sex år.

5 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en internationell väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. för en ockupationsmakts räkning låter förflytta en del av dess civilbefolkning till ett ockuperat område,
2. tvingar en medborgare i en stat som är motpart i konflikten att delta i militära operationer mot den egna staten eller tvingar en skyddad person att tjänstgöra i en fientlig makts väpnade styrkor, eller
3. i strid med allmän folkrätt frihetsberövar en skyddad person eller på ett oförsvarligt sätt dröjer med att sända hem en krigsfånge eller en civil person som berövats friheten.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse som avser egendom

6 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. plundrar, eller
2. utan att det är nödvändigt av militära skäl
a) i stor omfattning förstör, tillägnar sig eller beslagtar någon annans egendom, eller
b) förstör, tillägnar sig eller beslagtar sådan egendom som skyddas enligt Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt och det andra protokollet till konventionen.

Straffet är fängelse i högst sex år. Lag (2017:719).

Krigsförbrytelse genom upphävande av rätten till domstolsprövning

7 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en internationell väpnad konflikt eller ockupation, den som helt eller i betydande omfattning upphäver motpartens medborgares rätt till prövning i domstol av civila eller andra medborgerliga rättigheter.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse som avser särskilt skyddade insatser eller kännetecken

8 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. riktar ett anfall mot personal, anläggningar, materiel, enheter eller fordon som deltar i en humanitär biståndsinsats eller i en fredsfrämjande insats i enlighet med Förenta nationernas stadga, under förutsättning att dessa är berättigade till det skydd som gäller för civila eller civil egendom enligt allmän folkrätt,
2. riktar ett anfall mot personal, byggnader, utrustning, medicinska enheter eller transporter som i enlighet med allmän folkrätt har rätt att bära kännetecknen röda korset eller röda halvmånen eller något annat på motsvarande sätt erkänt internationellt kännetecken, eller
3. i strid med allmän folkrätt använder ett kännetecken som avses under 2 för militära ändamål eller använder parlamentärflagga, Förenta nationernas flagga, fiendens flagga eller militära beteckningar eller uniform, på ett sätt som leder till död eller allvarlig personskada.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse genom användande av förbjudna stridsmetoder

9 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. riktar ett anfall mot en civilbefolkning som sådan eller mot enskilda civila som inte direkt deltar i fientligheterna,
2. riktar ett anfall mot byggnader som är avsedda för religion, undervisning, konst, vetenskap eller välgörande ändamål, mot historiska minnesmärken, kulturegendom, sjukhus eller uppsamlingsplatser för sjuka och sårade eller mot annan civil egendom, under förutsättning att dessa inte utgör ett militärt mål,
3. riktar ett anfall mot städer, byar, bostäder eller byggnader som inte försvaras och som inte utgör ett militärt mål,
4. riktar ett anfall mot ett militärt mål som kommer att leda till att civila kommer att dödas eller skadas, civil egendom förstöras eller den naturliga miljön förorsakas allvarliga skador i en omfattning som saknar proportion i förhållande till den konkreta och omedelbara övergripande militära fördel som kan förväntas,
5. med användning av förrädiskt förfarande dödar eller skadar någon som tillhör motpartens nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper,
6. beordrar eller hotar med att pardon inte kommer att ges,
7. använder en skyddad person för att genom hans eller hennes närvaro motverka att motparten går till anfall mot vissa platser eller områden eller mot nationella väpnade styrkor eller väpnade grupper eller för att främja egna militära operationer, eller
8. i avsikt att utnyttja utsvältning som stridsmetod berövar en civilbefolkning livsnödvändiga förnödenheter.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Krigsförbrytelse genom användande av förbjudna stridsmedel

10 §   För krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som
1. använder gift eller giftiga vapen,
2. använder biologiska eller kemiska vapen, eller
3. i strid med allmän folkrätt använder annat stridsmedel som är av sådan beskaffenhet att det kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande eller som är urskillningslöst.

Straffet är fängelse i högst sex år.

Grov krigsförbrytelse

11 §   Är brott som avses i 4-10 §§ att anse som grovt, döms för grov krigsförbrytelse till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en plan eller politik eller som en del av en omfattande brottslighet eller om gärningen förorsakat död, allvarlig smärta eller skada eller svårt lidande, omfattande skada på egendom eller synnerligen allvarliga skador på den naturliga miljön.

/Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/

Aggressionsbrott

11 a §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ För aggressionsbrott döms den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande och som planerar, förbereder, inleder eller utför en aggressionshandling som till sin karaktär, svårhetsgrad och omfattning, utgör en uppenbar överträdelse av Förenta nationernas stadga.

Med aggressionshandling avses en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas stadga.

Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Lag (2021:1016).

Subjektivt rekvisit avseende barns ålder

12 §   Till ansvar som i 1 § första stycket 5 eller 4 § första stycket 11 är föreskrivet för en gärning som begås mot ett barn under viss ålder ska även den dömas som inte insåg men hade skälig anledning att anta att barnet inte uppnått den åldern.

Ansvar för förmän

Utvidgat gärningsmannaskap

13 §   En militär eller civil förman som underlåter att vidta de för honom eller henne möjliga åtgärder som är nödvändiga och skäliga för att förhindra att folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse begås av en underlydande som står under förmannens lydnad och effektiva kontroll ska anses som gärningsman.

Underlåtenhet att utöva kontroll

14 §   En militär eller civil förman som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att utöva särskild tillsyn över en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll ska dömas för underlåtenhet att utöva kontroll till fängelse i högst fyra år, om den underlydande har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse som förmannen borde ha förutsett och hade kunnat förhindra.

Underlåtenhet att anmäla brott

15 §   En militär eller civil förman som, när det kan ske utan fara för att förmannen avslöjar egen brottslighet, underlåter att för undersökning och lagföring anmäla skälig misstanke om att en underlydande som står under hans eller hennes lydnad och effektiva kontroll har begått folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse ska dömas för underlåtenhet att anmäla brott till fängelse i högst fyra år.

Försök m.m.

16 §    /Upphör att gälla U:2022-01-01/ För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2016:515).

16 §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ För försök, förberedelse eller stämpling till och underlåtenhet att avslöja eller förhindra folkmord, brott mot mänskligheten, aggressionsbrott och krigsförbrytelse döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

I fråga om aggressionsbrott kan endast den som kan utöva kontroll eller styra över en stats politiska eller militära handlande dömas till ansvar enligt första stycket. Detsamma ska gälla för ansvar enligt 23 kap. 4 § brottsbalken.
Lag (2021:1016).

/Rubriken träder i kraft I:2022-01-01/

Domsrätt över aggressionsbrott

17 §    /Träder i kraft I:2022-01-01/ Svensk domstol är behörig att döma över aggressionsbrott som har begåtts utanför Sverige eller försök, förberedelse eller stämpling till eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott i de fall som avses i 2 kap. 3 § 1, 2 a och b och 4 brottsbalken. Svensk domstol är också behörig att döma över aggressionsbrott om den aggressionshandling som ligger till grund för brottet har begåtts av en stat gentemot vilken de ändringar i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som har skett genom resolution RC/Res.6 har trätt i kraft vid tiden för brottet.

Åtal för brott enligt första stycket får väckas endast efter förordnande av regeringen. Lag (2021:1016).

JK: ”Mångmiljonkrav mot staten för coronarestriktionerna”

Justitiekanslern Mari Heidenborg

2021-11-26
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/jk-mangmiljonkrav-mot-staten-for-coronarestriktionerna/

Skadeståndskraven mot staten för hur coronarestriktionerna har slagit mot både företag och enskilda har börjat strömma in till justitiekanslern. ”Det handlar om mångmiljonbelopp och vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det är väldigt, väldigt svåra frågor där vi har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna”, säger JK Mari Heidenborg som också berättar varför hon tycker att det är viktigt att enskilda, även i andra sammanhang, ska kunna få skadestånd när staten har gjort sig skyldig till grundlagsbrott.

Vi börjar med heraldiken… JK:s vapen innehåller ju en ovanlig symbolik: Tranan till höger står på ett ben och håller en stor sten i sin andra fot. Om tranan skulle slumra till så faller stenen ner på den andra foten så att tranan omedelbart vaknar…

– Ja, det är väl en bra symbol för vaksamhet! JK får inte slumra till utan alltid ha ett vakande öga på statsförvaltningen så att staten lever upp till sin egen rättsordning.

– Som JK ska jag vaka och se till att våra medborgerliga fri- och rättigheter är skyddade och efterlevs.

Finns det en motsättning mellan å ena sidan detta och å andra sidan JK:s uppdrag som ”statens advokat”?

– Det är något av en missuppfattning att JK, som ”statens advokat”, ska försvara staten med näbbar och klor. Det är inte alls den roll vi har.

– Vi ska bevaka statens rätt men i detta ligger att vi ska se till så att rättssystemet fungerar och att lagar följs. Det handlar inte så mycket om att försvara staten utan om att se till att det blir rätt. Om det har blivit fel så ska staten svara för det, naturligtvis.

Det handlar alltså inte om att, som en ”vanlig advokat”, nitiskt och redligt tillvarata klientens intressen och föra klientens talan i alla delar, menar du?

– Nej, att JK ska tillvarata statens intressen innebär att vi ska se till att det blir bra för staten som organisation.

– När JK medverkar i rättsprocesser handlar det inte så mycket om att försvara statens rätt utan snarare om att se till så att staten lever upp till de lagar som den själv har stiftat.

Vad innebär det i praktiken?

– Att när vi går upp i rättegångar så för vi våra processer ganska annorlunda jämfört med en vanlig process. Om staten blir stämd så tittar vi först på om det faktiskt handlar om ett rimligt krav. Om svaret är ja så medger vi kravet.

– Ibland tycker vi att det, i och för sig, är ett rimligt kvar som framförs men att rättsläget är oklart – att det saknas rättslig reglering eller praxis för att vi ska betala – och då kan vi gå till rättegång.

– Då försöker vi föra processen så att det underlättar för den enskilde. Vi försöker renodla processen och vara tydliga med vad det är som är själva stridsfrågan.

Många advokater som företräder klienter med anspråk mot staten anser att JK är en ”gatekeeper” – alltså att JK håller emot för att inte öppna dammluckorna för andra med liknande ärenden…

– Jag tycker inte att vi agerar så och jag har ett färskt exempel på det. Vi fick en begäran om skadestånd för långsam handläggning när det gällde ett strandskyddsärende hos länsstyrelsen. Vi kunde direkt konstatera att det handlade om långsam handläggning och betalade ut skadeståndet.

– Detta ledde till att organisationen Centrum för rättvisa (som hade varit ombud i det första fallet, reds anm.) gick ut och underlättade för andra personer som hade hamnat i samma situation, vilket ledde till att vi fick ytterligare 60 krav på vårt bord.

– Alltså: om det finns en rättslig grund eller ett tydligt lagstöd för kravet så ska JK bifalla det. Sedan kan det finnas fall där vi inte är överens om storleken på skadeståndet, men det är ju en helt annan fråga.

Hur ofta jämkas den typen av ersättningar – alltså fall där JK anser att kravet i sig är korrekt men inte storleken på kravet?

– Det är väldigt vanligt. I flertalet av fallen.

– I de fall där vi kan konstatera att det har skett någon form av överträdelse, fel eller försummelse från statens sida så är det alltså inte särskilt ofta som man får fullt bifall när det gäller storleken på de skadestånd som man har begärt.

Hur ofta godtas er jämkning så att det blir en förlikning?

– I de flesta fallen. Men det händer ju naturligtvis att människor inte går med på vad vi erbjuder och använder sin möjlighet att stämma staten vid domstol.

Förra året låg JK i 33 rättegångar. Hur ofta förlorar ni?

– Det händer att vi tappar ett och annat mål… Men inte jätteofta. De flesta gånger som vi blir stämda vinner vi.

Förra året hanterade JK 1 152 ärenden med krav mot staten enligt skadeståndslagen. Hur många av de som begär skadestånd får dessa beviljade av JK?

– En minoritet. Många krav är illa underbyggda och handlar till exempel om människor som inte har fått bifall i domstol och därför riktar kravet till JK istället.

Enligt JK:s remissyttrande är du positiv till en lagändring som innebär att grundlagsbrott från statens sida ska kunna vara skadeståndsgrundande för enskilda. Berätta…

– Vi har ju våra grundlagar som ska ge skydd för medborgarna men när det har handlat om överträdelser mot sådant som i och för sig regleras i den svenska grundlagen har den enskilde i stället fått skadestånd med stöd av Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

– Utifrån det kan det finnas en poäng i att vi använder vårt eget grundlagsskydd i större utsträckning.

Varför är det viktigt med en lagstiftning om att kunna få skadestånd som grundar sig direkt på regeringsformen, menar du?

– Det där är en jättestor fråga som har med vår rättspositivistiska syn att göra från början… För att kunna få framförallt ideellt skadestånd ska det finnas stöd i lag. Sedan har det vuxet fram en HD-praxis om skadestånd som är baserat på Europakonventionen, EU-stadgan och regeringsformen…

– Allt detta går ju tillbaka till statens tidigare njugga inställning till att utge ideella skadestånd.

Du använder ordet ”njugga inställning”…

– Ja, det gör jag… I syfte att få genomslag för de mänskliga rättigheterna – human rights överhuvudtaget – tycker jag att det är rimligt att vi ska kunna använda vår egen konstitution, och givetvis även de internationella konventionerna, för att leva upp till de rättsstatliga principerna.

Vad ligger då till grund för den tidigare så njugga inställningen även från JK:s sida?

– JK ska ju hålla sig till praxis och se till så att praxis växer fram i domstolarna. JK ska inte vara progressivt. Om vi ska dela ut skadestånd måste det finnas tydligt stöd i lag eller praxis och det har det inte gjort. Därav den njugga inställningen…

Kommer det att öppna dammluckorna, tror du? Kommer antalet fall att öka där fler människor vill ha skadestånd för grundlagsbrott från statens sida?

– Jag tror att antalet sådana ärenden kommer att öka och ganska många kommer att hamna på JK:s bord. Om man inte går direkt till domstol så är det ju här som kraven kommer att hamna.

Är det bara kränkningar av de enskildas rättigheter i grundlagen – alltså 2 kapitlet regeringsformen – som kommer att omfattas av möjligheten till skadestånd?

– Som jag ser det handlar det bara om 2 kapitlet.

Inte till exempel första kapitlet, låt säga bestämmelsen om allas likhet inför lagen, eller 8 kapitlet om normgivningsmakten, vem som har rätt att utfärda vilka regler?

– Det där får ju bli en fråga för domstolarna. Skulle jag som JK få ett sådant ärende på mitt bord skulle jag säga nej i avsaknad på klar och tydlig reglering och praxis på området.

Jag träffade nyligen Coronakommissionens ordförande Mats Melin som sa att det sannolikt kommer att dyka upp skadeståndsanspråk mot staten med anledning av de restriktioner som har använts under pandemin. Hur ser du på det?

– Jag har redan fått in sådana skadeståndsanspråk från verksamheter som har fått väldigt stora inskränkningar på grund av olika typer av restriktioner.

– Det handlar om ganska stora verksamheter och skadeståndskrav på mångmiljonbelopp.

Hade du väntat dig att den här typen av krav skulle komma in till JK?

– Ja, det var väntat. De här handlar ju om inskränkningar i våra fri- och rättigheter på en mängd olika sätt.

– Det skulle ha varit konstigt om vi inte hade haft en diskussion om vad som är rimligt samtidigt som restriktionerna på många sätt har varit nödvändiga. Det här handlar om att göra proportionalitetsbedömningar.

Har du alltså förståelse för att frågor om skadestånd mot staten väcks i de här sammanhangen?

– Ja, absolut! Det är besvärligt när två så viktiga samhällsfrågor ställs emot varandra – en pandemi där det handlar om att skydda människor samtidigt som skyddet inte får inkräkta på våra fri- och rättigheter mer än nödvändigt.

– I hur stor mån ska varje sådan restriktion få inkräkta? Det finns inget enkelt svar på den frågan och vid en bedömning får man titta på varje enskild restriktion i förhållande till varje enskild fri- och rättighet.

Det låter som om det skulle kräva grannlaga överväganden…

– Ja, vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det måste utredas ordentligt hur detta förhåller sig till svensk grundlag.

– Det är väldigt, väldigt svåra frågor där JK har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna.

Går det i någon viss riktning som det ser ut nu?

– Det här kommer ju sannolikt att gå till domstolsprövning. JK ska inte ligga steget före utan praxis ska drivas fram i domstol.

Kommer du få fler sådana här fall på ditt bord?

– Ja, många verksamheter har drabbats och dessutom finns det enskilda som kommer in med krav.

– Vi har redan fått in krav när det gäller till exempel covidpassen – att de har varit förknippade med fel och motsvarande.

Är det här problematiskt för JK och staten?

– Nej, jag ser det inte alls som problematiskt. Även om vi skulle få ett prejudikat som inte går vår väg så har vi ändå fått ett prejudikat som säger hur rättsläget ser ut och då får vi anpassa oss efter det.

JK hamnade nyligen i blåsväder för det ärende där en dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i ersättning sedan han hade beviljats resning av Högsta domstolen och hans åldersbestämning och påföljd sedan hade ändrats. Var du beredd på att kritiken skulle komma?

– Nej.

Du har fått 200 000 protestunderskrifter… Har du förståelse för upprördheten?

– Ja, definitivt! Men som JK måste jag tillämpa lagen sakligt, opartiskt och lika för alla.

Det finns ju en bestämmelse om möjlighet till jämkning i den så kallade frihetsberövandelagen. Kunde inte den ha tillämpats?

– Det är inte så enkelt och det har att göra med att lagen innebär ett strikt ansvar för staten i samband med överträdelser av en grundläggande rättighet.

– Den här personen har alltså fått ett mildare straff efter resning men inte blivit frikänd och det finns en särskild bestämmelse i lagen som tar sikte på just den situationen. Och då kan man inte jämka.

En del av kritiken går ut på att våldtäktsmannen får större ersättning än hans offer har fått i skadestånd…

– Det är två helt olika system. Det kan vara på sin plats att säga att man just nu ser över skadestånd till brottsoffer, att man vill höja dem och ta bort regeln om att den som får frihetsberövandeersättning är fredad från utmätning. Det tycker jag är rimligt.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att frihetsberövandelagen, som har tillämpats i det här fallet, innehåller ett väldigt, väldigt starkt ansvar för staten. Som JK ska jag tillämpa de lagar som finns och kan inte välja att inte tillämpa en lag i ett visst fall för att just det fallet skulle få ett utfall som inte går allmänhetens eller opinionens väg.

Nu kom ju beslutet att skapa en upprördhet som du säger att du har förståelse för. Borde lagen ändras?

– Det här är ett närmast unikt fall… Jag förstår upprördheten men med den rättsordning vi har får man nog räkna med att det kan komma väldigt enstaka fall där tillämpningen faller ut märkligt, kanske till och med oönskat, i det enskilda fallet.

– Det är tveksamt om det skulle ge skäl för en lagändring.

Ett annat JK-ärende som har diskuterats mycket inom i vart fall juristbranschen är det fall som du drev till Högsta domstolen för att få en advokat utesluten ur Advokatsamfundet. Varför var det fallet så angeläget att driva?

– Därför att det handlar om rättigheter som är oerhört viktiga för den misstänkte – nämligen enrumsprivilegiet och rätten till insyn i förundersökningar. Att en advokat missbrukar det förtroendet genom att föra ut information från en person som sitter häktad med restriktioner kan äventyra de här viktiga rättigheterna.

– Det skapar en förtroendebrist från åklagare och polis men också från allmänheten. Det är därför viktigt att advokaterna lever upp till det höga förtroendet som de har och också ska ha.

Du ville alltså få till ett prejudikat?

– Ja, det ville jag. Det finns ett stort intresse för verksamma advokater att veta hur man ska tolka de här reglerna.

– Ett annat skäl till att driva fallet var att jag tyckte att Advokatsamfundets disciplinnämnd hade fjärmat sig från tidigare HD-avgöranden där liknande fall hade lett till uteslutning (i det nu aktuella fallet hade disciplinnämnden bara meddelat varning och straffavgift för advokaten, reds anm.).

Som JK har du ju även att vaka över rättssäkerheten i riket. Om du tar ett helikopterperspektiv på rättstatsfrågorna och den utveckling vi ser på många håll i världen. Vad säger du då?

– Om man tittar på utvecklingen i till exempel Ungern och Polen så har de ju lyckats montera ner stora delar av demokratin genom demokratiskt fattade beslut.

– Det visar att det viktigaste är att vi i tid ser till att stärka alla våra rättsstatliga institutioner så att det tar tid att montera ner dem.

Kan du ge exempel på ändringar som borde göras i Sverige?

– Ja, vi måste stärka vad som krävs för att ändra grundlagen.

– Vi bör stärka domstolarnas självständighet när det gäller tillsättning av domare, möjligheten att ändra antalet domare i våra högsta instanser och deras pensionsålder, disciplinansvaret för domare och fördelningen av pengar till domstolarna som idag ligger hos Domstolsverket som ju är en myndighet under regeringen.

Samtidigt är ju din egen myndighet, Justitiekanslern, också en myndighet under regeringen och har tillsyn över domstolarna…

– Ja, här kan jag även peka på min egen roll där jag som JK har långtgående befogenheter att agera mot domare, inte minst domare i våra högsta instanser.

– Även JK:s tillsyn över domstolarna är en fråga som kan vara värd att diskutera. JK uppträder ju som part i domstol och har samtidigt tillsyn över dem som ska hantera rättegången och döma.

– Så ja – man kan diskutera om JK verkligen ska ha kvar tillsynen av domstolarna.

Är det lämpligt att JK har ett så starkt mandat som idag om Sverige skulle hamna i klorna på en auktoritär regering?

– Det kan bli en väldigt besvärlig sits. En annan regering med en annan agenda och en regimtrogen JK med stora befogenheter är riskabelt i en sådan situation.

Var skulle din egen gräns gå som JK?

– Även om Sverige skulle få en regering med inslag som jag inte gillar så skulle det inte föresväva mig att avgå som JK av den anledningen.

– Men det är klart att det finns en gräns… Om vi hamnar i en situation där lagarna ändras och vi inte längre har något grundläggande skydd för fri- och rättigheter, att de mänskliga rättigheterna sätts åt sidan och att vi inte längre har någon rättsstat – då skulle jag inte vilja vara justitiekansler längre.