Jag begär en offentlig ursäkt av moderaterna samt av Tomas Tobé och Cecilia Magnusson

Abdirizak Waberi på Römosseskolan utreds för grovt bedrägeri | GP

2021-10-20
Olle Ljungbeck

För ett antal år sedan beskylldes undertecknad att vara rasist etc etc av rubr
moderata politiker.
Anledningen var att jag krävde att Römosseskolans rektor Abdisiriak Waberi skulle avsättas och åtalas för bl a kränkning av de kvinnliga eleverna vid skolan samt att skolan skulle stängas.
Detta reagerade Tobè och Magnusson mot, och beskyllde mig för att vara rasist etc. etc.
Efter att ha lämnat skolan för en tid blev Waberi åter rektor men avsattes för en tid sedan.
Men inte nog med detta han står nu åtalad av Ekobrottsmyndigheten för att olovligen ha överfört 4,5 miljoner av statliga skolmedel till Somalia där han startat en egen skola.
Tobès och Magnussons beskyllningar mot mig – trots att jag haft rätt hela tiden  – var så kränkande och förolämpande – att nu när verkligheten kommit fram i ljuset och visar att jag hade rätt i allt vad jag uttryckte om Waberi stämmer – bör dessa två få en ordentlig reprimand för sina lögner.

SVERIGE GRANSKAS NU I FOKUS MYNDIGHETSCHEF OCH RIKSÅKLAGARE PETRA LUNDH ÅKLAGARMYNDIGHETEN I SVERIGE

2021-10-27

SVERIGE GRANSKAS Ulf Bittner ringer upp av myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lundh, Åklagarmyndigheten i Sverige, huvudkontoret i Stockholm, utsedd handläggare och BESLUTS fattare biträdande tillsynschef Sofie Lundin och ifrågasätter rättsordning, rättssäkerheten, opartiskheten, sakligheten och objektiviteten med mera i ett som synes fullständig orättssäkert BESLUT utan stöd alls i gällande svenska grundlag Regeringsformen. Grunden till det inspelade samtalet finner DU i det sk BESLUT som bifogas som bifogad pdf filen Riksåklagare Petra Lundh…… 2021 10 20

Därtill finner DU fakta och BEVIS, som redogöres för i det inspelade samtalet med Sofie Lundin, i den bifogade pdf filen EURS……..

EURS…./Rättighetsstadgan i Lissabonfördraget, en EU-rättsakt som gälla som direktverkande svensk lag, som äga företräde(företrädesprincipen) över all annan svensk lag(sedan 2009-12-01), men undanhålls nationen Sveriges medborgare/invånare och barn generellt och systematiskt av det SUPER KORRUPTA makt- och myndighetsmissbrukande Sveriges myndigheter och domstolar, se i dessa delar Regeringsformen 11:14 och 12:10, som Du finner här https://lagen.nu/1974:152

Alltså som synes aktivt planerat grundlagsbrott som därtill får effekten av beskyddande av mycket allvarliga brottsmisstankar, bl.a. då beskyddande av den synnerligen mycket allvarliga brottsmisstanken BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN och synnerligen mycket allvarliga brottsmisstanken om systematiska och generella bedrägerier mot nationen Sveriges medborgare/invånare och barn.

Som synes säkerställer myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lundh och dennes anställda ett POLITISKT BESLUT för att beskydda KRIMINELL VERKSAMHET inom Region Jämtland Härjedalen, då utifrån tidigare anmälan som du läser mer om här

http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/2021/10/17/riksaklagare-och-myndighetschef-petra-lundh-aklagarmyndigheten-i-sverige-far-ytterligare-en-aklagaranmalan-pa-sitt-bord-nu-i-fokus-region-jamtland-harjedalen-2021-10-17/

Som synes säkerställer myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lundh och dennes anställda ett POLITISKT BESLUT för att beskydda KRIMINELL VERKSAMHET inom Umeå Universitets ledning och professor Niklas Arnberg som du läser mer om här

http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/2021/10/13/riksaklagare-och-myndighetschef-petra-lundh-aklagarmyndigheten-i-sverige-far-en-aklagaranmalan-pa-sitt-bord-2021-10-13/

Noteras särskilt om PCR TEST BEDRÄGERIET att inom EU finns sedan tidigare fastställande domar som bevisligen fullständigt rättssäkert bevisar att PCR-testerna är ovetenskapliga och otillförlitliga

Citat

Här följer några exempel. Den 28 november fastställde hovrätten i Lissabon att det var ett rättsövergrepp att beröva en tysk turist hans frihet. Han hade tillsammans med tre kamrater satts i karantän på ett hotellrum på Azorerna sedan det visat sig att han, trots avsaknad av symptom, konstaterats sjuk i Covid-19 enbart med hjälp av PCR-test. I domen fastslås att PCR-testerna är ovetenskapliga och otillförlitliga. Domslutet har blivit epokgörande för kommande rättegångar.

En av följdverkningarna är att förvaltningsdomstolen i Lissabon den 19 maj 2021 fastslog att regeringens uppgift om antalet döda i Covid-19 i Portugal under perioden 20 januari 2020 varit lögnaktiga. Den officiella siffran är 17000 dödsfall men måste nu skrivas ner till enbart 152 dödsfall, eftersom resten enbart konstaterats med hjälp av de ovetenskapliga PCR-testerna.

Slut citat, källa till ovan citerat

https://newsvoice.se/2021/10/nobels-fredspris-reiner-fuellmich/

Dessa fastställande domar, ovan angiven artikel, har delgivits myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lund Åklagarmyndigheten i Sverige, och därmed erkänt sakförhållande

  • att myndighetschef och riksåklagare Petra Lundh och övriga anställda har
  • att rätta in sig i ledet utifrån dessa fastställande domar som bevisar grunden till brottsmisstankarna i anmälningarna emot professor Niklas Arnell och Umeå Universitets ledning och därtill till grunden i brottsmisstankarna  i anmälningarna emot Region Jämtland Härjedalen och där ansvarig arbetsgivare och anställda, därmed konstateras
  • att således är erkänt sakförhållande utifrån rättssäker grund inom EU fastställt i domstol att PCR-testerna är ovetenskapliga och otillförlitliga

Alltså som synes förmodligen kommer få effekten(om Sverige är en demokrati och rättsstat som åtföljer avtalat med EU)

  • att som synes ytterst ansvarige myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lundh m.fl. uppfyller kriterier om synnerligen mycket allvarliga brottsmisstankar och som synes kommer leda till
  • att beskyddande av dessa synnerligen mycket allvarliga brottsmisstankarna därmed får effekten
  • att myndighetschefen och riksåklagaren Petra Lundh med flera ska entledigas från deras tjänster/uppdrag med omedelbar verkan och som synes rannsakas inför domstol utifrån synnerligen mycket allvarliga brottsmisstankar, du åter hör det inspelade samtalet  genom
  • att ladda ner mp4 fil alt mp3 fil via denna länk

  • Mp 4 filen laddar du ner via denna länk

    https://www.jottacloud.com/s/2713dd1450a4f35455a9d4028f97c0e5c70

     Mp3 filen laddar du ner via denna länk

    https://www.jottacloud.com/s/2713d073bdef31f482bb0543f5975a34a11

http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/2021/10/28/petra-lundh-myndighetschef-och-riksaklagare-aklagarmyndigheten-i-sverige-och-fullstandigt-rattssosakert-beslut-av-2021-10-21/

SVT viker sig: ”Gunilla von Platen” slipper frågor om klankoppling

27 oktober 2021
https://www.friatider.se/svt-viker-sig-gunilla-von-platen-slipper-fragor-om-klankoppling

I december är finanskvinnan Gunilla von Platen, född Günel Anip, gäst i SVT:s intervjuprogram ”Min Sanning”. Men några frågor om sin bror – gangster­advokaten Edip Samuelsson – får hon inte. Det har SVT nämligen lovat henne på förhand, skriver Journalisten.

Samuelsson var advokat åt en klan i Angered men uteslöts ur Advokatsamfundet i somras efter att ha läckt hemliga uppgifter till klanen. Beslutet om uteslutning fattades av Högsta domstolen.

Innan Gunilla von Platen ställde upp i SVT krävde hon att inga frågor om Edip Samuelsson fick ställas i programmet. Något som SVT gick med på.

”Då och då kommer önskemål från våra gäster och i de fall önskemålet gäller omständigheter som ligger utanför gästens ansvarsområde händer det att vi respekterar denna önskan”, skriver program­ledaren Anna Hedenmo i ett mejl till Journalisten.

Enligt Hedenmo tvekar SVT ”aldrig” att ställa svåra frågor i Min Sanning om gästens egna förehavanden, men när det gäller att mörka gästens släktband är det en helt annan sak.

Tredje gangsteradvokat får yrkesförbud

13 juli 2021
https://www.friatider.se/tredje-gangsteradvokat-far-yrkesforbud

Efter att gangsteradvokaterna ”Kungen” och ”Prinsen” uteslutits ur Advokatsamfundet utesluts nu även den syrianske gängadvokaten Edip Samuelsson, enligt ett beslut av Högsta domstolen.

Edip Samuelsson, som företrätt klanen Ali Khan i flera mål, kom undan med 50.000 i böter i Advokatsamfundets disciplinnämnd efter en rad grova överträdelser av advokatetiska regler och svensk lag.

Tre åklagare i Västsverige hade anmält honom för att ha brutit mot häktningsrestriktioner och förmedlat information mellan de häktade, bland annat så att de skulle kunna ge en samstämmig version i förhör.

Ändå uteslöts han inte av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

– Uteslutning är ett mycket starkt ingripande, det innebär yrkesförbud, förklarade Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander för media i samband med att den milda påföljden presenterades.

JK överklagade Advokatsamfundets beslut till Högsta domstolen som nu alltså drar in mannens advokattitel och utesluter honom ur samfundet.

USA anklagar Ericsson för mörkande

2021-10-22
<img src="https://scontent.farn1-1.fna.fbcdn.net/v/t1.6435-9/p526x296/246362629_396992442132289_9082678606299466357_n.jpg?_nc_cat=101&ccb=1-5&_nc_sid=8bfeb9&_nc_ohc=RGKjmEIviRoAX-DHysP&_nc_ht=scontent.farn1-1.fna&oh=46e8aa488835222ebf05126c222c37ab&oe=61970677&quot; alt="Kan vara en bild av 2 personer, personer som står och text där det står ”07:17

INTERVJU: ”Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner”

Publicerad: 2021-10-15
STEFAN WAHLBERG
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/intervju-vagen-till-helvetet-ar-kantad-av-goda-intentioner/?utm_source=apsis&utm_medium=email&utm_campaign=211016

Den senaste tiden har svenska domstolar gett grönt ljus för utländsk IT-bevisning som hade varit olaglig att ta fram i Sverige.
Samtidigt slåss polischefer och politiker om vem som kan formulera de skarpaste kraven på mer övervakning medan stora delar av befolkningen hejar på.
”Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner”, säger advokaten och IT-rättsexperten Conny Larsson som också förklarar sin egen roll i det hemligaste av det hemliga: FRA-domstolen.

Conny Larsson var IT-rättsexpert redan innan begreppet ”IT” ens var uppfunnet. Efter sin juristexamen 1989 började han arbeta som verksjurist på det som då hette Televerket Radio och som långt senare kom att bli först Telia Mobitel och senare övergå i olika bolag i Teliakoncernen.

– Det var tider det… Vi hade ett analogt mobilnät, NMT 450, och till dem som inte var med på den tiden kan jag säga att mobiltelefoner var någonting ovanligt, exklusivt och tungt som enbart kunde användas för att prata i.

– Bland alla licensavtal och tillståndsfrågor hamnade jag redan från början mitt i den juridik som utvecklades till att vi på Televerket Radio skulle anpassa vår teknik för att aktörer som Säkerhetspolisen och FRA skulle kunna verkställa sina hemliga tvångsåtgärder i form av avlyssning och signalspaning mot våra kunder i våra nät.

Hur upplevde du det som nykläckt jurist?

– Faktiskt ungefär som jag gör ännu idag: att den här typen av verksamhet är nödvändig för att de myndigheter som har till uppgift att skydda oss medborgare också ska kunna bekämpa de onda krafter som finns där ute  – men att denna verksamhet samtidigt måste omgärdas av tydliga regelverk och kontrollfunktioner.

– I grunden handlar det om att kunna göra vettiga och korrekta proportionalitetsbedömningar – att ställa den reella hotbilden mot integritetsintresset och att inte låta detta bli en chimär eller illusorisk fråga.

Idag, drygt 30 år senare, har krypterade IT-system som Encrochat och Anom ställt inte bara tekniken utan också juridiken på sin spets när de åberopas av åklagare i domstolar. Hur ser du på att svenska domstolar tillåter utländsk bevisning som skulle ha varit olaglig att ta fram i Sverige?

– Det har ju från vissa håll hävdats att det borde vara olagligt att använda detta som bevisning i svensk domstol – att den helt enkelt borde avvisas. Jag delar inte den uppfattningen. Vi har fri bevisprövning i svensk rätt och jag vill inte införa någon form av legal bevisteori i dessa frågor.

– Däremot anser jag att den här typen av bevisning normalt får ett kraftigt reducerat bevisvärde.

Varför?

– Därför att rättssäkra domar bygger på att bevisvärdets styrka avgörs av i vilken omfattning bevisningen, och inte minst dess tillkomst, kan underkastas kontroll och insyn.

– I de här fallen har varken försvaret eller domstolen, och kanske inte ens åklagaren och polisen, samma möjlighet att kontrollera hur det egentligen gick till när bevisningen togs fram som om det hade skett under kontrollerade former här i Sverige.

– Kvalitetsstämpeln faller alltså bort och bevisvärdet reduceras därmed så mycket att den här typen av bevisning normalt inte borde kunna vara ensamt fällande men däremot användas som stödbevisning.

I Sverige krävs det ju en konkret misstanke om brott mot en viss person för att få använda sig av hemlig dataavläsning. Borde Sverige ändra lagen så att den här typen av dekryptering ”på bred front” kunde bli tillåtet även här?

– Om vi hade levt i ett samhälle som är så farligt att vi i parti och minut riskerade att utsättas för grova brott, vilket debatten idag ger sken av, så hade mitt svar på den frågan varit ja.

– Men då måste vi stanna upp och fråga oss om det verkligen är så illa och om vi är beredda att efterge våra mänskliga rättigheter och tillåta en godtycklig massövervakning eftersom det verkligen behövs. Om det egentligen inte finns ett så stort behov säger jag nej.

Det handlar alltså, enligt din uppfattning, inte om någon absolut principfråga utan om en glidande bedömning som måste få göras utifrån situationen?

– Exakt! Det handlar om proportionalitetsbedömningar. Men då måste man också väva in flera andra viktiga aspekter.

Kan du ge exempel på sådana?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

– I tider då befolkningen känner sig alltmer hotad blir benägenheten att vilja utöka statens befogenheter större eftersom vi vill att staten ska skydda oss. Till slut har vi passerat en gräns som i och för sig, ur ett strikt skyddsperspektiv, kan vara befogad. Men när den gränsen är passerad är det ett bevis för att det är så illa ställt att vi måste fråga oss hur vi hamnade i den situationen – om vi verkligen har fortsatt förtroende för dem som är ansvariga för att vi hamnade där.

– Å andra sidan: om den arsenal av övervakning och befogenheter som har byggts upp visar sig vara avsevärt överdimensionerad så har vi ju skrämts upp i onödan, kanske rent av blivit lurade… Och sådana politiker och myndigheter vill vi ju givetvis inte heller ha.

– Detta är viktiga aspekter att ta hänsyn till för alla inblandade parter.

Hur har den praktiska tillgängligheten till digital information påverkat polisens krav och önskemål gentemot lagstiftaren?

– Mycket! Sedan ett antal år tillbaka nöjer man sig ju inte med att ha en laglig rätt att få ta del av kommunikationen i våra operatörers IT-system. Man har också fått laglig rätt att kräva att privata aktörer ska bli polisens förlängda arm och till och med kunna tvingas att bli angivare.

Kan du ge exempel?

– Först kom datalagringsdirektivet som ju innebär att operatörerna måste spara trafikdata i sina system i upp till sex månader så att polisen i efterhand ska kunna ta del av den.

– Detta riskerar att sudda ut gränserna för vem som egentligen har ansvaret för brottsbekämpningen. Är det polisen eller den teleoperatör som jag är kund hos? I ett större perspektiv är detta principiellt problematiskt eftersom samhällets olika aktörer får luddiga och svårbegripliga roller och lojaliteter.

Kan du ge exempel på detta med angivare?

– Det senaste är ju reglerna om bevarandeföreläggande som ger polisen rätt att beordra enskilda personer att i maximalt 180 dagar bevara olika uppgifter om all digital kommunikation som sker med en person som polisen är intresserad av. Den som tvingas spara uppgifterna kan också beläggas med tystnadsplikt.

– Det här är en farlig utveckling. Det innebär alltså att polisen i Sverige har en laglig rätt att kräva att till och med privatpersoner, lite tillspetsat, ska lura och ange sina vänner. Utifrån detta är det svårt att kunna förutse vad nästa steg skulle kunna bli.

Ser du några andra risker med detta än ”bara” de integritetsmässiga”?

– Ja. När sådant här normaliseras så kommer de kriminella individer som dessa arrangemang egentligen är till för att bekämpa att göra allt för att hitta andra sätt att kommunicera på – till exempel genom system som Encrochat. Och då har vi i praktiken fått en motsatt effekt av våra lagar så att polisen får ännu svårare att komma åt de kriminella.

– Jag är förvånad över att reglerna om bevarandeföreläggande kunde smygas igenom utan någon egentlig offentlig debatt. Det var ju bara Dagens Juridik och någon annan som lyfte frågan. Dessutom skrev jag själv remissyttrandet för Advokatsamfundets räkning.

Vad beror bristen på debatt kring sådana här frågor på?

– Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner och det är som att trilla ner från ett höghus: Du lever tills du träffar marken… Vi har inte träffat marken ännu men jag är rädd att vi gör det förr eller senare.

Om vi blir mer konkreta… Vad finns det för juridiska problem med IT-bevisning generellt sett?

– I vissa fall är det uppenbart – till exempel att ett digitalt bevis för att en viss mobiltelefon har befunnit sig på en viss plats vid en viss tidpunkt inte nödvändigtvis bevisar vem som höll i telefonen vid tillfället. Och det är ju oftast nödvändigt att kunna styrka sådant vid en rättegång.

– Men i andra fall är det betydligt mer komplicerat än så och då är det viktigt att alla i rättssalen kan förstå vad ett visst IT-forensiskt spår faktiskt innebär och bevisar. Det är inte alltid vare sig enkelt eller glasklart.

Behärskar domstolarna detta?

– Nej, det är nog ärligt talat ofta ganska dåligt med den saken. Inte heller åklagare och advokater är några mästare i ämnet. De som behärskar det bäst inom rättsväsendet är nog de poliser som arbetar med frågorna.

Foto: Anders Wiklund/TT

– Risken är att man överskattar bevisvärdet eftersom man har som utgångspunkt att tekniken inte ljuger utan är objektiv och opartisk. I själva verket behövs det ofta både sakkunniga som kan förklara vad det handlar om och en kompletterande bevisning av helt annat slag för att fullt ut kunna styrka det som är syftet med bevisningen.

Du är själv förordnad av regeringen som integritetsskyddsombud i det hemligaste av det hemliga – nämligen Försvarsunderrättelsedomstolen, även kallad FRA-domstolen. Berätta...

– Jag kan ju tyvärr inte berätta särskilt mycket och anledningen är lika enkel som godtagbar: vissa saker måste få vara hemliga för att kunna bekämpa de onda krafter som finns där ute och som vill oss illa. Detta är aktörer som struntar fullkomligt i sådant som lagar och mänskliga rättigheter Och med sådana motparter gäller det att undvika att hamna i underläge… Då måste vissa saker få vara hemliga.

– I de här sammanhangen måste medborgarna lita på att de myndigheter som har till uppgift att skydda oss faktiskt gör sitt jobb. För säkerhets skull har man satt en sådan som mig mitt i verksamheten för att ha insyn och övervaka att allting går rätt till. Dessutom finns ju SIUN (Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet, reds. anm.).

Fungerar systemet då?

– Ja, i stort sett. Jag har i varje fall inte behövt utnyttja den möjlighet som jag har att gå till någon av tillsynsmyndigheterna med klagomål.

– Jag ska vara allmänhetens representant inom denna strikt reglerade och hemliga verksamhet. Vi är sex integritetsskyddsombud, advokater och domare, och ingen av oss skulle gå med på att sitta där enbart som någon form av alibi.

Hur fungerar domstolen rent praktiskt?

– Ärendena avgörs bakom stängda dörrar. FRA lägger fram sina yrkanden om signalbärare, alltså till exempel vilka kablar man vill kontrollera, och vilka så kallade sökbegrepp man vill avgränsa sig till att använda i sin signalspaning.

– Vi integritetsombud granskar detta, ställer frågor och kan komma med invändningar om det behövs och domstolen fattar sedan beslut i frågan.

FRA. Foto: Gunnar Lundmark/TT

Hur ofta avslås FRA:s yrkanden?

– Jag kan inte alls svara på frågor som närmare beskriver vad som äger rum i domstolen. Svaret kan tyckas vara tråkigt, men underrättelseverksamhet måste få lov att ha hemliga inslag för att kunna fungera.

Men händer det överhuvudtaget?

– Det kan jag inte heller svara på.

Vad får signalspaningen avse?

– Ja, det framgår av lagen. Den får bara avse utrikes förhållanden, inte vara riktad mot någon specifik person och inte användas inom ramen för en förundersökning. Det handlar alltså om ren underrättelseverksamhet där de myndigheter som enligt lag har rätt att vända sig till FRA för att få signalspaning verkställd arbetar med att ligga ”steget före” för att kunna avvärja allvarliga hot.

– Information som eventuellt snappas upp från digital kommunikation inom Sverige får däremot inte användas utan måste förstöras. Om den ena parten befinner sig utomlands får informationen dock användas.

När GDPR slog ner som en bomb framställdes den som en universallösning på den digitaliserade världens integritetsproblem. Blev det så?

– Nej, inte riktigt…  Jag vill säga att intentionerna var och är goda med GDPR. Det är primärt ett skydd för sådant som vi just har pratat om – den personliga integriteten. Och ett sådant skydd behövs.

– För den enskilde blev GDPR dock något av en tandlös tiger…

Hur då?

– Chansen att få Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att ta upp en anmälan från en enskild person är endast någon procent. Det blir ett lotteri där det inte är värt att anlita ett juridiskt ombud för att tillvarata sin rätt.

– Så var det inte tänkt att fungera och man kan kraftigt ifrågasätta om Sverige och IMY:s verksamhet verkligen lever upp till de krav som GDPR ställer.

Möjligheten för den enskilde att gå till direkt till domstol då?

– Den är i verkligheten avsevärt mycket mindre än den är för till exempel dig och mig… Vanliga människor behöver ofta en advokat som kan föra deras talan i domstol och sådant kostar pengar. Om man då beaktar att Högsta domstolen har slagit fast att en vanlig personuppgiftskränkning är värd 3 000 till 5 000 kronor i skadestånd så förstår man att det snabbt blir en förlustaffär.

– Eftersom det är så låga skadeståndsnivåer handlar det dessutom om så kallade förenklade tvistemål och då har ingen av parterna rätt att få ersättning för mer än maximalt en timmes juridisk rådgivning, även om man vinner.

Vilken verkan har GDPR fått ”i andra änden” – alltså när det gäller tillsyn och sanktionsavgifter för de personuppgiftsansvariga?

– Det har blivit ganska märkligt där också. IMY har varit snabba med att besluta om väldigt höga sanktionsavgifter på mångmiljonbelopp i frågor där rättsläget fortfarande är oklart och där man kan ifrågasätta bristen på tydlighet i regelverket. Enligt min uppfattning borde man ha arbetat mycket mer med råd och anvisningar inledningsvis.

Kan du ge exempel på sådana otydligheter som du nämner?

Det ligger i sakens natur att sådana här regelverk har ett stort behov av flexibilitet. Ta till exempel artikel 32 i GDPR som slår fast att man ska hålla ”en lämplig säkerhetsnivå” i sina system, utan att ange vad detta egentligen innebär.

– Samtidigt kan man alltså drabbas av en sanktionsavgift om man inte håller en ”lämplig säkerhetsnivå”, vad nu det innebär… Detta är högst tveksamt ur ett legalitetsperspektiv eftersom det faktiskt är oklart vilka krav man måste uppfylla för att göra rätt och därmed undgå sanktionsavgift.

Vad kan det få för praktiska följder?

Foto: IMY

– Om jag säger så här: IMY – sluta upp med att besluta om sanktionsavgifter för aktörer som inte har gjort det som ni inte har talat om för dem hur de ska göra…

– Tyvärr riskerar det här att skada förtroendet för någonting som har ett gott syfte att inte bara tillvarata den personliga integriteten utan att också åstadkomma en rimlig fri rörlighet av information inom unionen.

Hur ser framtiden ut på IT-rättens område?

– Lagstiftningen är inte speciellt snabb, juridiken håller snigelfart medan informationstekniken utvecklas med blixtens hastighet… Inte bara sådana som jag utan också andra måste arbeta för att bygga en brygga mellan teknik och juridik.

– Tekniker är väldigt bra på att åstadkomma lösningar på problem som människor har medan vi jurister är minst lika bra på att hitta problem som gör att dessa lösningar inte lagligen kan användas…

Det låter krasst…

– Nja.. Jag vill bara understryka vikten av att vi måste försöka förstå varandra och våra olika roller i detta. IT-rätten har givetvis framtiden för sig. Allt annat vore märkligt.


FAKTA – advokaten Conny Larsson

Född 1957 i Arvika, Värmland
Jur. kand. Stockholms universitet 1989
Magisterexamen i IT-rätt, Stockholms universitet 2001
Ledamot av Advokatsamfundet 2011

Sitter i styrelsen för informations-säkerhetsföretaget Sig Security samt för Svenska föreningen för IT och Juridik

Bor i villa från 1920-talet i Roslagen

Familj: sambon Susanna, en hund, två katter och ett varierande antal frigående höns…

Senaste bok: Det är två stycken. Diamant Salihus ”Tills alla dör” och André Catrys ”Honungsapan”

Senaste film: Ser sällan film men däremot gärna på SVT:s serie Deg

Musik: Allätare – allt från barockmusik till 10 cc och Queen och vidare till heavy metal…

Kristallklar optik

Vi tar det igen i ljuset av AUKUS med ett DoJ-kontrollerat Ericsson.

 

När den ackumulerade räntekostnaden i det valutafinansiella systemet kommer upp på stora amerikanska kanaler tillsammans med att Donald Trump har koordinerat allt som sker nu med minst Kinas Xi Jingping och Ryssland Vladimir Putin, vilket alltså nu nämns i breda alternativmedier…

Virusbluffen är nu helt intellektuellt död. 

Kim Jong UN spelar med i detta som så många andra.

Milleys utspel utgör anslag för militärt agerande. Durham åtalar DNC:s Advokat från Perkins Coie – vilket pekar ut Clintons E-mail hantering rakt av – Spygate och Seth Rich anyone..

Alltså svaret på frågan Assange och Sveriges roll och vad den rollen beror på… Militär eller mediamilitär, polis eller mediapolis, jurist eller mediajurist – det absolut mesta har alltså varit i säck innan det kom i påse, låååångt innan…..

Vidare kommer alltså mängder med läkare gå samma väg som de flesta jurister och hornalister……

Springare: Jerzy Sarnecki är politikens fikonlöv

Jerzy Sarnecki är professor i kriminologi. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT / Privat

9 okt 2021
Peter Springare
https://bulletin.nu/springare-jerzy-sarnecki-ar-politikens-fikonlov

Det handlar inte om snällism eller tro på heliga socioekonomiska faktorer. Sarneckis forskning och många Brå-rapporter fungerar som fikonlöv, designade för att polis och politiker ska slippa agera i politiskt känsliga frågor.

Många skribenter inom olika medier har redan hunnit kommentera Jerzy Sarneckis totala tondövhet när det gäller att förstå och se sambandet mellan ökad invandring, importerad krigsinspirerad kriminalitet och den eskalerande grova våldsbrottslighet vi ser i dag. Men fenomenet Jerzy Sarnecki är mer sofistikerat och komplext än så. Är den kände kriminologiprofessorn bara en harmlös och förvirrad gammal forskare, en som fastnat i sin egen unkna och inskränkta filosofi om att det är social misär och fattigdom som påverkar och driver på kriminaliteten? Det vanliga vänstermantrat som medborgarna för länge sedan tappat tålamodet med? Nej, det är han definitivt inte. Hans uppdrag är ett annat.

Att han ohämmat och år efter år får verka som en taltratt och aktivist för Brottsförebyggande rådet (Brå), när det kommer till frågor om kriminalitet, är en stor skandal. Jag skulle vilja påstå att Jerzy Sarneckis mångåriga och korkade utspel och konklusioner om kriminalitetens orsaker och verkan, är och har varit till uppenbart förfång för vår demokrati och brottsbekämpning, liksom för medborgarnas känsla av samhällelig trygghet.

Brå är den främsta inspirationskällan för våra högre polischefer och verksamhetsarkitekter inom rättsväsendet. Även våra ledande politiker generellt är okritiskt hänförda över varje liten ”hostning” i ”rättsforskning” som kommer från just Brå, och inte så sällan via Jerzy Sarnecki. Anledningen är mycket enkel. Staten kan beställa olika rapporter utifrån ett visst specifikt syfte. En väl inpackad rapport levereras sedan, som många gånger tjänar som alibi i vissa jobbiga frågor, vilka inte anses politiskt korrekt att ta tag i. Hög ohämmad invandring och dess påverkan på eskalerande grov våldsbrottslighet är ett exempel på en sådan fråga. Med en Brå-rapport signerad Jerzy Sarnecki kan exempelvis staten eller polismakten bygga kulisser och stötta med alibin för att skydda polisens varumärke – och staten slipper hantera politiskt känsliga frågor.

Jerzy Sarnecki har i flera årtionden tillåtits politisera kriminologiska frågor som rör invandring och kriminalitet. Han har inte haft viljan att förhålla sig till uppenbara fakta kring just kriminella invandrares påverkan på den alltmer utbredda och eskalerande grova våldsbrottsligheten. I stället problematiserar han och omvandlar förhållandevis enkla slutsatser, utefter ett slags pragmatisk empiri, till något stort och komplext i stället. Därefter via ett akademiskt härskarmönster, förminskas både själva frågan, trots att den gjorts komplex, och den som framfört frågan. Inte sällan placeras den personen in i ett rasistiskt eller främlingsfientligt fack. Allt för att narrativet om invandrare och kriminalitet måste kunna följa en för tillfället rådande politisk linje. Sarnecki har genom detta vilselett rättsväsendet i åratal och därför har hans agerande under många år undergrävt och allvarligt rubbat rättstryggheten och demokratin i landet.

Läs även: Springare: Det är Polismyndigheten, dumskalle!

Som exempel på Jerzy Sarneckis korkade slutsatser och beteenden kan nämnas hans argumentation kring invandrad kriminalitet och grova våldsbrott i samband med intervjun i SVT i programmet 30 minuter med Anders Holmberg. Sarnecki ville själv i en specifik fråga ta ett exempel. Trots allt prat om den eskalerande våldsbrottsligheten, ville Jerzy S nämna det dödliga våldet och att detta låg på lägre nivåer än 1990 men att en viss uppgång kunde ses de senaste åren. Här ville han uppenbarligen använda antalet avlidna inom ramen för ”det dödliga våldet”, för att insinuera att den dödliga kriminaliteten inte kunde härledas till invandringen, när den konstant visat en nedåtgående trend sedan 1990. Exemplet visar hur man uppenbarligen inom kriminologin (i vart fall Jerzy Sarnecki), sofistikerat trixar med siffror för att manifestera och bevisa en tes inom ramen för ”forskning”.

Läs även: Lindberg: Jerzy ”Bagdad-Bob” Sarnecki gör det igen

Vi som jobbar och har jobbat med den grova våldsbrottsligheten under en lång följd av år, har naturligtvis sett att det ”dödliga våldet” kraftigt har eskalerat, främst när det gäller skjutningar och då näst intill alltid med invandrade kriminella som gärningsmän. Faktum är dock att över tid så framgår med all önskvärd tydlighet att sjukvården (ambulans, akutvård och kirurger) blir bättre och bättre och mer effektiva att rädda livet på påskjutna eller nerstuckna offer.

Flera gånger per år, de senaste åren jag jobbade med grova våldsbrott, hade jag kontakter med bland annat kirurger och akutpersonal i olika ärenden där offer för ”dödligt våld” räddats till livet. Fler än en gång per år berättade sjukhuspersonal också att hade detta hänt för 15–20 år sedan, skulle inte patienten överlevt. Därför finns ett stort antal ärenden gömda i kategorin försök till mord eller dråp, inte i kategorin avlidna som Jerzy Sarnecki hänvisar till i sina slutsatser. Därför går det inte att slå fast att en konstant minskning av ”det dödliga våldet” stadigt minskat sedan 1990.