Haverikommissionen påbörjar ny utredning av Estonia

PUBLICERAD 9 JULI 2021
Isac Boman
https://nyadagbladet.se/inrikes/haverikommissionen-paborjar-ny-utredning-av-estonia/

Efter alla nya uppgifter kring Estoniakatastrofen påbörjar nu haverikommissionen en förstudie kring vraket. Studien beräknas pågå under tio dagar och man ska använda sig av ekolod.

Det var den 28 september 1994 som fartyget M/S Estonia förliste på öppet hav på väg från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som var ombord dog 852 i olyckan. Estoniakatastrofen räknas som den största fartygsolyckan i nordiska vatten under fredstid.

Exakt vad som hände är idag oklart.

Däremot gick den dåvarande svenska statsministern Ingvar Carlsson ut med att Estonias vrak samt de döda skulle bli kvar på havets botten. Han meddelade också att vraket skulle täckas i betong för att ”hedra de döda och att hindra plundrare”. Det arbetet avbröts dock på grund av stora protester från överlevare samt offrens anhöriga.

Estland, Sverige och Finland gick in i ett gemensamt avtal om gravfrid för platsen som trädde i kraft 1 juli 1995.

I dokumentären Estonia – Fyndet som ändrar allt som släpptes 2020 visades nya fynd som skapat stor uppståndelse i vad som egentligen hände. Där upptäckte man ett stort hål i fartygets skrov, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Misstankar att det skulle kunna vara ett spränghål diskuteras flitigt bland experter.

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson som skapat dokumentärfilmen blev åtalade för att ha brutit mot gravfriden, men blev friade i tingsrätten i början av 2021.

Dokumentären medförde att Statens haverikommission på nytt ville undersöka Estonia och nu påbörjas en tio dagar lång förstudie med ekolod. Det skriver TT.

Tanken är att man ska avgöra vilka åtgärder som behövs för att kunna granska de tidigare okända hålen i skrovet.

– Vi kommer att ha utrustning som är monterad på fartygen och som släpar efter fartygen i vattnet, vi kommer att ställa ner sonarutrustning på botten runt fartyget, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

Senare kommer datan att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet. En undervattensrobot ska också ta bilder, vilket Bäckstrand säger kommer att ske i mestadels till våren eftersom bland annat “siktförhållanden anses vara bäst då“.

Innan utredningen påbörjas kommer man att hålla en ceremoni av respekt för de döda. Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, kommer att delta och läsa en bibeltext samt be två böner.

– Det är ett hedersuppdrag. Jag var präst i Uppsala när olyckan inträffade och det skakade verkligen om hela stan. Flera grupper från Uppsala omkom. Det var en tung påminnelse om livets korthet, säger hon.

Rolf Sörman, som är en av de överlevande samt även anhörigrepresentant, har bjudits in som observatör. Han tycker att det känns jättebra att vara med och hoppas kunna föreslå områden som kan vara extra intressanta. Han själv och flera andra överlevare tycker att händelseförloppet som det beskrivits i den första rapporten från haverikommissionen inte stämmer överens med upplevelsen de hade.

Det är synd att det här kommer 27 år för sent menar han, men tycker att ”den nya haveriutredningens personal har agerat väldigt annorlunda, på ett positivt sätt”.

– Vad jag hoppas på är att man ska kunna hitta vrakrester, det har ju varit väldigt diskutabelt var visiret hittades och under vilka omständigheter. En del säger att det satt kvar på fören och i så fall bör man kunna hitta avtryck i botten, säger han.

Jakob Olszewski som dök vid Estonia: någon har flyttat på rampen

Den erfarna dykaren, som har varit vid M/S Estonias vrak sex gånger, säger att Finland borde veta om någon har besökt vraket 2019–2021

Krister Kivi
Madis Veltman
16. July 2021

https://news.postimees.ee/7296333/jakob-olszewski-who-dove-to-the-wreck-of-estonia-someone-has-moved-the-ramp

Hur var rampen när du dök vid M/S Estonia?

Den var på sin plats men inte helt stängt. Mellan rampens kant och skrovet var det en spricka, jag skulle säga 80 centimeter till en meter bred, genom vilken man kunde ha kommit in på bildäcket.

Men själva rampen var där på sin vanliga plats och passade ganska tätt. Den var där 2000 och 2001 och även 2019 när jag kontrollerade ARV-roboten under den norska expeditionen.

Så rampen var kvar där 2019? Ingenting hade förändrats under de mellanliggande 18 åren?

Jag dök inte själv under 2019 men jag såg genom ROV-kameran (fjärrstyrt fordon) att rampen fortfarande var fäst vid skrovet. Jag måste erkänna att jag inte kunde se hela rampen eftersom sikten var dålig och rampen inte låg i fokus för oss vid den tiden. Men jag tror att den var i samma form som för 18 år sedan.

Vad kan enligt din åsikt ha orsakat separationen av rampen under dessa två år?

Det är svårt att säga, det skulle kräva en utredning. Det är möjligt att rampen bröt av sig själv, eftersom skeppsbrottet inträffade för nästan trettio år sedan och rampen hade korroderat. Den andra möjligheten är att någon tog bort den. Och inte av misstag utan medvetet.

Hur illa korroderad var rampen och bilagorna enligt din åsikt?

De var korroderade men jag antar att det är i ett ganska bra tillstånd eftersom vatten är mycket kallt där nere och innehåller lite syre. Sådana förhållanden hjälper till att bevara skrovet. Jag märkte ingen signifikant försämring av skrovet på 18 år.

Vad tycker du, varför var rampen på samma sätt?

Jag är ingen expert på fartyg men det är teoretiskt möjligt att någon försökte öppna rampen 1994 eller tvärtom stänga den. Men det gick inte. Jag kan inte säga vad som kan ha orsakat rampens partiella öppning.

Det finns spekulationer om att strömmar kan ha öppnat rampen. Vad tror du?

Detta verkar omöjligt. För det första är rampen väldigt tung, den väger flera ton, för det andra finns inga märkbara strömmar vid vraket, åtminstone inte vid de tillfällen när jag var där nere. Strömmarna är bara vid de första tem metrarna och det beror mycket på vädret.

Förresten, hur var synligheten?

Sikten är mycket bra. Naturligtvis är det inget dagsljus, men om du använder en kraftfull ljuskälla kan du se så långt som, säg sex till åtta meter. Det beror också på säsong.

(Jag skickar en ny video av Jakob Olszewski av rampen under den aktuella utredningen. Svaret kommer snart)

Baserat på den här videon är det svårt att säga varför rampen har lossnat, eftersom dess gångjärn inte kan ses. Men jag skulle säga att rampen inte kunde röra sig så utan hjälp utifrån. Om gångjärnen hade rostat igenom, borde rampen enligt min mening ha flyttat i en annan riktning. Så är inte fallet i förevarande fall. Därför skulle jag säga att någon flyttade rampen för att få tillgång till bildäcket.

Vem skulle ha velat komma in på bildäcket?

Professionella. Kanske militärdykare, marinen? Finlands gränsbevakning övervakar området 24 timmar. Varje gång jag var där var finländarna också. Ibland väntade de redan på oss, kom ibland lite senare. Men det är omöjligt att göra någonting där utan Finlands vetskap.

Men tänk om du använder en mycket liten båt som radarn inte kan upptäcka? Eller en ubåt?

(Tveksamt). Möjligen, men du bör fråga det av experter på fartyg.

Vad tror du, kan vi fastställa om rampen ramlade av på grund av naturkrafter eller på grund av mänsklig störning?

Det bör vara möjligt att fastställa. Det kunde också upptäckas om någon försökte ta bort något från bildäcket, skära hål i ett fordon eller något liknande. Allt lämnar spår.

Och nu med rampen helt av borde det vara lätt att studera bildäcket?

Ja självklart. Det var nästan omöjligt förut, det fanns risken att ROV-kabeln skulle fastna. Utredning av bildäck är nästa logiska drag.

Du kom in på bildäcket genom den spruckna rampen under Jutta Rabes utredning och så vitt vi vet är du den enda personen som gör det.

Ja, officiellt är jag den enda. Men jag tror inte på det.

Hur långt gick du?

Inte för långt, några meter. Strax bakom rampen finns det ett litet utrymme, cirka sju-åtta meter och det var där jag var.

Varför gick du inte längre?

Det är ganska farligt att vara på bildäcket. Det kan finnas lösa kablar eller fragment, något kan falla uppifrån – det är alltid riskabelt att komma in i ett vrak eller en grotta. Man måste också komma ihåg att ingången är 90 meter djup. Jag studerade ingången i slutet av mitt dyk och jag hade inte tillräckligt med syre för att gå längre.

Mannen som klämde igenom sprickan

Jakob Olszewski är en Tysklandbaserade tekniska dykare, vilket innebär svårare och mer komplicerad dykning än fritidsdykning för skojs skull. Olszewski har dykt i mer än 30 år och har undersökt undervattensgrottor och vrak och har dykt till ett djup av 125 meter där man inte kan andas luft och måste använda en speciell gasblandning som innehåller helium. Olszewski har studerat företagsekonomi och arbetar som försäkringsexpert för ett tyskt företag på sin lediga tid vid sidan av dykning.

Svenskarna är tveksamma till att komma in i vraket

Jonas Bäckstrand, chef för den svenska utredningskommissionen, antydde på STV att de ifrågasätter det praktiska med att komma in i vraket M / S Estonia.

Enligt Bäckstrand diskuteras för närvarande om vraket ska undersökas. ”Vi diskuterar i vilken utsträckning vi ska komma in i fartyget. Om vi ​​går in, har vi av respekt för de döda en praktisk anledning”.

Bäckstrand var ovillig att spekulera i orsakerna till att rampen lossnade eller det nyupptäckta skrovet, men om brotten nämnde han att dessa kan ha hänt när fartyget sjönk. ”Havsbotten är solid och stenig nära vraket. Det är ännu inte klart om det kan relateras till skadan, sade han.

Rolf Sörman, en överlevande efter skeppsbrottet som var närvarande för att bevittna utredningen, sa att nyheterna om rampen med öppen bog väcker nya frågor. Men ”naturliga förklaringar” kunde inte uteslutas.

”Tjugosju år har gått och en detaljerad utredning är nödvändig. Om visiret återhämtats, bör rampen också återställas, säger Sörman, som tillade att undersökningar under vatten är naturligt komplicerade.

Kommentarer
Så omfattande förändringar är inte helt naturliga

Arvo Veskimets, maritim expert

Jag är orolig för att en sådan förändring ger grund för ytterligare utredning och nya omständigheter kommer troligen att uppstå som vi för närvarande inte kan föreställa oss. Jag kan föreställa mig två skäl till varför bogrampen öppnade. Antingen var det en naturlig process på grund av vrakets försämring eller någon försökte komma in. Dessa två alternativ är uppenbara.

Utöver tvivel var bogrampen i den positionen under den första undersökningen och det är ett faktum att den spelades in i samma position för två år sedan och nu är situationen helt annorlunda. Jag skulle vilja veta mer exakt hur det ser ut där nere hur rampen hade fallit av. Det måste finnas några spår. Det är inte naturligt att sådana förändringar har ägt rum på två år.

Omfattningen av rampens öppning är bara en detalj

Mihkel Kõrgesaar, professor vid Tallinn University of Technology Kuressaare college

Det faktum att bogrampen är öppen bekräftar versionen av utredningsrapporten att rampen öppnade och vattnet flödade in. Jag påminner mig om att den inofficiella rapporten uppgav att vatten kom in i fartyget genom bogvisiret. Rapporten ansåg att vattnet kom in i skeppet genom bogrampen enligt de beräkningar som gjorts hittills kom vatten inte in på något annat sätt. I vilken utsträckning rampen var öppen är en fråga som verkligen borde undersökas men det här är helt enkelt en detalj.

Det verkar som om svenskarna vet mer än vi.

Raivo Hellerma, representant för de anhöriga till offren för skeppsbrott

Den initiala situationen kan för närvarande inte undersökas. Jag hoppas att den moderna utrustningen och våra professionella utredare får reda på sanningen. Eftersom bogrampen var på plats under tidigare studier väcker den nya upptäckten naturligt frågor. Men eftersom jag inte har någon bra version själv är jag öppen för utredning med utrustning på högsta nivå. Först måste det naturligtvis bestämmas om rampen lossnar på grund av mänsklig interaktion eller av andra orsaker. Det orsakade förvirring.

Det är min personliga åsikt men det verkar för mig att svenskarna hela tiden vet lite mer än vi gör. Jag betonar att inget steg som främjar utredningen bör uteslutas. Jag är nöjd med utredningen, informationsnivån, att informera allmänheten och gå in i detaljer. De utplacerade också undervattensroboten som ursprungligen hade varit ifrågasatt. Det verkar som om den estniska sidan åtminstone kommer till botten. Jag hoppas att lagarbete inte misslyckas och alla deltagare är överens.

Estonia-sonar stördes ut av ”okänd” aktör under ytan

UNDER YTAN: Sonarsystemet Mesotech stördes ut på tisdagen av en okänd aktör som befann sig under ytan. I Estland spekuleras det om en svensk ubåt

16 juli 2021
https://www.friatider.se/estonia-sonar-stordes-ut-av-okand-aktor

När sonarundersökningen av Estonias vrak skulle inledas på tisdagen angreps expeditionen plötsligt av en störningsoperation utförd av en okänd aktör som fanns under vattenytan. Utredarna fick ge upp för dagen och återvända hem. Det bekräftar TT:s fotograf Stefan Jerrevång, som var med ombord när händelsen inträffade, för Fria Tider.

I veckan har svenska och estniska myndigheter undersökt Estonias vrak med ekolod, sonar och robotkamera.

Trots att Sverige ville nöja sig med att undersöka vraket med sonar och vänta till år 2022 med att ta kamerabilder dök Estland även ned med en undervattenskamera på onsdagen, och upptäckte då att bogrampen helt hade lossats från fartyget någon gång efter att journalisten Henrik Evertsson filmade rampen i intakt skick hösten 2019.

Dagen innan Estland sände ned sin robotkamera uppstod problem när svenska och estniska myndigheter skulle undersöka Estonia med sonar. Plötsligt slogs instrumenten ut av störningsutrustning, skriver TT i en artikel på fredagen, som publicerades efter att incidenten uppmärksammats i estnisk radio.

Fotografen Stefan Jerrevång, som för TT:s räkning befann sig på expeditionens estniska fartyg Eva när störningen inträffade, bekräftar att utredarna ombord var överens om att det handlade om en störning som kom från en extern aktör som opererade under havsytan.

– Det var en störning från en extern källa under ytan. Det var man var överens om ombord efter att man hade uteslutit andra störningskällor genom att stänga av diverse egna system. Sen fanns det förstås olika spekulationer, men att det var en störning från en extern part, det rådde det inga tvivel om, säger Jerrevång.

Enligt Stefan Jerrevång inträffade störningen när expeditionen använde gjorde en svepsonarundersökning på tisdagen. Han säger att bilden på datorskärmarna plötsligt ersattes av olika störningsvågor och att expeditionen fick avbrytas för dagen och de ingående fartygen återvända i hamn.

TT fick alltså reda på det här på tisdagen men publicerade nyheten först på fredagen. Varför?

– Jag har inget direkt svar på det, men jag kan tänka mig att man velat kolla upp uppgifterna, men det är ju inte något som jag ska svara på.

Dagen därpå skickade Estland ut fartyget VLT-089 som var utrustat med en trådförsedd robotkamera, en så kallad ROV, som inte går att störa ut med mindre än att man klipper av kabeln mellan kameran och undersökningsfartyget.

En sådan avklippning inträffade när journalisten Jutta Rabe och den amerikanske äventyraren Gregg Bemis dök vid Estonia med en robotkamera år 2000, vilket försvårade och försämrade resultatet av den expeditionen. På onsdagen kom Estland dock ned med en kamera och lyckades då fotografera den lösgjorda ombordkörningsrampen.

Vem som lossat rampen och vem som försökt störa utredningen är inte känt, men Fria Tider har tidigare i veckan skrivit om att öppnandet av rampen innebär att eventuella skador inne på bildäck inte längre med automatik kan knytas till den svenska Försvarsmakten. Så var dock tidigare fallet eftersom myndigheten ensam skötte bevakningen av vraket från olyckstillfället den 28 september 1994 till den 2 oktober samma år, då avsågade räcken från den stängda rampens insida fastnade på videobilder från havsbottnen utanför vraket.

Statens haverikommissions utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand bekräftar för TT att expeditionen störts av en ”okänd” aktör men vill inte säga om det rörde sig om en störning från en ubåt. Han har heller inga teorier om vilken aktör som kan ha utfört störningen.

Att döma av tonläget i estniska medier riktas misstankarna emellertid mot Sverige och en svensk ubåt. I det baltiska landet antyder nu även de största medierna öppet att medierna på andra sidan Östersjön mörkar och tonar ned de sensationella uppgifterna om Estonia.

”Till skillnad från i Estland är den svenska rapporteringen ännu mycket nedtonad. Små nyhetsnotiser har dykt upp i alla större tidningar, men att bogrampen har öppnats har inte fått mycket uppmärksamhet”, konstaterar den ledande dagstidningen Eesti Päevaleht.

Tidningen återger också i detalj hur TT har arbetat i ett telegram som Aftonbladet publicerade i oförändrat skick den 14 juli:

”Även en tabloid som Aftonbladet, som borde vara mer sensationslysten än de konservativa dagstidningarna, rapporterar om Estonia-utredningen med mycket stor återhållsamhet. I rubriken anges att Estonia ligger på en stenigare botten än vad man tidigare trott, och denna information ingår också i ingressen. När det gäller bogrampen får man gå till slutet av artikeln, där det står att ‘Bogrampen är sned men i princip helt nere, från att ha varit öppen 60 centimeter vid undersökningar som gjorts av Jutta Rabe och JAIC.'”, konstaterar Eesti Päevaleht.

Idag publicerar den estniska nyhetssajten Delfi en uppföljande artikel där det framgår att inget övervattensfartyg har besökt Estonia sedan Evertsson och hans team filmade rampen i uppfällt skick. Det uppger finska myndigheter, som säger sig ha hållit vattenytan runt Estonia under konstant uppsikt sedan dess.

Den tidigare estniske statsåklagaren och tidigare statlige Estonia-utredaren Margus Kurm är av uppfattningen att en svensk ubåt sannolikt har orsakat olyckan, och pekar nu på risken att någon, underförstått Sverige, kan ha tagit loss rampen under vattnet.

– Kort sagt, i 25 år har rampen varit stängd på fartyget. Det är svårt att tro att den, precis innan undervattens­undersökningarna ska påbörjas, plötsligt och utan hjälp faller av, säger Kurm till Postimees.

Den svenska ubåten HMS Blekinge, som är den enda som kan släppa ut och ta in attackdykare med större utrustning utan att synas vid ytan, är såvitt Fria Tider erfar sjösatt av FMV men har ännu inte levererats till Försvarsmakten. Vid en påringning till Karlskronavarvet sent på fredagens eftermiddag fanns ingen på plats som kunde ge några upplysningar om var ubåten håller hus. Fria Tider efterfrågade under kvällen uppgifterna från Saabs presscenter via e-post, men förfrågan hade vid denna artikels publicering ännu inte resulterat i något svar.

Estonianytt fredag den juli 16

2021-07-16

Nya bilderna på hålet i Estonia som utredarna ”missade” 1994

15 juli 2021

https://www.friatider.se/nya-bilderna-pa-halet-i-estonia-som-utredarna-missade-1994

På videobilder som den estniska tidningen Postimees fotograf Madis Veltman tagit från de pågående dykningarna vid Estonia ser man att det hål i skrovet som Sjöfartsverket och Statens haverikommission påstår sig ha ”missat” under 1994 års dykningar framstår som omöjligt att missa.

Bakgrunden till utredningen är journalisten Henrik Evertssons dokumentär ”Fyndet som ändrar allt” från 2020. Dokumentären visade hur Evertsson och hans team skickade ned en robotkameran från fartyget Fritz Reuter till Estonias vrak i september 2019, och filmade hålet i skrovet på nära håll.

Vid sin förlisning 1994 hade Estonia trafikerat linjen Stockholm–Tallinn i knappt ett år. Själva färjelinjen tillkom 1991 på dåvarande statsminister Carl Bildts initiativ, i syfte att kunna smuggla hemlig vapenteknologi till USA-sidan från den sammanfallande Sovjetunionen efter kalla kriget. Under täckmantel av vanlig persontrafik pågick verksamheten till den 28 september 1994, då fartyget plötsligt sjönk under mystiska omständigheter mitt på Östersjön.

Trots att finlandsfärjorna Silja Europa och Viking Mariella var på plats nästan omedelbart satte varken de eller någon av de andra fem fartyg som kom till haveriplatsen efter förlisningen i några livbåtar. Endast finsk och svensk sjöräddning samt militär deltog i den ineffektiva räddningsinsatsen som bedrevs helt med helikoptrar. I Sverige prioriterade man dessutom att lasta ombord så många journalister i helikoptrarna att det nästan inte fanns någon plats kvar åt att ta ombord nödställda, som istället lämnades i livflottar där de frös ihjäl.

Till följd av förlisningen och den ineffektiva räddningsinsatsen dog 852 människor vid katastrofen, varav många frös ihjäl i livflottar. Anhöriga har sedan dess krävt nya dykningar och utredningar, men fått nej. Istället har regeringen infört en lag om gravfrid och vägrat att utreda varför enbart militära enheter deltog i räddningsinsatsen. Lagen ändrades dock den 1 juli för att tillåta dykningar utförda av myndigheterna.

I ett reportage i Uppdrag granskning 2004 avslöjades att Sverige smugglat militärmateriel på Estonia en vecka och två veckor före katastrofen. Regeringen uppdrog efter avslöjandet åt juristen Johan Hirschfeldt att utreda om Försvarsmakten hade smugglat vapen även på olycksnatten. Hirschfeldt fick dock inte utreda om den myndighet som skötte smugglingen på Estonia, myndigheten KSI, hade smugglat något på olycksnatten.

Senare framkom det att Hirschfeldt hade förstört allt utredningsmaterial och mörkat en rad uppgifter som hade kunnat bringa klarhet i varför Estonia sjönk.

Klart för dykningar vid Estonia

3 juni 2021
https://www.friatider.se/klart-dykningar-vid-estonia

Riksdagen sade idag ja till regeringens förslag som ska möjliggöra nya utredningar i Estonias gravfridsområde.

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av Estonia.

Det beslutade riksdagen på torsdagen.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i den uppmärksammade dokumentärserien i september 2020, om ett hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.