JK: ”Mångmiljonkrav mot staten för coronarestriktionerna”

Justitiekanslern Mari Heidenborg

2021-11-26
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/jk-mangmiljonkrav-mot-staten-for-coronarestriktionerna/

Skadeståndskraven mot staten för hur coronarestriktionerna har slagit mot både företag och enskilda har börjat strömma in till justitiekanslern. ”Det handlar om mångmiljonbelopp och vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det är väldigt, väldigt svåra frågor där vi har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna”, säger JK Mari Heidenborg som också berättar varför hon tycker att det är viktigt att enskilda, även i andra sammanhang, ska kunna få skadestånd när staten har gjort sig skyldig till grundlagsbrott.

Vi börjar med heraldiken… JK:s vapen innehåller ju en ovanlig symbolik: Tranan till höger står på ett ben och håller en stor sten i sin andra fot. Om tranan skulle slumra till så faller stenen ner på den andra foten så att tranan omedelbart vaknar…

– Ja, det är väl en bra symbol för vaksamhet! JK får inte slumra till utan alltid ha ett vakande öga på statsförvaltningen så att staten lever upp till sin egen rättsordning.

– Som JK ska jag vaka och se till att våra medborgerliga fri- och rättigheter är skyddade och efterlevs.

Finns det en motsättning mellan å ena sidan detta och å andra sidan JK:s uppdrag som ”statens advokat”?

– Det är något av en missuppfattning att JK, som ”statens advokat”, ska försvara staten med näbbar och klor. Det är inte alls den roll vi har.

– Vi ska bevaka statens rätt men i detta ligger att vi ska se till så att rättssystemet fungerar och att lagar följs. Det handlar inte så mycket om att försvara staten utan om att se till att det blir rätt. Om det har blivit fel så ska staten svara för det, naturligtvis.

Det handlar alltså inte om att, som en ”vanlig advokat”, nitiskt och redligt tillvarata klientens intressen och föra klientens talan i alla delar, menar du?

– Nej, att JK ska tillvarata statens intressen innebär att vi ska se till att det blir bra för staten som organisation.

– När JK medverkar i rättsprocesser handlar det inte så mycket om att försvara statens rätt utan snarare om att se till så att staten lever upp till de lagar som den själv har stiftat.

Vad innebär det i praktiken?

– Att när vi går upp i rättegångar så för vi våra processer ganska annorlunda jämfört med en vanlig process. Om staten blir stämd så tittar vi först på om det faktiskt handlar om ett rimligt krav. Om svaret är ja så medger vi kravet.

– Ibland tycker vi att det, i och för sig, är ett rimligt kvar som framförs men att rättsläget är oklart – att det saknas rättslig reglering eller praxis för att vi ska betala – och då kan vi gå till rättegång.

– Då försöker vi föra processen så att det underlättar för den enskilde. Vi försöker renodla processen och vara tydliga med vad det är som är själva stridsfrågan.

Många advokater som företräder klienter med anspråk mot staten anser att JK är en ”gatekeeper” – alltså att JK håller emot för att inte öppna dammluckorna för andra med liknande ärenden…

– Jag tycker inte att vi agerar så och jag har ett färskt exempel på det. Vi fick en begäran om skadestånd för långsam handläggning när det gällde ett strandskyddsärende hos länsstyrelsen. Vi kunde direkt konstatera att det handlade om långsam handläggning och betalade ut skadeståndet.

– Detta ledde till att organisationen Centrum för rättvisa (som hade varit ombud i det första fallet, reds anm.) gick ut och underlättade för andra personer som hade hamnat i samma situation, vilket ledde till att vi fick ytterligare 60 krav på vårt bord.

– Alltså: om det finns en rättslig grund eller ett tydligt lagstöd för kravet så ska JK bifalla det. Sedan kan det finnas fall där vi inte är överens om storleken på skadeståndet, men det är ju en helt annan fråga.

Hur ofta jämkas den typen av ersättningar – alltså fall där JK anser att kravet i sig är korrekt men inte storleken på kravet?

– Det är väldigt vanligt. I flertalet av fallen.

– I de fall där vi kan konstatera att det har skett någon form av överträdelse, fel eller försummelse från statens sida så är det alltså inte särskilt ofta som man får fullt bifall när det gäller storleken på de skadestånd som man har begärt.

Hur ofta godtas er jämkning så att det blir en förlikning?

– I de flesta fallen. Men det händer ju naturligtvis att människor inte går med på vad vi erbjuder och använder sin möjlighet att stämma staten vid domstol.

Förra året låg JK i 33 rättegångar. Hur ofta förlorar ni?

– Det händer att vi tappar ett och annat mål… Men inte jätteofta. De flesta gånger som vi blir stämda vinner vi.

Förra året hanterade JK 1 152 ärenden med krav mot staten enligt skadeståndslagen. Hur många av de som begär skadestånd får dessa beviljade av JK?

– En minoritet. Många krav är illa underbyggda och handlar till exempel om människor som inte har fått bifall i domstol och därför riktar kravet till JK istället.

Enligt JK:s remissyttrande är du positiv till en lagändring som innebär att grundlagsbrott från statens sida ska kunna vara skadeståndsgrundande för enskilda. Berätta…

– Vi har ju våra grundlagar som ska ge skydd för medborgarna men när det har handlat om överträdelser mot sådant som i och för sig regleras i den svenska grundlagen har den enskilde i stället fått skadestånd med stöd av Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

– Utifrån det kan det finnas en poäng i att vi använder vårt eget grundlagsskydd i större utsträckning.

Varför är det viktigt med en lagstiftning om att kunna få skadestånd som grundar sig direkt på regeringsformen, menar du?

– Det där är en jättestor fråga som har med vår rättspositivistiska syn att göra från början… För att kunna få framförallt ideellt skadestånd ska det finnas stöd i lag. Sedan har det vuxet fram en HD-praxis om skadestånd som är baserat på Europakonventionen, EU-stadgan och regeringsformen…

– Allt detta går ju tillbaka till statens tidigare njugga inställning till att utge ideella skadestånd.

Du använder ordet ”njugga inställning”…

– Ja, det gör jag… I syfte att få genomslag för de mänskliga rättigheterna – human rights överhuvudtaget – tycker jag att det är rimligt att vi ska kunna använda vår egen konstitution, och givetvis även de internationella konventionerna, för att leva upp till de rättsstatliga principerna.

Vad ligger då till grund för den tidigare så njugga inställningen även från JK:s sida?

– JK ska ju hålla sig till praxis och se till så att praxis växer fram i domstolarna. JK ska inte vara progressivt. Om vi ska dela ut skadestånd måste det finnas tydligt stöd i lag eller praxis och det har det inte gjort. Därav den njugga inställningen…

Kommer det att öppna dammluckorna, tror du? Kommer antalet fall att öka där fler människor vill ha skadestånd för grundlagsbrott från statens sida?

– Jag tror att antalet sådana ärenden kommer att öka och ganska många kommer att hamna på JK:s bord. Om man inte går direkt till domstol så är det ju här som kraven kommer att hamna.

Är det bara kränkningar av de enskildas rättigheter i grundlagen – alltså 2 kapitlet regeringsformen – som kommer att omfattas av möjligheten till skadestånd?

– Som jag ser det handlar det bara om 2 kapitlet.

Inte till exempel första kapitlet, låt säga bestämmelsen om allas likhet inför lagen, eller 8 kapitlet om normgivningsmakten, vem som har rätt att utfärda vilka regler?

– Det där får ju bli en fråga för domstolarna. Skulle jag som JK få ett sådant ärende på mitt bord skulle jag säga nej i avsaknad på klar och tydlig reglering och praxis på området.

Jag träffade nyligen Coronakommissionens ordförande Mats Melin som sa att det sannolikt kommer att dyka upp skadeståndsanspråk mot staten med anledning av de restriktioner som har använts under pandemin. Hur ser du på det?

– Jag har redan fått in sådana skadeståndsanspråk från verksamheter som har fått väldigt stora inskränkningar på grund av olika typer av restriktioner.

– Det handlar om ganska stora verksamheter och skadeståndskrav på mångmiljonbelopp.

Hade du väntat dig att den här typen av krav skulle komma in till JK?

– Ja, det var väntat. De här handlar ju om inskränkningar i våra fri- och rättigheter på en mängd olika sätt.

– Det skulle ha varit konstigt om vi inte hade haft en diskussion om vad som är rimligt samtidigt som restriktionerna på många sätt har varit nödvändiga. Det här handlar om att göra proportionalitetsbedömningar.

Har du alltså förståelse för att frågor om skadestånd mot staten väcks i de här sammanhangen?

– Ja, absolut! Det är besvärligt när två så viktiga samhällsfrågor ställs emot varandra – en pandemi där det handlar om att skydda människor samtidigt som skyddet inte får inkräkta på våra fri- och rättigheter mer än nödvändigt.

– I hur stor mån ska varje sådan restriktion få inkräkta? Det finns inget enkelt svar på den frågan och vid en bedömning får man titta på varje enskild restriktion i förhållande till varje enskild fri- och rättighet.

Det låter som om det skulle kräva grannlaga överväganden…

– Ja, vi håller på att utreda de krav som vi har fått in. Det måste utredas ordentligt hur detta förhåller sig till svensk grundlag.

– Det är väldigt, väldigt svåra frågor där JK har sökt expertkunskap för att se hur grundlagen förhåller sig till de här restriktionerna.

Går det i någon viss riktning som det ser ut nu?

– Det här kommer ju sannolikt att gå till domstolsprövning. JK ska inte ligga steget före utan praxis ska drivas fram i domstol.

Kommer du få fler sådana här fall på ditt bord?

– Ja, många verksamheter har drabbats och dessutom finns det enskilda som kommer in med krav.

– Vi har redan fått in krav när det gäller till exempel covidpassen – att de har varit förknippade med fel och motsvarande.

Är det här problematiskt för JK och staten?

– Nej, jag ser det inte alls som problematiskt. Även om vi skulle få ett prejudikat som inte går vår väg så har vi ändå fått ett prejudikat som säger hur rättsläget ser ut och då får vi anpassa oss efter det.

JK hamnade nyligen i blåsväder för det ärende där en dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i ersättning sedan han hade beviljats resning av Högsta domstolen och hans åldersbestämning och påföljd sedan hade ändrats. Var du beredd på att kritiken skulle komma?

– Nej.

Du har fått 200 000 protestunderskrifter… Har du förståelse för upprördheten?

– Ja, definitivt! Men som JK måste jag tillämpa lagen sakligt, opartiskt och lika för alla.

Det finns ju en bestämmelse om möjlighet till jämkning i den så kallade frihetsberövandelagen. Kunde inte den ha tillämpats?

– Det är inte så enkelt och det har att göra med att lagen innebär ett strikt ansvar för staten i samband med överträdelser av en grundläggande rättighet.

– Den här personen har alltså fått ett mildare straff efter resning men inte blivit frikänd och det finns en särskild bestämmelse i lagen som tar sikte på just den situationen. Och då kan man inte jämka.

En del av kritiken går ut på att våldtäktsmannen får större ersättning än hans offer har fått i skadestånd…

– Det är två helt olika system. Det kan vara på sin plats att säga att man just nu ser över skadestånd till brottsoffer, att man vill höja dem och ta bort regeln om att den som får frihetsberövandeersättning är fredad från utmätning. Det tycker jag är rimligt.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att frihetsberövandelagen, som har tillämpats i det här fallet, innehåller ett väldigt, väldigt starkt ansvar för staten. Som JK ska jag tillämpa de lagar som finns och kan inte välja att inte tillämpa en lag i ett visst fall för att just det fallet skulle få ett utfall som inte går allmänhetens eller opinionens väg.

Nu kom ju beslutet att skapa en upprördhet som du säger att du har förståelse för. Borde lagen ändras?

– Det här är ett närmast unikt fall… Jag förstår upprördheten men med den rättsordning vi har får man nog räkna med att det kan komma väldigt enstaka fall där tillämpningen faller ut märkligt, kanske till och med oönskat, i det enskilda fallet.

– Det är tveksamt om det skulle ge skäl för en lagändring.

Ett annat JK-ärende som har diskuterats mycket inom i vart fall juristbranschen är det fall som du drev till Högsta domstolen för att få en advokat utesluten ur Advokatsamfundet. Varför var det fallet så angeläget att driva?

– Därför att det handlar om rättigheter som är oerhört viktiga för den misstänkte – nämligen enrumsprivilegiet och rätten till insyn i förundersökningar. Att en advokat missbrukar det förtroendet genom att föra ut information från en person som sitter häktad med restriktioner kan äventyra de här viktiga rättigheterna.

– Det skapar en förtroendebrist från åklagare och polis men också från allmänheten. Det är därför viktigt att advokaterna lever upp till det höga förtroendet som de har och också ska ha.

Du ville alltså få till ett prejudikat?

– Ja, det ville jag. Det finns ett stort intresse för verksamma advokater att veta hur man ska tolka de här reglerna.

– Ett annat skäl till att driva fallet var att jag tyckte att Advokatsamfundets disciplinnämnd hade fjärmat sig från tidigare HD-avgöranden där liknande fall hade lett till uteslutning (i det nu aktuella fallet hade disciplinnämnden bara meddelat varning och straffavgift för advokaten, reds anm.).

Som JK har du ju även att vaka över rättssäkerheten i riket. Om du tar ett helikopterperspektiv på rättstatsfrågorna och den utveckling vi ser på många håll i världen. Vad säger du då?

– Om man tittar på utvecklingen i till exempel Ungern och Polen så har de ju lyckats montera ner stora delar av demokratin genom demokratiskt fattade beslut.

– Det visar att det viktigaste är att vi i tid ser till att stärka alla våra rättsstatliga institutioner så att det tar tid att montera ner dem.

Kan du ge exempel på ändringar som borde göras i Sverige?

– Ja, vi måste stärka vad som krävs för att ändra grundlagen.

– Vi bör stärka domstolarnas självständighet när det gäller tillsättning av domare, möjligheten att ändra antalet domare i våra högsta instanser och deras pensionsålder, disciplinansvaret för domare och fördelningen av pengar till domstolarna som idag ligger hos Domstolsverket som ju är en myndighet under regeringen.

Samtidigt är ju din egen myndighet, Justitiekanslern, också en myndighet under regeringen och har tillsyn över domstolarna…

– Ja, här kan jag även peka på min egen roll där jag som JK har långtgående befogenheter att agera mot domare, inte minst domare i våra högsta instanser.

– Även JK:s tillsyn över domstolarna är en fråga som kan vara värd att diskutera. JK uppträder ju som part i domstol och har samtidigt tillsyn över dem som ska hantera rättegången och döma.

– Så ja – man kan diskutera om JK verkligen ska ha kvar tillsynen av domstolarna.

Är det lämpligt att JK har ett så starkt mandat som idag om Sverige skulle hamna i klorna på en auktoritär regering?

– Det kan bli en väldigt besvärlig sits. En annan regering med en annan agenda och en regimtrogen JK med stora befogenheter är riskabelt i en sådan situation.

Var skulle din egen gräns gå som JK?

– Även om Sverige skulle få en regering med inslag som jag inte gillar så skulle det inte föresväva mig att avgå som JK av den anledningen.

– Men det är klart att det finns en gräns… Om vi hamnar i en situation där lagarna ändras och vi inte längre har något grundläggande skydd för fri- och rättigheter, att de mänskliga rättigheterna sätts åt sidan och att vi inte längre har någon rättsstat – då skulle jag inte vilja vara justitiekansler längre.

Svar till Sofia Jarl och Karin Hedberg, centerkvinnorna om kvinnlig könsstympning.

2021-02-27
Olle Ljungbeck
I Sverige är kvinnlig könsstympning förbjuden och har sedan länge varit det.
Trots detta pratar ni endast om problemen/tortyren. Vem om inte ni politiker skall göra något åt dessa kulturella avarter.
I stället för att prata om sådant ni ändå inte gör något åt borde ni stödja Åkesson och inte som nu gå till storms mot honom när han talar sanning och visar på reella ”kulturella” skillnader. Ni och de övriga pk-partierna kritiserar honom när han säger sanningen. Ja just sanningen. Det går inte att motsäga för då ljuger ni.
Varför skall vi inte tala klartext i de här sammanhangen? Ingen kan väl förneka att vissa migranter från kulturer där islam är statsreligion är och blir en kulturell  belastning/kulturell katastrof. För Sveriges del har ju bl a nedanstående kulturyttringar medfört
fruktansvärda konsekvenser för svenska folket men givetvis också för kvinnliga emigranter. Ex. Hedersmord, klanstrukturer, könsstympning, gängvåldtäkter, förnedringsrån, ”balkongflickor”, månggifte, barnäktenskap, tvingande klädsel etc.
Ni tillhör sannolikt gruppen individer drabbade av godhetssyndromet. De som smittats av detta har också förlorat förmågan att tala sanning.

Från åklagarmyndigheten
”Du underrättas  om att din anmälan avseende en ledarkrönika som har författats av ett statsråd har överlämnats till Justitiekanslern för fortsatt handläggning.
Hälsningar
Gunnar Merkel