Regering och riksdag med Magdalena Andersson i spetsen begår landsförräderi.

2022-03-08
Olle Ljungbeck
Magdalena Andersson | Biography, Husband, & Resigns | Britannica
Såsom regeringen under ledning av Magdalena Andersson hanterar den påstådda klimatförändringen handlar det självklart om landsförräderi.
Oavsett om vi har en pågående klimatförändring är det totalt fel att man avser lösa denna genom den sk reduktionsplikten och därmed en vansinnig prishöjning av drivmedlen etc. Hur långt har man för övrigt avsikt att driva den? Skall den drivas så långt att ingen har råd att köpa drivmedel längre, eller? Och om detta händer hur ersätter man då de icke körbara fordonen med andra? Eller skall man bara låta Sverige stanna? Har man någon plan för detta? Varför agerar man som om den påstådda katastrofen inträffar i morgon. Detta visar ju inte minst på att man saknar en plan över hur man skall hantera den icke bevisade ”kommande” katastrofen.
För att vidta så groteska åtgärder som regeringen nu gör så att Sverige först kommer att kollapsa av dessa galna åtgärder innan klimatet ens har förändrats  märkbart är dårskap och inget annat.
Att regeringen Magdalena Andersson tar till dessa överdrivna åtgärder trots att Sverige genom sina miljöåtgärder reducerat utsläppen så mycket att dessa åtgärder tar ut den påstådda förhöjda kvantiteten  av bl a växthusgasen koldioxid  visar på en helt besinningslös fanatism eller total okunnighet. Med andra ord.
Våra utsläpp på jorden i sin helhet motsvarar i dag vad en spottloska totalt höjer nivån i världshaven och därmed också höjer föroreningarna i hav och luft i motsvarande grad.
Denna fanatism är självklart av sjuklig art eftersom ingen forskare med hundraprocentig säkerhet kan påstå att klimatförändringarna påverkats av
människan utan är stadigt återkommande fenomen under miljontals år.
Att trots detta slå så mot företagande och de vanliga människornas behov av  färdmedel är inte endast sjuklig fanatism utan ett spel med ett lands och folks
framtid.
Lägg till detta att man i dag har en helt obildad och begåvningsmässigt svag finansminister som aldrig haft ett kvalificerat arbete och saknar utbildning. Denne man har nått sin position genom medlemskap i SSU och SAP. Men framförallt därför att fadern var kassör för partiet. Den som lyssnade på honom senast kan inte ha undgått hans okunskap i de frågor som nu nödvändigtvis måste lösas.
Med andra ord har Sverige i dag en regering som i stort saknar kompetens vilket syns dagligen och därför borde vara skrämmande för varje svensk. Inte minst inför den situation som råder i världen för övrigt.
Jag anser att alla företag där drivmedel är en nödvändighet för verksamheten skall ställa sina fordon tills regeringen sänkt priserna till max 15 kr litern.
Eller skall denna vansinniga politik tillåtas föra Sverige tillbaka till u-landsnivå?
En ny regering där SAP, MP och C inte ingår kan inte bli lika dålig.

Kakabavehs pris betalas nu

16 december 2021
Rebecca Weidmo Uvell
https://uvell.se/2021/12/16/kakabavehs-pris-betalas-nu/?fbclid=IwAR3qYbsQrWhIDt7IxDL9q9ORxx7C0BfX4PXEsQ5fus5In7TQz5jXgU5O

Jag råkade när jag gjorde research för en annan grej snubbla över en nyhet på Middle East Monitor.com.

Amineh Kakabavehs krav för att stötta Magdalena Andersson som ny statsminister var att regeringen lovade att stödja hennes kommunistkompisar YPG, som är en väpnad kommunistisk milis i Syrien. I grunden vill de upprätta en självständig stat i Kurdistan men just nu har IS stått i vägen i Syrien och de har förtjänstfullt krigat mot svinen i Islamiska Staten. 

Men det gör inte att de är rimliga i allt de gör. De är nära kopplade till terrorgruppen PKK, också en kurdisk grupp. YPG är den militära grenen av PYD.

Dagen för omröstningen publicerade Socialdemokraterna överenskommelsen på sin sida och Amineh Kakabaveh, som själv aktivt deltagit i militära strider för kurderna och kommunismen, stod i plenisalen och berättade om vad Socialdemokraterna lovat henne.

Nu infrias löftet. Regeringen skänker bort en stor summa pengar av landets skattebetalare till YPG, med förevändningen att de ska gå till kriget i Syrien.

Artikeln publicerades den 13 december men jag kan inte hitta något om det i svenska medier. Socialdemokraterna köpte Kakabaveh röst för 376 miljoner dollar fram till 2023. Vi har hittills gett 210 miljoner dollar och detta höjs nu en totalsumma fram till 2023 på 376 miljoner dollar.

Så ska man sammanfatta den korrekta summan för just Kakabavehs röst den där dagen 24 november explicit drygt en miljard fem hundra tusen skattekronor (166 miljoner dollar) då detta är höjningen av anslaget efter den 24 november. Men varför det redan anslagits 210 miljoner dollar har jag svårt att se att Kakabaveh inte haft något med att göra innan, hon har suttit som vilde sedan 2018.

Kommunistiska YPG jublar garanterat över den generösa gåvan sossarna köpte en (1) röst för i statsministeromröstningen. Själv tycker jag att det är tragiskt att de inte ens skäms, att det här angränsar till korruption att öppet köpa röster men så kommer jag på att det är ju så här politik fungerar……. I praktiken har Magdalena Andersson rent tekniskt inte gjort något fel. Men personligen ställer jag ju frågan om sossarna gjort så här förut? Att med enskilda donationer till etniska grupper med egna miliser köpa politikers röster?

Sedan kommer jag på att Margot Wallström skänkt miljarder till terrorklassade Hamas och vi fortfarande gör det. Och att sossarna har massa både politiker och stöd bland just palestinierna så never mind.

Det är helt enkelt så här de brukar göra.

Besvikelsen i S över valen av ministrar: “Fattar inte”

3 dec 2021
Tomas Nordenskiöld
https://www.expressen.se/premium/politik/ilskan-i-s-efter-anderssons-utnamningar-fattar-inte/

Drömstarten uteblev för statsminister Magdalena Andersson, som med sina oväntade ministerutnämningar har tagit stora risker. 

– Det är konstigt och dumt, säger en tung S-källa om irritationen internt.

I det tysta har hon samtidigt byggt upp en ny maktkrets runt sig. I den här veckans upplaga av Politikrummet skriver Expressens Tomas Nordenskiöld om hur Magdalena Andersson nu demonstrerar sin makt.

√ Förvåning när ”givna” kulturministern ratades. 

√ Ilska i mäktiga S-distrikten. 

√ Ministern som anses vara ännu mer höger än Mikael Damberg. 

√ Anderssons maktambition – stärker upp det egna kansliet.

√ Ris och ros till statsministerns nya stabschef. 

I skuggan av all turbulens kring Annika Strandhälls obetalda räkningar och förundersökningen mot Tomas Eneroth har statsminister Magdalena Andersson byggt upp en ny stab runt sig, där några av landets mäktigaste nu samlas. 

Emma Lennartsson tillbaka som statssekreterare, nu på finansdepartementet. Arkivbild. Bild: Erik Simander/TT

Och mäktigast av dem alla blir som väntat Emma Lennartsson, (bilden) som statsministerns nya statssekreterare. En post hon haft förut, men tvingades lämna till följd av Transportstyrelseskandalen 2017 då hon missade att föra vidare allvarlig information. 

I fjol plockades hon dock in i igen, men då av Magdalena Andersson, som utsåg henne till sin statssekreterare på finansdepartementet. Syftet, som snacket då gick i partiet, var att göra Andersson till statsminister. Att det var så man sa – och så det blev – säger en del om Lennartssons tyngd internt.

Nu har hon för andra gången lett arbetet med att utse en ny regering. Det har också spekulerats om Lennartsson som ny minister, men Magdalena Andersson vill uppenbarligen behålla Lennartsson tätt vid sin sida. Och i termer av makt är det få ministerposter, om ens någon, som slår den post hon nu får som mäktigaste tjänstemannen i landet.

Nu blir uppdraget att styra mycket av regeringens arbete. Och att styra mer uppifrån är en ambition Magdalena Andersson har, i kontrast till Stefan Löfvens delegerande ledarskap som inte anses ha varit framgångsrikt. 

Magdalena Andersson: Så förbereder inre kretsen inför makten

Emma Lennartsson ersätter därmed Nils Vikmång, (bilden) som haft motsvarande post hos Stefan Löfven under de senaste fyra åren, men på tisdagen meddelade att han gått vidare. 

Spelet som ledde till Karin Rödings avgång – UniversitetslärarenMagdalena Andersson tar även med sig Stefan Engström (bilden). Även han har utsetts till statssekreterare i statsrådsberedningen och blir också Anderssons stabschef.

Tillsammans kommer Emma Lennartsson och Stefan Engström utgöra den innersta maktkretsen runt statsministern.

Stefan Engström har tidigare jobbat under både Göran Persson och Mona Sahlin, och efter ett par år utanför politiken – som kommunikationschef på bland annat Svensk biblioteksförening – plockades han in igen av Magdalena Andersson och blev hennes stabschef 2017.

I den rollen anses han ha varit betydelsefull. Styrningen av finansdepartementet fungerade under Anderssons första år som finansminister dåligt, och Andersson sågs enligt många alltför mycket som en stram teknokrat.

Har setts ”ränna runt”

Senast har Stefan Engström varit statssekreterare åt Matilda Ernkrans, men har under hösten setts mer uppe hos Andersson på finansdepartementet och han också setts ”ränna runt” i regeringskansliet för att förbereda maktövertagandet. 

Internt är bilden av Stefan Engström delad. Vissa höjer honom till skyarna, andra uppskattar inte alls hans framfart och ledarstil. Men när statsrådsberedningens makt nu ska stärkas på de enskilda departementens bekostnad lär det behövas personer som inte är rädda för att trampa på tår. 

 

Ytterligare en som Andersson handplockat och nu får en central roll i den nya staben hon byggt upp är Gösta Brunnander. Han har tidigare varit pressekreterare åt Andersson och senare också Stefan Löfven. Han hann dock lämna politiken tillfälligt för att sedan, när Löfven tillkännagav sin avgång, plockas in igen av Magdalena Andersson. Och han har den senaste tiden ständigt synts i hennes närvaro. Nu blir han biträdande stabschef.

Ytterligare medarbetare håller nu på att plockas in. Men en hel del kända ansikten blir också kvar. Som Mats Andersson, som på nytt utsetts till statssekreterare. Hans tyngd och erfarenhet, bland annat av att förhandla med Centerpartiet, är något Magdalena Andersson behöver. Även Odd Guteland, som varit Stefan Löfvens presschef, ser ut att bli kvar.

Kritiken: ”En jävla massa stockholmare”

I övrigt kan man konstatera att Anderssons nya stab redan haft en del att hantera. Starten har inte gått så där överdrivet smidigt.

Den tidigare så goda stämningen i partiet, som kulminerade på kongressen i början av november, är som bortblåst.

Nu är det tvärtom rejält irriterat på sina håll. Det ska sägas att det i och för sig hör till. Det är alltid många som är besvikna och känner sig förfördelade efter en regeringsbildning.

Men Magdalena Andersson och Emma Lennartsson har med sina ministerutnämningar lyckats trampa på många tår, för att inte säga stampa. Det är i alla fall så det känns för många.

– Retoriken har varit vänster, men utnämningarna är tydligt höger. Och det är en jävla massa stockholmare, säger en besviken S-företrädare, med en tung befattning i partiet. 

Trots att partiets vänsterfalang slöt upp bakom högerkandidaten Magdalena Andersson från Stockholms län och lojalt applåderade valet av henne har de i princip inte fått något betalt i termer av ministerutnämningar.

– Det är konstigt och dumt. Jag fattar inte hur de tänkt, säger en tung S-källa. 

Mikael Damberg (S): ”Äldreomsorgen vår akilleshäl” | SVT Nyheter

Att Mikael Damberg skulle bli finansminister var i och för sig väntat, men inte mindre kontroversiellt för det. Han är precis som Andersson hemmahörande i högerfästet Stockholms län. Och att ha två från länet på de tyngsta posterna är att utmana oskrivna regler.

Få har dessutom en lika stark högerstämpel i partiet som just Damberg. Ja, det skulle vara Max Elger då, som varit Magdalena Anderssons statssekreterare och brukar lastas för att hon så länge höll fast vid den strama finanspolitiken.

Nu blir Elger själv finansmarknadsminister, en oväntad utnämning. Han tillhör i och för sig Stockholms stad, men han har helt fel politisk profil för att göra S-folket i staden glada. 

 

För att hänga med här: Stockholms stad och län är alltså två olika distrikt som alltsomoftast stått på olika sidor när partiet krigat internt. Länet är höger och staden vänster. 

Lawen Redar (S) - Riksdagen

Och för S-folket i staden är utnämningen av Elger inget att fira. Där var man i stället helt inställda – precis som alla andra – på att Lawen Redar skulle bli kulturminister. Men så blev det alltså inte.

– Alla är sura nu, sammanfattar en stämningsläget.

Att Anders Ygeman, som är ordförande för partiet i Stockholms stad och tydligt vänster, lyfts fram i rampljuset igen och tillbaka till justitiedepartementet räcker inte för att ändra på den saken – som det verkar.

För länet har fått alldeles för mycket. Och tongångarna är liknande på många håll även om det också finns dem som viftar bort de sura minerna som gnäll.

Strandhäll ingen tröst för Göteborg

Det mäktiga och röda Skånedistriktet som var först med att backa upp Andersson har kvar Morgan Johansson i regeringen, och han också fått utökade ansvarsområden. Men det är långt ifrån tillräckligt för att skåningarna ska vara nöjda. De hade förväntat sig mer. Och Västsverige har inte fått någon alls. Annika Strandhäll har bott i Stockholm alldeles för länge för att räknas, får man höra om man påtalar att hon trots allt kommer från Göteborg. 

Tilldelningen till skogslänen, partiets maktkluster i norr, har varit betydligt mer generös, med tre nya statsråd: Ida KarkiainenJohan Danielsson och Anna-Caren Sätherberg

Men den allmänna känslan är ändå att Andersson tagit risker med sina oväntade utnämningar. Principen att det är bättre att ta in potentiella kritiker i regeringen, och att ha några av dem som riskerar att hugga en i ryggen nära sig har inte tillämpats av Andersson, menar vissa.

Snarare har hon demonstrerat sin makt. Om det är klokt eller kommer att straffa sig återstår att se.


LÄS MER: En nystart – med Ygeman, Johansson och Strandhäll? 

LÄS MER: MP:s svåra roll utanför regeringen: ”Är kluvet”

LÄS MER: Högerblocket splittrat – L redo att göra upp med S