Sverige satsar 240 milj. årligen på att minska spänningarna i Ukraina

Publicerad: 

Biståndsminister Matilda Ernkrans första utlandsbesök gick till Ukraina. Med sig hade hon en satsning på 240 miljoner som till stor del ska gå till fredsskapande åtgärder. 

– Jag är här för att visa Sveriges stöd till Ukrainas suveränitet och territoriella integritet i den svåra tid som är här nu. Men vi är också en långsiktig partner till Ukraina och har precis tagit ett nytt beslut om att vi ska fortsätta med vårt humanitära stöd men även ett reformstöd, säger Matilda Ernkrans på telefon från huvudstaden Kiev.

Det nya stödet innebär att Sverige ska satsa 240 miljoner kronor årligen för att kunna bygga starkare band med EU och öka samhällets motståndskraft.

– Det kan handla om att ge mer hjälp till människor i östra Ukraina och stödja fredsbyggande arbete, men även bidra till energieffektivisering och infrastruktur och stärka demokratiska institutioner som till exempel rättsväsendet och fri och oberoende media, säger Matilda Ernkrans.

Ny fond skapas

Under besöket i Ukraina har hon träffat vice premiärminister Iryna Vereshchuk, Röda Korset, Världsbanken men även Kanadas ambassadör eftersom Sverige tillsammans med Kanada, Schweiz och Storbritannien har skapat en ny fond – Partnership Fund for a Resilient Ukraine – som ska användas för att minska spänningarna i landet. Förra veckan meddelade regeringen att 50 miljoner kronor ska satsas på denna fond.

Läget är nu mycket spänt i Ukraina. USA:s president Joe Biden har uppmanat alla amerikaner att lämna landet på grund av den stora risken för rysk militär aktion.

Konflikt sedan 2013

Efter Sovjetunions kollaps bröt Ukraina banden med Sovjetunionen och 1991 blev landet självständigt för första gången på över 80 år. Relationerna var relativt goda men 2013 blev det stora folkliga protester mot regeringen i Ukraina efter att de avbrutit ett handelsavtal med EU.

I februari 2014 blev sedan presidenten Victor Jusjtjenko avsatt efter att mer än etthundra människor skjutits ihjäl i samband med en demonstration i Kiev. Ryssland reagerar starkt på att presidenten avsätts och samma år annekterar Ryssland Krimhalvön.

I april 2021 förstärkte Ryssland sin militära närvaro vid gränsen till Ukraina. I december ökade mobiliseringen och över 100 000 ryska soldater står nu vid gränsen till Ukraina. Samtidigt har Ryssland krävt att Nato inte ska ta emot fler länder.


Svenska medborgare har inte tillfrågats i ärendet. Dessa 240 milj. årligen som nu ska till Ukraina, hade behövts här hemma för välfärdssituationen.