Kraftchefen till TN: Därför stoppas nya elnät trots elkris

Jakob Stenberg
Publicerad:2022-03-28
https://www.tn.se/naringsliv/kraftchefen-till-tn-darfor-stoppas-nya-elnat-trots-elkris/

Företag kan lämna Sverige, klimatnyttan bromsar in och totalförsvaret hämmas. Trots det klassas elnäten inte som riksintresse, vilket kan få allvarliga konsekvenser. ”Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle”, säger Per Eckemark, Svenska kraftnät, till TN.

Elektrifiering är framtiden. Så ljuder melodin i media, politiken och näringslivet. Nyligen meddelade Volvo Cars och Northvolt att man snabbar upp övergången till elektrifiering med en ny batterifabrik. ”Elektrifieringen är avgörande för att nå klimatmålen”, skriver regeringen i den nya Elektrifieringsstrategin.

Men Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, ser också problemen. Under en debatt med energiminister Khashayar Farmanbar på måndagen betonade han att företagen just nu har ett relativt lågt förtroende för energipolitiken, vilket kan påverka investeringsviljan negativt.

– Det beror på prisbilden, men också på att de inte är riktigt trygga med att de kommer att kunna få den effektförsörjning som behövs för att klara omställningsinvesteringarna de behöver göra, säger han.

Samtidigt gav Svenska Kraftnät häromveckan besked om att elnätsutbyggnaden i norra Sverige bara täcker en bråkdel av behoven vid Norrlandskusten, något som riskerar att leda till att gröna industrier flyttar utomlands.

”De 12-15-åriga ledtiderna för att bygga en kraftledning måste kortas väsentligt för att elnätet ska kunna byggas ut i tillräckligt snabb takt. De långdragna miljöprövningsprocesser måste gå snabbare”, skriver Peter Kihlgren, ordförande för SKGS och vd för Kemira Kemi, på Second Opinion.

”Elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse”

Ännu ett tecken på att elnäten i praktiken prioriteras lågt är frågan om riksintressen. I slutet av 1980-talet skapades begreppet riksintresse när naturresurslagen upprättades. Riksintressen kan avse allt från naturtillgångar och kulturhistoriska miljöer till järnvägar och hamnar. Men i tillståndsprövningar klassas inte kraftnätet som riksintresse. Därmed får elnäten sämre juridiskt skydd än de områden som klassas som det. Problematiskt, anser Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

– I tillståndsprövningar vägs olika intressen mot varandra. Om man som vi har ett intresse att få framkomlighet för en ledning och det finns ett riksintresse på den sträckan, då måste vi anpassa oss till intresset med riksintresse och om vår anläggning bedöms påverka riksintresset så att påtaglig skada uppstår, kan man inte ens pröva vårt intresse. Det kommer aldrig på fråga, säger han och fortsätter:

– Men elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse. Om man jämför oss med många andra riksintressen, som till exempel Trafikverkets riksintresse för det nationella vägnätet, så tycker jag att vi borde ligga på samma nivå och kunna vägas mot varandra.

Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

Enligt Per Eckemark beror situationen på att frågan under lång tid inte var särskilt aktuell i Sverige. Nu är läget dock ett helt annat än för några decennier sedan.

– Eftersom vi hade ett tillräckligt och väl utbyggt kraftsystem fram till mitten av 1980-talet så har det inte behövts byggas så mycket kraftledningar. Man behövde inte så mycket nya kraftledningar under mer eller mindre tre decennier, förutom mindre uppgraderingar. Men nu ska vi ställa om hela produktionssystemet till förnybart samtidigt som vi ser ett fördubblat elbehov och då innebär det att vi måste anpassa och bygga ut elnäten. Den enorma trenden av elektrifieringar av basindustrin och transportindustrin kommer nu, säger han.

Viktigt för klimatnyttan och Totalförsvaret

Elektrifieringen lär spela en central roll i omställningen framöver, men i tillståndsprocesserna tas inte systemets klimatnytta tillvara.

– El är en effektiv energibärare och tack vare den kan man gå mot ett nästan helt fossilfritt, eller förnybart, produktionssystem. Både i transport- och industriprocesser som idag är koldioxidgenererade, kan de ställa om tack vare el, säger Per Eckemark.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det svenska försvaret hamnat högst upp på agendan. Även här spelar kraftnäten en avgörande roll.

– Det är väldigt viktigt att vi har en så bra resiliens i systemet som det bara går. Att det kan klara klimatstörningar, skogsbränder eller andra kriser. En fungerande elförsörjning är bra för alla, säger Per Eckemark.

Han fortsätter:

– Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle. Utan de slutar våra kommunikationer att fungera och vägar kommer att klogga igen eftersom man inte kan använda tunnlar om man inte har elförsörjning. Hela samhället är uppbyggt på att vi har ett fungerande elsystem.

”Elektrifieringen gör energisektorn och näraliggande sektorer till framtidsbranscher”, skriver regeringen i Elektrifieringsstrategin som presenterades i februari. I strategin lyfts även fram att elsystemets utveckling bör förankras i samhällsplaneringen baserat på flera olika delar, bland annat ”samordning av insatser regionalt, kommunal energiplanering samt riksintressen inom energiområdet”.

Myndighet tar tag i frågan

I början av förra året skickade Svenska kraftnät ett brev till regeringen med ett förslag om att transmissionsnätet skulle bli riksintresse.

– Frågan har prioriterats ner under en längre tid, men nu har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, reds anm) tagit tag i frågan. Vi håller på att jobba med material som ska skickas dit. Det är mycket material eftersom vi behöver dokumentera och beskriva de utpekade områdena utförligt, säger Per Eckemark.

Han är positiv till att frågan nu verkar hamna högre upp på agendan.

– Det finns inget beslut från MSB, men det kommer att komma ett förslag om att peka ut transmissionsnätet som riksintresse för energiförsörjningen för totalförsvarets civila delar. Så det hoppas vi på.

Regeringen: Sammanfattning elektrifieringsstrategin

Second opinion: Storskalig elproduktion behöver nya områden

TT: Gröna industrier kan flyttas utomlands