Nu väntas ett sista reptrick från Löfven

2021-06-21
https://www.tn.se/article/nu-vantas-ett-sista-reptrick-fran-lofven/

In i det sista kommer statsministern att söka en förhandlingsutväg ut ur sin knipa, bedömer statsvetaren Li Bennich-Björkman.

– Jag är helt övertygad om att S på alla sätt försöker avvärja det här, säger hon till TT.

På spel står det unika att riksdagen för första gången kan avsätta en statsminister.

Efter söndagens pressträff med statsminister Stefan Löfven (S) och Centerledaren Annie Lööf höll Vänsterpartiets fast vid kravet om att punkt 44 i januariavtalet måste skrotas.

Ändå håller Li Bennich-Björkman fast vid sin känsla att statsministern på något sätt ska lyckas blidka V, som anser att punkt 44 innebär fritt fram för marknadshyror.

Problemet för Löfven att är C drar i honom från rakt motsatt håll; punkt 44 var mycket viktig för att Lööf skulle acceptera januariavtalet.

– Han måste hitta en lösning som ser ut som att de (regeringen) har gett upp punkt 44, men kan tala om för C att de egentligen inte har gjort det, säger Li Bennich-Björkman som är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det gäller att rädda ansiktet på C och V samtidigt.

Slak lina

För statsministern handlar det om en balansakt på hög höjd med stor risk för ett förnedrande fall.

– Man håller ju så klart på in i det sista för att försöka hitta något förhandlingsbud som V kan anta med hedern i behåll, säger Li Bennich-Björkman på söndagskvällen.

– Än så länge finns det inget utåt som pekat mot det, men alternativet finns fortfarande kvar. Inget är avgjort innan klockan är typ halv tio i morgon (måndag).

Voteringen är utsatt till klockan 10.

Kollegan Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, tror för sin del att det går till misstroendeomröstning i riksdagen och att regeringen faller.

– Och mitt stalltips är att Löfven väljer att inte utlysa extraval utan avvaktar nya talmansrundor, säger han till TT.

Politisk historia

Möjligheten till misstroendeomröstning skrevs in i den nya grundlagen 1974 års regeringsform. Sedan dess har riksdagen elva gånger röstat om misstroendeförklaring och aldrig bifallit.

– Flera av de tillfällena har det varit mer av demonstrationskaraktär. I stället för att skrika och svära har oppositionen begärt förtroendeomröstning, säger Anders Sannerstedt.

Vissa statsråd har genom åren avgått före voteringen så att regeringen kunnat undgå en svidande nesa. Sommaren 2017 fick Anders Ygeman och Anna Johansson lämna S-regeringen i förtid på grund av it-skandalen på Transportstyrelsen.

– Avgår Löfven före voteringen har han ingen möjlighet att begära ett extraval, noterar Anders Sannerstedt.

Inte sedan 1958

Den optionen kvarstår dock om statsministern fälls i misstroendeomröstningen. Då måste han senast den 29 juni ge besked om ett eventuellt extraval, som i så fall troligen hålls i september. Senast det utlystes i Sverige var 1958, på pensionsfrågan.

Alternativet är att riksdagens talman tar över processen att vaska fram en ny statsminister – som mycket väl kan komma att heta Stefan Löfven; mandaten är desamma nu som 2018.

En misstroendeförklaring går igenom om den får stöd av en riksdagsmajoritet, det vill säga 175 ledamöter. Till skillnad från vanliga voteringar finns inget kvittningsförfarande vid sjukdom till exempel. Det är 175 som gäller oavsett hur många av de 349 ledamöterna som närvarar.

Sju riksdagsledamöter var utsända på observatörsresa till helgens val i Armenien. Deras deltagande ställdes in på lördagen och alla var tillbaka i Sverige på söndagen, uppger Fredrik Svensson på riksdagens internationella kansli, för TT.

Lars Pedersen/TT

Fakta

För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste minst hälften av riksdagens ledamöter rösta ja, det vill säga minst 175 ledamöter. Under pandemin har antalet ledamöter på plats i riksdagen begränsats till 55 stycken, men eftersom det krävs minst 175 röster för att misstroendeförklara ett statsråd kommer hela riksdagen att kallas in på måndag.

Om tillräckligt många röstar för misstroendeförklaringen ska talmannen entlediga statsrådet. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå.

Stefan Löfvens alternativ:

Om statsministern fälls i omröstningen på måndag finns det två alternativ för honom att välja mellan. Han kan begära att få avgå direkt eller att utlysa extraval. Han har dock en vecka på sig att fundera. Senast den 28 juni, första vardagen efter midsommarhelgen, måste han tala om vad han gör.

Avgår han kan det bli nya talmansrundor och det kan sluta med att Löfven får uppdraget att försöka få till ett underlag för en Löfven III.

Alternativet extraval:

Ett extraval ska hållas inom tre månader från att det utlysts. Det är den regering som avgått, och som då sitter som övergångsregering, som bestämmer datumet för extraval. De ledamöter som väljs in i ett extraval sitter till nästa ordinarie val.

Alternativet talmansrundor:

Talmansrundor innebär att talmannen för samtal med partiernas företrädare för att undersöka vilket regeringsalternativ som har stöd i riksdagen. Sedan presenterar talmannen ett förslag till statsminister. Om förslaget inte röstas igenom i riksdagen påbörjas en ny talmansrunda. Talmannen får fyra försök till detta – efter det utlyses ett extraval. Även om antalet talmansrundor är begränsade finns det ingen tidsbegränsning för hur lång tid de får ta. I teorin skulle talmansrundor kunna pågå till nästa ordinarie val.

Källa: Riksdagen

Fakta

Misstroendeförklaringar i Sveriges riksdag är en i regeringsformen (RF) grundlagsstadgad rättighet som är tänkt att fungera som ett skydd för demokratin. De som väcker misstroendeförklaring behöver formellt inte ange några sakliga skäl för det.

RF är den av grundlagarna som främst formar statsskicket. 1974 års RF började gälla den 1 januari 1975.

Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring elva gånger– men aldrig sagt ja. Genomförda misstroendeomröstningar:

November 2019 – justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Maj 2019 – socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

September 2017 – försvarsminister Peter Hultqvist (S).

September 2017 – statsminister Stefan Löfven (S).

Oktober 2015 – finansminister Magdalena Andersson (S).

Januari 2015 – statsminister Stefan Löfven (S).

Oktober 2002 – regeringen (S).

Oktober 1998 – statsminister Göran Persson (S).

November 1996 – statsminister Göran Persson (S).

Februari 1985 – utrikesminister Lennart Bodström (S).

Oktober 1980 – statsminister Thorbjörn Fälldin (C).

Källa: Riksdagen