Besvikelsen i S över valen av ministrar: “Fattar inte”

3 dec 2021
Tomas Nordenskiöld
https://www.expressen.se/premium/politik/ilskan-i-s-efter-anderssons-utnamningar-fattar-inte/

Drömstarten uteblev för statsminister Magdalena Andersson, som med sina oväntade ministerutnämningar har tagit stora risker. 

– Det är konstigt och dumt, säger en tung S-källa om irritationen internt.

I det tysta har hon samtidigt byggt upp en ny maktkrets runt sig. I den här veckans upplaga av Politikrummet skriver Expressens Tomas Nordenskiöld om hur Magdalena Andersson nu demonstrerar sin makt.

√ Förvåning när ”givna” kulturministern ratades. 

√ Ilska i mäktiga S-distrikten. 

√ Ministern som anses vara ännu mer höger än Mikael Damberg. 

√ Anderssons maktambition – stärker upp det egna kansliet.

√ Ris och ros till statsministerns nya stabschef. 

I skuggan av all turbulens kring Annika Strandhälls obetalda räkningar och förundersökningen mot Tomas Eneroth har statsminister Magdalena Andersson byggt upp en ny stab runt sig, där några av landets mäktigaste nu samlas. 

Emma Lennartsson tillbaka som statssekreterare, nu på finansdepartementet. Arkivbild. Bild: Erik Simander/TT

Och mäktigast av dem alla blir som väntat Emma Lennartsson, (bilden) som statsministerns nya statssekreterare. En post hon haft förut, men tvingades lämna till följd av Transportstyrelseskandalen 2017 då hon missade att föra vidare allvarlig information. 

I fjol plockades hon dock in i igen, men då av Magdalena Andersson, som utsåg henne till sin statssekreterare på finansdepartementet. Syftet, som snacket då gick i partiet, var att göra Andersson till statsminister. Att det var så man sa – och så det blev – säger en del om Lennartssons tyngd internt.

Nu har hon för andra gången lett arbetet med att utse en ny regering. Det har också spekulerats om Lennartsson som ny minister, men Magdalena Andersson vill uppenbarligen behålla Lennartsson tätt vid sin sida. Och i termer av makt är det få ministerposter, om ens någon, som slår den post hon nu får som mäktigaste tjänstemannen i landet.

Nu blir uppdraget att styra mycket av regeringens arbete. Och att styra mer uppifrån är en ambition Magdalena Andersson har, i kontrast till Stefan Löfvens delegerande ledarskap som inte anses ha varit framgångsrikt. 

Magdalena Andersson: Så förbereder inre kretsen inför makten

Emma Lennartsson ersätter därmed Nils Vikmång, (bilden) som haft motsvarande post hos Stefan Löfven under de senaste fyra åren, men på tisdagen meddelade att han gått vidare. 

Spelet som ledde till Karin Rödings avgång – UniversitetslärarenMagdalena Andersson tar även med sig Stefan Engström (bilden). Även han har utsetts till statssekreterare i statsrådsberedningen och blir också Anderssons stabschef.

Tillsammans kommer Emma Lennartsson och Stefan Engström utgöra den innersta maktkretsen runt statsministern.

Stefan Engström har tidigare jobbat under både Göran Persson och Mona Sahlin, och efter ett par år utanför politiken – som kommunikationschef på bland annat Svensk biblioteksförening – plockades han in igen av Magdalena Andersson och blev hennes stabschef 2017.

I den rollen anses han ha varit betydelsefull. Styrningen av finansdepartementet fungerade under Anderssons första år som finansminister dåligt, och Andersson sågs enligt många alltför mycket som en stram teknokrat.

Har setts ”ränna runt”

Senast har Stefan Engström varit statssekreterare åt Matilda Ernkrans, men har under hösten setts mer uppe hos Andersson på finansdepartementet och han också setts ”ränna runt” i regeringskansliet för att förbereda maktövertagandet. 

Internt är bilden av Stefan Engström delad. Vissa höjer honom till skyarna, andra uppskattar inte alls hans framfart och ledarstil. Men när statsrådsberedningens makt nu ska stärkas på de enskilda departementens bekostnad lär det behövas personer som inte är rädda för att trampa på tår. 

 

Ytterligare en som Andersson handplockat och nu får en central roll i den nya staben hon byggt upp är Gösta Brunnander. Han har tidigare varit pressekreterare åt Andersson och senare också Stefan Löfven. Han hann dock lämna politiken tillfälligt för att sedan, när Löfven tillkännagav sin avgång, plockas in igen av Magdalena Andersson. Och han har den senaste tiden ständigt synts i hennes närvaro. Nu blir han biträdande stabschef.

Ytterligare medarbetare håller nu på att plockas in. Men en hel del kända ansikten blir också kvar. Som Mats Andersson, som på nytt utsetts till statssekreterare. Hans tyngd och erfarenhet, bland annat av att förhandla med Centerpartiet, är något Magdalena Andersson behöver. Även Odd Guteland, som varit Stefan Löfvens presschef, ser ut att bli kvar.

Kritiken: ”En jävla massa stockholmare”

I övrigt kan man konstatera att Anderssons nya stab redan haft en del att hantera. Starten har inte gått så där överdrivet smidigt.

Den tidigare så goda stämningen i partiet, som kulminerade på kongressen i början av november, är som bortblåst.

Nu är det tvärtom rejält irriterat på sina håll. Det ska sägas att det i och för sig hör till. Det är alltid många som är besvikna och känner sig förfördelade efter en regeringsbildning.

Men Magdalena Andersson och Emma Lennartsson har med sina ministerutnämningar lyckats trampa på många tår, för att inte säga stampa. Det är i alla fall så det känns för många.

– Retoriken har varit vänster, men utnämningarna är tydligt höger. Och det är en jävla massa stockholmare, säger en besviken S-företrädare, med en tung befattning i partiet. 

Trots att partiets vänsterfalang slöt upp bakom högerkandidaten Magdalena Andersson från Stockholms län och lojalt applåderade valet av henne har de i princip inte fått något betalt i termer av ministerutnämningar.

– Det är konstigt och dumt. Jag fattar inte hur de tänkt, säger en tung S-källa. 

Mikael Damberg (S): ”Äldreomsorgen vår akilleshäl” | SVT Nyheter

Att Mikael Damberg skulle bli finansminister var i och för sig väntat, men inte mindre kontroversiellt för det. Han är precis som Andersson hemmahörande i högerfästet Stockholms län. Och att ha två från länet på de tyngsta posterna är att utmana oskrivna regler.

Få har dessutom en lika stark högerstämpel i partiet som just Damberg. Ja, det skulle vara Max Elger då, som varit Magdalena Anderssons statssekreterare och brukar lastas för att hon så länge höll fast vid den strama finanspolitiken.

Nu blir Elger själv finansmarknadsminister, en oväntad utnämning. Han tillhör i och för sig Stockholms stad, men han har helt fel politisk profil för att göra S-folket i staden glada. 

 

För att hänga med här: Stockholms stad och län är alltså två olika distrikt som alltsomoftast stått på olika sidor när partiet krigat internt. Länet är höger och staden vänster. 

Lawen Redar (S) - Riksdagen

Och för S-folket i staden är utnämningen av Elger inget att fira. Där var man i stället helt inställda – precis som alla andra – på att Lawen Redar skulle bli kulturminister. Men så blev det alltså inte.

– Alla är sura nu, sammanfattar en stämningsläget.

Att Anders Ygeman, som är ordförande för partiet i Stockholms stad och tydligt vänster, lyfts fram i rampljuset igen och tillbaka till justitiedepartementet räcker inte för att ändra på den saken – som det verkar.

För länet har fått alldeles för mycket. Och tongångarna är liknande på många håll även om det också finns dem som viftar bort de sura minerna som gnäll.

Strandhäll ingen tröst för Göteborg

Det mäktiga och röda Skånedistriktet som var först med att backa upp Andersson har kvar Morgan Johansson i regeringen, och han också fått utökade ansvarsområden. Men det är långt ifrån tillräckligt för att skåningarna ska vara nöjda. De hade förväntat sig mer. Och Västsverige har inte fått någon alls. Annika Strandhäll har bott i Stockholm alldeles för länge för att räknas, får man höra om man påtalar att hon trots allt kommer från Göteborg. 

Tilldelningen till skogslänen, partiets maktkluster i norr, har varit betydligt mer generös, med tre nya statsråd: Ida KarkiainenJohan Danielsson och Anna-Caren Sätherberg

Men den allmänna känslan är ändå att Andersson tagit risker med sina oväntade utnämningar. Principen att det är bättre att ta in potentiella kritiker i regeringen, och att ha några av dem som riskerar att hugga en i ryggen nära sig har inte tillämpats av Andersson, menar vissa.

Snarare har hon demonstrerat sin makt. Om det är klokt eller kommer att straffa sig återstår att se.


LÄS MER: En nystart – med Ygeman, Johansson och Strandhäll? 

LÄS MER: MP:s svåra roll utanför regeringen: ”Är kluvet”

LÄS MER: Högerblocket splittrat – L redo att göra upp med S

 

 

 

 

 

Löfven har tillsatt 22 sossar som myndighetschefer – ”i strid med grundlagen”

Löfven har tillsatt 22 sossar som myndighetschefer – ”i strid med grundlagen”

1 december 2021
Mattias Albinsson

https://samnytt.se/lofven-har-tillsatt-22-sossar-som-myndighetschefer-i-strid-med-grundlagen/

Stefan Löfven har under sin tid som statsminister gett hela 22 ledande socialdemokrater jobb som myndighetschefer – flera gånger utan att politikerna behövt söka den aktuella tjänsten. Enligt grundlagen ska vid statliga anställningar ”avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” – något Socialdemokraterna anklagas för att bryta mot.

Det är den liberala tankesmedjan Timbro som presenterar en rapport där de går igenom hur regeringen Löfven mellan 2014 och 2020 använde sin utnämningsmakt vid tillsättandet av myndighetschefer. Exempelvis generaldirektörer, diplomater och ordinarie domare i domstolar.

Under den studerade perioden utnämnde den rödgröna regeringen 173 opolitiska myndighetschefer. 40 av dessa chefer var trots det politiska tillsättningar, varav 22 socialdemokrater. I synnerhet stora myndigheter med stora budgetar, många anställda och centrala roller i samhället har under regeringen Löfven fått socialdemokrater som myndighetschefer.

Som exempel kan nämnas Sida, som Socialdemoktaternas tidigare partisekreterare Carin Jämtin är generaldirektör för sedan 2017. Polismyndigheten, som mellan 1 januari 2015 och februari 2018 hade tidigare socialdemokratiske statssekreteraren Dan Eliasson som rikspolischef. Samt Socialstyrelsen som sedan 2015 leds av före detta S-politikern Olivia Wigzell.

Många gånger har s-politiker fått chefstjänsterna utan att ens ha behövt söka dem.

Inga sverigedemokrater som chefer

Även politiker från de övriga partierna har under Stefan Löfvens tid som regeringschef utnämnts till myndighetschefer. Ett exempel på det är Liberalernas förre partiledare Jan Björklund som förra året utsågs till Sveriges ambassadör i Italien.

Timbro konstaterar emellertid att de flesta tidigare politiker som utsågs till myndighetschefer av Löfven är socialdemokrater, och att företrädare för de andra partierna som får dylika chefsjobb i regel placeras på mindre myndigheter med ett inte lika omfattande inflytande i samhället.

Ingen av de myndighetschefer som utsågs mellan 2014 och 2020 är sverigedemokrat, trots att det är Sveriges tredje största parti.

Löfven har ”missbrukat utnämningsmakten”

Regeringens agerande kan ha gjort att människor som sökt de utlysta chefstjänsterna drabbats på ett negativt sätt. Enligt regeringens egna uppgifter var det exempelvis 28 personer som sökte tjästen som ny Sida-chef hösten 2016. Trots det lät Löfven posten vara vakant fram till april året därpå, när Carin Jämtin avgick som partisekreterare och kunde ta över myndigheten.

Timbro anklagar i sin rapport regeringen Löfven för att ha missbrukat sina befogenheter att utse myndighetschefer och att inte ta hänsyn till ”förtjänst och skicklighet”, vilket regeringsformen kräver.

”Socialdemokratin har agerat i strid med grundlagen och missbrukat regeringsmakten”, skriver tankesmedjan.

Timbro föreslår nu ett antal åtgärder för att öka transparensen och minska politiseringen vid tillsättandet av myndighetschefer.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: MP-kommunalråd utan utbildning fick jobb som miljöchef av underordnad tjänsteman

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: MP-politiker anställdes för ledaregenskaper – nu tvingas kommunen ta in extrachef

SSU-topp avslöjad av Exakt24 – försökte sabotera Lamottes journalistiska arbete i Lund

Avmaskerad. Personen bakom sabotageförsöket var SSU-toppen Magnus Sturm som är kampanjledare för Socialdemokraternas ungdomsförbund i hela Skåne. Han är den som har det yttersta ansvaret för Socialdemokraternas skolbesök och kampanjer riktade mot ungdomar i regionen. Förutom att han också leder partiets ungdomskampanjer är han också ordförande för SSU föreningen i Lund.

Den 8 september befann sig medborgarjournalisten Joakim Lamotte i Lund för att prata med lokalbefolkningen om den ökade otryggheten med anledning av konflikten mellan två invandrarklaner som resulterade i våldsamma storbråk dagen innan. När Lamotte pratade med vanliga människor om otryggheten i staden dök en man upp och försökte sabotera samtalet med Lundaborna med hjälp av en megafon. Nu kan nyhetskanalen Exakt24 avslöja att fridstöraren är en SSU-topp som ansvarar för samtliga ungdomskampanjer från SSU:s sida i hela Skåne.

Den 7 september skakades universitetsstaden Lund i Skåne av tre våldsamma bråk mellan två rivaliserande invandrarklaner. Dessa kravaller fick staden att nästan likna en krigszon, och såväl politiskt etablissemang och vanliga Lundabor var skakade.

Med anledning av invandrarkravallerna begav sig medborgarjournalisten Joakim Lamotte dagen efter till Lund för att sända ett livereportage om den ökade otryggheten. Lamotte har under de senaste åren sänt reportage som har fått stor spridning på både YouTube och Facebook. Han har bland annat besökt orter där kvinnor utsatts för invandrarrelaterade våldtäkter, men han har också rest till Trollhättan, Gävle och Upplands Väsby norr om Stockholm för att pejla vanligt folks åsikter och känslor kring invandrarrelaterad otrygghet, gängkriminalitet och våldsbrottslighet. Dessa livereportage har mött blandade reaktioner. Från vänsterliberalt mediaetablissemang har reportagen ömsom hånats, ömsom beskyllts för att göda så kallad ”rasism”. Hos vanliga svenskar har Lamottes besök däremot varit mer uppskattade.

https://fb.watch/7Xaeki334q/

Löfven: Vi överger inte det afghanska folket

Statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.

2021-08-17
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/l%c3%b6fven-vi-%c3%b6verger-inte-det-afghanska-folket/ar-AANpTwH?ocid=se

”Vi överger inte det afghanska folket” säger statsminister Stefan Löfven i ett inlägg på Instagram.

Han slår också fast att Sverige inte på något sätt kommer att ge bistånd till talibanerna.

Under morgonen kom beskedet från utrikesminister Ann Linde (S) att all utsänd personal i Afghanistan nu är hemma i Sverige. Efter hemkomsten har statsminister Stefan Löfven samtalat med ambassadör Torkel Stiernlöf för att få en bild av läget och Löfven skriver att arbetet fortsätter ”i nära samverkan med andra aktörer” för att evakuera lokalanställd personal, tolkar och deras familjer.

Löfven beskriver utvecklingen i landet som dramatisk och säger att framför allt kvinnornas situation är osäker.

”Det är oklart hur talibanerna avser styra landet. Utsikterna för fredsförhandlingarna är tyvärr mycket ovissa”, skriver Löfven.

När det gäller det svenska biståndet till Afghanistan säger Löfven att många framsteg som gjorts inte kan raderas av talibanerna och att biståndspengar inte kommer att nå talibanerna.

”Vi överger inte det afghanska folket. Men Sverige kommer att behöva lägga om delar av biståndet till Afghanistan efter talibanernas maktövertagande. Vi kommer inte på något sätt ge något bistånd till talibanerna”.

I eftermiddag håller EU:s utrikesministrar ett extrainsatt möte för att diskutera utvecklingen i Afghanistan.

Socialdemokraternas väg från arbetarparti till migrantparti – Karl Olov Arnstberg i Fjärde Statsmakten 98.

2021-08-16

Det finns valkretsar i västra Stockholm där S tillsammans med MP och V, har mer än 91 procent av rösterna med stöd från de olika nätverken som finns i Sverige.
Socialdemokraterna har suttit vid makten nästan hundra år säger Karl-Olov, medan borgarna varit gäster vid makten ibland.
Partiet har haft stöd av arbetarna, och det har varit en folkrörelse. Sverige har förändrats sedan dess. Idag är det mer ett maktparti vars främsta fokus är att behålla makten.

De socialdemokratiska nätverken, till exempel juristnätverken de stödjer massmigrationen. De får också en stor del av sin inkomst från densamma, och den inkomsten står svenska skattebetalare för.
Därför har nätverken också aktivt bekämpat de som är emot massmigrationen.

Att vara knuten till Socialdemokraterna underlättar en klättring på karriärstegen i många fall. Deras inflytande genomsyrar hela det organiserade Sverige i allt från forskning till nätverk av olika slag.
Vi har en stor mängd människor i dessa nätverk som lever på migrationen.

När vi migrationen från Bosnien på 90-talet var den första reaktionen allt annat än positiv.
Senare när väljarsiffrorna rasade så insåg man att den kunde vändas till en fördel för partiet och vända den trenden, och det är den tanken som fortfarande gäller.

Varför stoppar man inte detta från borgerligt håll då?
Det finns inte någon borgerlighet i Sverige på samma sätt som i många andra länder säger Karl-Olov. Vår borgerlighet är egentligen ett näringsliv, och de har egentligen inget emot invandringen av olika skäl.

Kriminaliteten och den växande rasismen mot svenskar har gjort att fler och fler nu börjar vända sig emot utvecklingen.
Det finns dock många faktorer som drar åt andra hållet.
För att det ska bli en tydlig vändning behövs en nationell väckelse, där alla strävar åt samma håll, och där vi enas i beslutet att stoppa utvecklingen.
Det första vi måste göra är att stoppa korruptionen som gör att de politiska partierna så fort de hamnar över fyraprocent-spärren får stora ekonomiska fördelar, och där vi ger massmedia stora bidrag, för att ta några exempel, avslutar Karl-Olov.

Ministern: Försöker spåra tolkarna i Afghanistan

Miljöpartiets migrationspolitiske talesperson, Rasmus Ling. Arkivbild.Miljöpartiets migrationspolitiske talespersonen, Rasmus Ling

https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/ministern-f%c3%b6rs%c3%b6ker-sp%c3%a5ra-tolkarna-i-afghanistan/ar-AAN9lzo?ocid=se

2021-08-09

MP och M kräver att regeringen agerar för att skydda de tolkar som bistått den svenska Afghanistanstyrkan, rapporterar Expressen.

S har påbörjat ett arbete med att identifiera personer som kan bli aktuella för vidarebosättning i Sverige, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Redan i måndags krävde Moderaterna att tolkar och lokalanställda som hjälpt den svenska styrkan i Afghanistan ska kunna få skydd i Sverige.

Miljöpartiet anser att oppositionspartiets krav är fullt rimligt och passar därför bollen vidare till Socialdemokraterna.

– Jag förutsätter att regeringen vänder på alla stenar, säger partiets migrationspolitiske talesperson Rasmus Ling till tidningen.

– Sverige har en moralisk skyldighet att lösa det här – att erbjuda skydd till de personer som hjälpt det svenska försvaret på plats, tillägger han.


Vadå moralisk skyldighet att ta hit tolkarna till Sverige?

Mig veterligen ingicks det inte några avtal om att Sverige har en skyldighet att ta hit tolkar vid ett eventuellt övertagande av talibanerna så någon skyldighet finns det inte.

F ö så har vi tillräckligt med afghaner  i Sverige och tar vi t ex emot 100 f d tolkar så kan jag ge mig f-n på att

det dyker upp flera tusen som alla påstår sig  varit tolkar eller något annat hos svenskarna.

Ryktet om att svenskar är världens mest korkade och lättlurade folk har cementerats över hela världen och en sådan här chans att bli försörjd ända in i döden försitter man inte.

En tolk blir med familj och far och morföräldrar, kusiner och nästkusiner, sysslingar och pysslingar, grannar och grannarna i nästa by, fåren och getterna som absolut  måste med en brokig skara upp till ett antal som ingen kan överskåda.

Tolkarna har enligt afghanska villkor säkerligen fått bra betalt för sina tjänster hos svenskarna och där har vi redan fullföljt våra skyldigheter. Fler sådana har vi inte!

Det svenska folkets givmildhet är inte gränslös liksom våra ekonomiska resurser inte heller är det.

Sandor Herold

Nazistiska rötter del 1-2 – Julia Caesar i Swebbtv

2021-08-08

https://swebbtv.se/w/23f80421-86cc-4ac9-918a-3f912004170f?fbclid=IwAR0nIWe3IujmiPO84w2u53L5oX7nK26chzHU-29QXG0xBNScXkIqLm4g4cghttps://swebbtv.se/w/23f80421-86cc-4ac9-918a-3f912004170f?fbclid=IwAR0nIWe3IujmiPO84w2u53L5oX7nK26chzHU-29QXG0xBNScXkIqLm4g4cg

Detta är ett program i vår serie ”Swebbtv Embedded” där vi sänder utvalda program från våra samarbetspartners, denna gång med Julia Caesar om familjedynastierna inom SVT och andra mediekanaler som ofta finansieras med skattepengar.

Om programmet del 1:
Centerpartiets partiledare Annie Lööf påstod att hon var förvånad när rösterna från två centerpartistiska islamistiska nämndemän, Ebtisam Aldebe och Hasan Franson, avgjorde domen i ett misshandelsmål i Solna tingsrätt i mars 2018. Shariadomen har väckt stor uppmärksamhet, men Annie Lööf borde inte vara förvånad. Varken Ebtisam Aldebe eller hennes man Mahmoud Aldebe har någonsin försökt dölja att de vill ha muslimsk särlagstiftning i Sverige. Båda har jobbat hårt i många år för att driva igenom särskilda rättigheter för muslimer.

Tre riksdagspartier utmärker sig när det gäller ett generöst förhållningssätt till islamism: centerpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet. Men fenomenet är inte nytt. Samtliga stora riksdagspartier har en väl dokumenterad historia av undfallenhet mot totalitära ideologier och var starkt influerade av nazismen på 1920-40-talen. När motionen om att starta ett rasbiologiskt institut lades fram 1920 rådde fullkomlig politisk enighet i riksdagen.

Sverigedemokraterna har upprepade gånger anklagats av andra partier för att ha ”nazistiska rötter”. Men historien visar att centerpartiets föregångare Bondeförbundet har ett förflutet som är i särklass när det gäller judefientlighet, rasbiologi och främlingshat, och partiet har aldrig gjort upp med sitt förflutna. Här finns tydliga paralleller till att centerpartiet i dag lägger sig platt för islam.
Den politiska enigheten kring ett rasbiologiskt tänkande skulle komma att resultera i lagliga tvångssteriliseringar på godtyckliga grunder under mer än 40 år, från 1934 till 1976. I Befolkningskommissionens sexualutredning från 1936, skriven av Alva Myrdal (s), talas det om ”psykiskt undermåliga barn” samt ”en utvidgad tillämpning av sterilisering å undermåliga individer med asocial läggning”.

Cirka 63 000 personer steriliserades. 93 procent var kvinnor.
Samtidigt ljöd socialdemokraternas kampsång ”Arbetets söner”:
”Människovärdet vi fordra tillbaka.
Kämpa för rättvisa frihet och bröd!”

Om programmet del 2:
I dag är spåren nästan helt utplånade. De flesta av byggnaderna är rivna, och offentliga arkiv är hårt rensade. Lämningarna av en statshemlighet är effektivt bortsopade. Det var aldrig meningen att allmänheten skulle få veta någonting om de hemliga koncentrationsläger för politiska fångar som socialstyrelsen drev på uppdrag av samlingsregeringen under ledning av statsminister Per Albin Hansson (s) i Sverige under 1940-talet.
Uppskattningsvis 3 000 personer frihetsberövades på obestämd tid, utan dom eller rättegång, och utan att veta vad de anklagades för. Som mest satt närmare 1 500 fångar inlåsta samtidigt. Alla läger var inhägnade och bevakades av beväpnade vakter. Fångarna var norska motståndsmän som hade flytt till Sverige från det ockuperade Norge, antinazister, kommunister och syndikalister som av politiska skäl hade flytt från Tyskland eller något av de andra länder som ockuperats av nazisterna. Den svenska regeringens inställning var att allt som kunde tänkas irritera Adolf Hitler måste undanröjas.

De fjorton lägren låg utspridda i landet, de flesta i Dalarna och Hälsingland. För kvinnor byggdes efter krigsslutet 1945 ett läger i Tjörnarp i Skåne. Politiskt ansvarig för koncentrationslägren var socialminister Gustav Möller (s) (1884-1970). Högste ansvarige tjänsteman var Tage Erlander (1901-1985), som var statssekreterare på socialdepartementet. Lägren är en skamfläck i Sveriges historia, och de ansvariga har aldrig ställts till svars.

Sverige kommer inte att klara detta – vi måste ha en plan B

Posted on

De negativa följdverkningarna av Sveriges strategi att befolka landet med i hög grad bidragstagande och lågkompetenta människor ifrån tredje världen blir allt mer påträngande. Alla delar av samhället påverkas sedan ett antal år i grunden av Sveriges markant förändrade demografi. Etablissemang och politisk ledning förnekar dock fortfarande att det skulle röra sig om ett strukturellt och strategiskt jättemisstag. Istället försöker man allt mer ansträngt att upprätthålla det narrativ där problemen handlar om den klassiska avvägningen mellan samhällelig höger och vänsterorientering. Den salongsfähiga “höger”oppositionen har avancerat något längre och låter numera regelbundet meddela att de är upprörda över regeringens handfallenhet i att hantera de negativa effekter av annorlunda kultur och kroniskt lågt humankapital som massinvandringen fört med sig. Några förslag för att få Sverige tillbaka i hållbarhet har de dock inte, även ifall de själva verkar tro (eller intala sig) det. Dessutom försöker de lura i väljarna placebon.

Sammantaget är den demografiska förändringen genom storskalig introduktion av människor ifrån tredje världen så omfattande och växande att det skulle krävas extrema åtgärder av en karaktär ingen demokrati vill kännas vid för att återbalansera Sverige. Detta faktum vill det boulevardliberala etablissemanget av naturliga skäl inte kännas vid, då det skulle implicera att de kommer att vara oförmögna att leda Sverige även i framtiden. Med SD:s sannolika valvinst 2022 och därmed bildade “konservativa” regering lär saker dock röra sig i rätt riktning. Pådrivet av SD, med M och KD i mer eller mindre motvilligt och förvirrat släptåg. Vi kan dock räkna med att konstellationen inte kommer att klara av mer än att skrapa lite på ytan av det enorma problemkomplex M och S introducerat i Sverige. Till detta kommer det tämligen omfattande gardet av GAL-tyckare, mediefolk och tillhörande politiker, som kommer att upprepa talepunkten att asylmångfalden är en framgång ända fram till gravkanten, och därmed underminera varje potentiellt framsteg. Sedan har vi förstås också den allt mer aktiva asyldiasporan som tar större plats, i egenintresse framställer Sverige som en allemansrätt och blåser upp sin egen fantastiska betydelse för Sveriges fortsatta existens.

Denna diaspora är idag av betydande storlek. Den utgör runt 20% av dem som uppehåller sig i landet. Bland unga är andelen betydligt högre. Detta gör diasporan till en viktig väljargrupp för främst S, varför vi inte lär få se några åtgärder som kan uppröra gruppen från S-håll under mycket lång tid, troligen aldrig. Och den bistra sanningen är, som jag kontinuerligt påpekat i över fem år nu, att det enda som kan rädda Sverige långsiktigt som en fungerande västerländsk och skandinavisk stat, är storskalig återvandring av människor med asylbakgrund. Allt annat kommer inte att åstadkomma mer än förändringar på marginalen.

Då behöver man fundera över hur sannolikt det är att det nuvarande svenska etablissemanget och dess framtida varianter kommer att mäkta med att se till att minst 90% av dem med asylbakgrund permanent lämnar Sverige. Efter att ha spenderat flera år med frågor kring massinvandringen är min bedömning att den sannolikheten är nära noll. Det kommer helt enkelt inte att finnas någon majoritet för det statsmannaskap, mod och styrka som skulle krävas för att genomföra storskalig återvandring. För många krafter skulle sabotera, bråka och vika sig för att det skulle materialiseras.

Följden är att Sverige dessvärre kommer att fortsätta sin resa utför, långt in i framtiden. Landet kommer alltså inte att vara en dräglig plats för Sverigevänner och deras efterkommande, och vi behöver därför utvärdera vilka alternativen för ett någorlunda gott och svenskt liv är. Efter att ha ägnat detta tämligen mycket tankearbete under det senaste året eller så är min uppfattning att det minst dåliga alternativet för oss är att långsiktigt agera enligt principen “omgruppera och konsolidera”. Detta innebär att vi förflyttar fokus och mål för vårt arbete ifrån det kakafoniska Sverige som helhet, till en avgränsad geografisk yta, där vi i kraft av stort mantal kan ta den administrativa och på sikt strategiska ledningen. Ett på flera sätt lämpligt område för denna konsolidering är centrala Skåne och västra Blekinge, som har en lång tradition av skandinavisk patriotism, frisinne och handlingskraft.

Av de enskilda kommunerna i regionen är Hörby intressant som startpunkt, då den redan idag har en mycket stor representation av Sverigevänner. I kommunvalet 2018 fick SD hela 35,3%, vilket var högst i landet. Kommunen har bara drygt 12000 röstberättigade, så en inflyttning av ca 7000 Sverigevänner skulle ge SD et al. en stabil egen majoritet i kommunfullmäktige.

På samma vis kan man förfara i flera andra kommuner i regionen. Med relativt måttlig inflyttning av Sverigevänner kan regionen därefter styras politiskt av dem. Med Hörby som startpunkt och därefter grannkommuner kan man realisera ett expanderade mönster. Med detta förfarande skulle ett större antal angränsade kommuner kunna styras av Sverigevänner. Se figur 2 för hur regionen skulle kunna se ut säg runt 2040.

Den egna majoriteten regionens kommuner skulle användas för att maximera det patriotiska utfallet utefter vad det relevanta tillståndet i Sverige för tiden tillåter. Vi ser redan idag början till detta i främst Staffanstorp, Skurup och Sölvesborg. Den allmänna strategiska inriktningen skulle vara att maximera främjandet av den svenska nationen och därtill kopplad skandinavism och klassisk västerländsk kultur i stort. Företeelser som motarbetar detta skulle dämpas. Förbud mot utomeuropeisk kulturell och religiös verksamhet osv. skulle införas och för dessa aktiviteter hänvisas till det övriga Sverige. Det handlar alltså inte om att eliminera, utan om att förflytta sådan verksamhet ut ur regionen. För detta skulle man kunna arbeta med att hitta gemensamma lösningar som är någorlunda acceptabel för alla inblandade.

Givetvis kommer dylikt förfarande att stöta på hårt motstånd ifrån de inbitna mångkultursförespråkarna i Sverige, men vi kan samtidigt räkna med att motståndet emot handgripliga och extraordinära åtgärder kommer att minska vartefter tillståndet i Sverige blir alltmer desperat. M och KD lär inte göra något större motstånd om 10+ år, så i de perioder när de sitter i den svenska regeringen bör regionen kunna avancera sin policy utan dramatiskt motstånd ifrån Stockholm. Dock bör vi förvänta oss perioder med större motstånd emot regionens “separatism”, men detta får hanteras med ökade resurser, diplomati och strategi.

På längre sikt kan vi alltså räkna med att Sverige blir alltmer försvagat och kaotiskt. Det innebär att den svenska staten kommer att bli alltmer upptagen och ansträngd av att hålla landet flytande, och statens förmåga att invända emot regionen av Sverigevänliga kommuner bör successivt bli mindre. Samtidigt blir regionen starkare och mer framgångsrik efterhand, i takt med att fungerande skola, näringsliv, infrastruktur, social enighet osv. ger utdelning. På lång sikt, säg om 40+ år, är det inte osannolikt att Sverige utvecklats till en definitiv säkerhetsrisk för norra Europa, och det kan bli aktuellt med diverse säkerhetsåtgärder emot Sverige från åtminstone grannländernas sida. I det skedet kan den Sverigevänliga regionen, till skillnad ifrån Sverige, utgöra en stabil partner gentemot grannländerna, och vi kan knyta närmare kontakter på alla relevanta områden.

I det långa perspektivet skulle alltså regionen fungera som ett friskt och harmoniskt habitat för att bevara, odla och utveckla den svenska kulturen samtidigt som ett starkt nordiskt samhälle byggs och kontakter knyts. Målet är att genom kompetens och visdom bygga ett samhälle i världsklass, där vi kan mäta oss med de bästa i samtliga kategorier: kunskap, näringsliv, infrastruktur, livskvalité, styrka osv. En avgörande effekt av detta blir att när det svenska förfallit och glömts bort av de misshandlade framtida generationerna i Sverige, har det bevarats och odlats i den Sverigevänliga regionen, som då troligtvis kommer att bestå av några miljoner svenskar.

Detta ger förutsättningar för att när den dagen kommer bemöta och ta itu med det sönderfallna och kaotiska Sverige. I samarbete med exempelvis NATO eller en framtida sammanslutning av europeiska länder kan den Sverigevänliga regionen bli ledande i arbetet med att återstabilisera Sverige. Det skulle exempelvis kunna ske genom att gå in och ta över förvaltningen av Sverige ifrån den troligtvis korrupta och söndriga ledning som styr Sverige om säg 60-80 år. Alternativt kan man ge stöd till de konservativa och Sverigevänliga etablissemang som fortfarande finns i landet, så att de med regionens hjälp kan ta över styret av landet. Därifrån kan processen inledas att återbörda Sverige till den svenska nationen och att läka 100 år av vansinne. Detta skulle ske genom ett humant och generöst projekt att utvandra de människor som ankommit Sverige genom det illegitima asylmassinvandringssystemet, vilket då skulle röra sig om efterkommande i flera generationers led.

Sammanfattningsvis tror jag att vi behöver förlika oss med att det kommer att ta minst runt 100 år för att återställa Sverige till Sverige, och att ovanstående strategi är den minst dåliga för att åstadkomma det.

AVSLÖJAR: Socialdemokraterna rasar i medlemsantal i riket

Vi kunde i vintras visa att socialdemokraterna ljög om sitt medlemstal och att Sveriges Radio Ekot var behjälpliga med att sprida lögnen. Läs inlägget Rikspolitiken: S-lögnerna om partiets medlemsantal – SR Ekot hjälper till.

S påstod då att man tappade från 90 000 medlemmar år 2019, till 75 000 medlemmar år 2020. Vi tog dock reda på att det finns en princip bakom socialdemokraternas medlemsavgift 240 kr/år: Vardera 60 kr går till riksorganisationen, distriktet, arbetarkommunen respektive den lokala S-föreningen. Kombinerar man denna uppgift med hur mycket medlemsavgifter socialdemokraternas riksorganisation har redovisat till Kammarkollegiet (i enlighet med reglerna om insyn i partiernas finansiering), så får man fram detta: Socialdemokraterna hade 71 542 betalande medlemmar 2019. Inte 90 000.

Nu har S redovisat sina intäkter för år 2020 och dessa är tillgängliga på Kammarkollegiets hemsida här. Medlemsintäkterna var 3,7 Mkr.

Medlemsavgiften i S är oförändrad. Det betyder att medlemsintäkterna motsvarar 61 798 betalande medlemmar.

Man tappade alltså 9744 betalande medlemmar, eller 13,6%, från 2019 till 2020.

Som kan utläsas i excelbladet ovan, har tappet inga ekonomiska konsekvenser. Socialdemokraternas intäkter kommer huvudsakligen från partistöd och lotteriförsäljning. Medlemsavgifterna utgör endast 1 % av intäkterna.

Det är demokrati, gott folk!

Om S fortsätter tappa samma procentuella andel sju år i följd, så kommer man då att vara nere på ett medlemsantal om 2220 betalande medlemmar. I hela landet.