Beskedet: Gröna satsningar blir utan el

Ekonomi (TT)
Johanna Cederblad/TT
2022-03-29
https://www.tn.se/ekonomi/beskedet-grona-satsningar-blir-utan-el/

En elchock bromsar den gröna nyindustrialiseringen i norr. Elnäten där hinner inte byggas ut snabbt nog, enligt ett förhandsbesked från Svenska Kraftnät.

Bara hälften av behovet kan klaras i första etappen, och nya gröna industrisatsningar får vänta.

Svenska Kraftnät klarar av att erbjuda nya elnät som ger upp mot 2 000 megawatt till de nya industrisatsningarna längs Norrlandskusten, meddelar myndigheten. Men behoven är mer än dubbelt så stora enligt de ansökningar som har kommit in, berättar Daniel Gustafsson, ansvarig för nätplanering på Svenska Kraftnät.

– Vi presenterar ett paket på 8,4 miljarder kronor som innebär ytterligare kapacitet på 2 000 megawatt. Men det räcker inte för behoven. Vi har ansökningar från industrier på mer än 5 000 megawatt, och vi vet om att det kommer ännu mer, säger han.

För lite och för sent

Industrierna har bett om mer kapacitet redan till 2026, men den elnätsutbyggnad som nu presenteras kommer att vara klar först mellan 2028 och 2030. Möjligen kan vissa delar släppas på innan dess, förklarar han, men i huvudsak innebär beskedet att det både blir begränsningar i elnätskapaciteten och i tid.

Det innebär att en hel del av industrierna i den nya gröna industrisatsningen längs Norrlandskusten nu får nobben, eller i alla fall får vänta längre på att sätta igång. Några blir utan, enligt Gustafsson.

Exakt vilka det blir avgörs av regionnätsföretagen Vattenfall och Skellefteåkraft, enligt Daniel Gustafsson. Men Skellefteåkraft, som batterifabriken Northvolt ska få sin el ifrån, har fått en stor del av sina behov beviljade i denna första etapp. Vattenfall, som ska försörja de gröna stålindustrierna Hybrit och H2Green Steel i bland annat Boden och Luleå står fortfarande en bra bit ifrån sina totala behov, förklarar han.

Daniel Gustafsson förstår att beskedet nu kan att slå ned som en bomb hos företagen. Men han försäkrar att han och Svenska Kraftnät har gjort allt som går för att få fram elen i tid.

– Men vi vet att vi behöver göra mer.

Kruxet är bara att industrierna placeras längs Norrlandskusten. Behoven på samma plats blir då så stora att det inte går att få fram elen lika snabbt som om en del av industrierna hade lagts även inåt landet, förklarar han.

Men alla andra instanser som hanterar tillstånd och elproduktion förutom Svenska Kraftnät behöver också göra sitt, förklarar han. Annars går det inte att få fram elen.

Daniel Gustafsson redogör för det paket för nya elnät som nu presenteras. Det är både det största och det snabbaste från Svenska Kraftnät någonsin, förklarar han. Så här kvickt och effektivt har det aldrig gått tidigare i deras egen del av planeringsarbetet, de har halverat planeringstiden. Men det går inte att få fram mer än så just nu, understryker han.

Tas i etapper

– Systemet är så enormt komplext, och det finns även internationella beroenden. När det blir så här stort så måste det tas i etapper, säger han.

Det skulle inte kunna gå fortare, och det är inte en penga- eller resursfråga, enligt Daniel Gustafsson. Däremot skulle regelförenklingar och en prioritering av el-infrastruktur som riksintresse kunna snabba på, förklarar han.

– Vi har aldrig tidigare gjort en tilldelning så här snabbt. Ansökningarna kom in i slutet av 2020 och 2021. Det här är rekord, säger han.

Nu ska nästa etapp av planering påbörjas direkt, berättar han.

– Nästa förhandsbesked om ny tilldelning kan komma i slutet av det här året eller i början av 2023, säger Daniel Gustafsson.


Fakta

I norra Sverige pågår flera satsningar som innebär en grön omställning. Fabrikerna behöver mycket el för produktionen.

I Skellefteå byggs batterifabriken Northvolt i flera etapper. I bland annat Luleå planerar LKAB, SSAB och Vattenfall att göra stål utan koldioxidutsläpp genom att använda vätgas i stället för kol. Flera nya anläggningar som behöver massor av el ska byggas.

I Boden pågår bygget av ännu en grön stålfabrik, H2 Green Steel, som också ska göra stål utan kol. Även den behöver mycket el.

Svenska Kraftnät, som ägs av staten, står för utbyggnaden av el-motorvägarna. Elnäten har visat sig vara en flaskhals för de nya industrierna, mycket stor ledningskapacitet behövs.

Enligt Svenska Kraftnät finns i dag ansökningar på drygt 5 000 megawatt i nya ledningar längs Norrlandskusten. Men fler ansökningar är på väg, enligt Svenska kraftnät.

Källor: Svenska Kraftnät, Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel

Kraftchefen till TN: Därför stoppas nya elnät trots elkris

Jakob Stenberg
Publicerad:2022-03-28
https://www.tn.se/naringsliv/kraftchefen-till-tn-darfor-stoppas-nya-elnat-trots-elkris/

Företag kan lämna Sverige, klimatnyttan bromsar in och totalförsvaret hämmas. Trots det klassas elnäten inte som riksintresse, vilket kan få allvarliga konsekvenser. ”Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle”, säger Per Eckemark, Svenska kraftnät, till TN.

Elektrifiering är framtiden. Så ljuder melodin i media, politiken och näringslivet. Nyligen meddelade Volvo Cars och Northvolt att man snabbar upp övergången till elektrifiering med en ny batterifabrik. ”Elektrifieringen är avgörande för att nå klimatmålen”, skriver regeringen i den nya Elektrifieringsstrategin.

Men Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, ser också problemen. Under en debatt med energiminister Khashayar Farmanbar på måndagen betonade han att företagen just nu har ett relativt lågt förtroende för energipolitiken, vilket kan påverka investeringsviljan negativt.

– Det beror på prisbilden, men också på att de inte är riktigt trygga med att de kommer att kunna få den effektförsörjning som behövs för att klara omställningsinvesteringarna de behöver göra, säger han.

Samtidigt gav Svenska Kraftnät häromveckan besked om att elnätsutbyggnaden i norra Sverige bara täcker en bråkdel av behoven vid Norrlandskusten, något som riskerar att leda till att gröna industrier flyttar utomlands.

”De 12-15-åriga ledtiderna för att bygga en kraftledning måste kortas väsentligt för att elnätet ska kunna byggas ut i tillräckligt snabb takt. De långdragna miljöprövningsprocesser måste gå snabbare”, skriver Peter Kihlgren, ordförande för SKGS och vd för Kemira Kemi, på Second Opinion.

”Elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse”

Ännu ett tecken på att elnäten i praktiken prioriteras lågt är frågan om riksintressen. I slutet av 1980-talet skapades begreppet riksintresse när naturresurslagen upprättades. Riksintressen kan avse allt från naturtillgångar och kulturhistoriska miljöer till järnvägar och hamnar. Men i tillståndsprövningar klassas inte kraftnätet som riksintresse. Därmed får elnäten sämre juridiskt skydd än de områden som klassas som det. Problematiskt, anser Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

– I tillståndsprövningar vägs olika intressen mot varandra. Om man som vi har ett intresse att få framkomlighet för en ledning och det finns ett riksintresse på den sträckan, då måste vi anpassa oss till intresset med riksintresse och om vår anläggning bedöms påverka riksintresset så att påtaglig skada uppstår, kan man inte ens pröva vårt intresse. Det kommer aldrig på fråga, säger han och fortsätter:

– Men elnäten är så pass viktiga att de borde vara av riksintresse. Om man jämför oss med många andra riksintressen, som till exempel Trafikverkets riksintresse för det nationella vägnätet, så tycker jag att vi borde ligga på samma nivå och kunna vägas mot varandra.

Per Eckemark, chef för Division Nät på Svenska kraftnät.

Enligt Per Eckemark beror situationen på att frågan under lång tid inte var särskilt aktuell i Sverige. Nu är läget dock ett helt annat än för några decennier sedan.

– Eftersom vi hade ett tillräckligt och väl utbyggt kraftsystem fram till mitten av 1980-talet så har det inte behövts byggas så mycket kraftledningar. Man behövde inte så mycket nya kraftledningar under mer eller mindre tre decennier, förutom mindre uppgraderingar. Men nu ska vi ställa om hela produktionssystemet till förnybart samtidigt som vi ser ett fördubblat elbehov och då innebär det att vi måste anpassa och bygga ut elnäten. Den enorma trenden av elektrifieringar av basindustrin och transportindustrin kommer nu, säger han.

Viktigt för klimatnyttan och Totalförsvaret

Elektrifieringen lär spela en central roll i omställningen framöver, men i tillståndsprocesserna tas inte systemets klimatnytta tillvara.

– El är en effektiv energibärare och tack vare den kan man gå mot ett nästan helt fossilfritt, eller förnybart, produktionssystem. Både i transport- och industriprocesser som idag är koldioxidgenererade, kan de ställa om tack vare el, säger Per Eckemark.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det svenska försvaret hamnat högst upp på agendan. Även här spelar kraftnäten en avgörande roll.

– Det är väldigt viktigt att vi har en så bra resiliens i systemet som det bara går. Att det kan klara klimatstörningar, skogsbränder eller andra kriser. En fungerande elförsörjning är bra för alla, säger Per Eckemark.

Han fortsätter:

– Jag skulle säga att elnäten är den viktigaste infrastruktur vi har i vårt moderna samhälle. Utan de slutar våra kommunikationer att fungera och vägar kommer att klogga igen eftersom man inte kan använda tunnlar om man inte har elförsörjning. Hela samhället är uppbyggt på att vi har ett fungerande elsystem.

”Elektrifieringen gör energisektorn och näraliggande sektorer till framtidsbranscher”, skriver regeringen i Elektrifieringsstrategin som presenterades i februari. I strategin lyfts även fram att elsystemets utveckling bör förankras i samhällsplaneringen baserat på flera olika delar, bland annat ”samordning av insatser regionalt, kommunal energiplanering samt riksintressen inom energiområdet”.

Myndighet tar tag i frågan

I början av förra året skickade Svenska kraftnät ett brev till regeringen med ett förslag om att transmissionsnätet skulle bli riksintresse.

– Frågan har prioriterats ner under en längre tid, men nu har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, reds anm) tagit tag i frågan. Vi håller på att jobba med material som ska skickas dit. Det är mycket material eftersom vi behöver dokumentera och beskriva de utpekade områdena utförligt, säger Per Eckemark.

Han är positiv till att frågan nu verkar hamna högre upp på agendan.

– Det finns inget beslut från MSB, men det kommer att komma ett förslag om att peka ut transmissionsnätet som riksintresse för energiförsörjningen för totalförsvarets civila delar. Så det hoppas vi på.

Regeringen: Sammanfattning elektrifieringsstrategin

Second opinion: Storskalig elproduktion behöver nya områden

TT: Gröna industrier kan flyttas utomlands

Larmet: Elbristen kan stoppa jättesatsningar i Göteborg

Gabriel Cardona Cervantes

14 feb 2022, 14:29
https://www.tn.se/hallbarhet/goteborg-energi-elbrist-kan-stoppa-jattesatsningar/

Northvolts och Volvos etablering i Göteborg är bara början. En industrirenässans är på gång i staden. Men nu larmar Göteborg Energi för att elfrågan inte är löst. ”Det är extremt bråttom”, säger Lars Edström på Göteborg Energi.

Göteborg växer så det knakar. Nyligen stod det klart att staden ska husera Northvolts och Volvos gemensamma batterifabrik. Vidare har lastbilskoncernen AB Volvo aviserat att man ska ställa om till elektrifierade fordon medan Stena Line krattar i manegen för att om några år lansera sin eldrivna färja Stena Elektra. Därtill vill drivmedelsbolagen Preem och St1 investera i en övergång till förnybara drivmedel.

Elbrist hotar projekten

Men för att alla investeringar ska bära frukt behövs en kraftig utbyggnad av elnätet i staden, förklarar Lars Edström, vd på Göteborg Energi Elnät AB.

– De närmaste 15 åren behöver Göteborg stärka elnätskapaciteten med lika mycket som behövdes de 100 senaste åren dessförinnan. Med satsningarna på Northvolt, Volvo Cars, AB Volvo och Stena Line kommer hälften av kapaciteten att behövas i närtid. Det är bråttom, säger han.

”Om Stena Line ska lansera Stena Elektra måste de ha garantier nu”

Liknande tongångar kommer från Göteborgs Hamn som är en viktig knutpunkt för stadens industri- och transportsektor, men även för hela landet.

– Det är verkligen bråttom. Vi som är verksamma inom infrastruktur är vana vid långa projekt med långa ledtider. Därför är det oerhört viktigt att vi redan idag vet hur elförsörjningen kommer att se ut framöver. Om Stena Line ska lansera Stena Elektra måste de ha garantier nu, säger Viktor Allgurén, innovations- och elektrifieringsansvarig på hamnen.

Nicklas Mårtensson, vd för Stena Line, har också varit ute i debatten. ”Utan tillräckligt med el så kommer varken vi i näringslivet eller samhället i övrigt att klara klimatomställningen”, sa han nyligen till DI. Även i TN har företaget lyft farhågorna om att investera i elektriska fartyg som sedan inte kan laddas på grund av bristande nätkapacitet och infrastruktur.

”Om Göteborg inte kommer upp i tillräcklig nätkapacitet kommer investeringarna att förläggas i andra städer”

Göteborg, med sin långa historia som fordonsstad, har helt rätt förutsättningar för att gå mot en industrirenässans i elektrifieringen, anser Lars Edström på Göteborg Energi. Det går också helt i linje med Göteborgs Stads ambitioner om att bli en av 100 klimatneutrala och smarta städer i Europa. Det är chans som han inte vill se gå förlorad.

– Industrin kommer alltid att investera för framtiden och satsningar i elektrifieringen har redan påbörjats. Men om Göteborg inte kommer upp i tillräcklig nätkapacitet kommer investeringarna att förläggas i andra städer, säger Lars Edström.

Riskerar att tappa konkurrenskraft

Han får medhåll från Viktor AllgurénGöteborgs Hamn.

– Vi befinner oss i ett läge där både industrin och transportsektorn går mot en utfasning av fossila bränslen och en ökad elektrifiering. För att hantera övergången kommer vi att behöva mångdubbla effektbehovet de kommande 10–15 åren. Om vi inte gör det riskerar vi att halka efter i teknikutvecklingen och tappa konkurrenskraft, säger han.

Göteborg Energi vill inte bara larma om riskerna utan också ta fram ett konkret förslag på hur man får bukt med problemet.

– Vi har kontaktat Svenska Kraftnät och räknat ut ett sätt som kräver relativt lite både i tid och pengar och som kan dubbla elnätskapaciteten. Det är att bygga en cirka 1,6 mil lång 400 kilovolts-stamnätsledning mellan Ingelkärr i Älvängen och Hisingen som uppskattas till tre miljarder kronor, säger Lars Edström.

”Det är extremt bråttom”

Förfrågan har skickats till Svenska Kraftnät, och framöver väntas man kunna upprätta en dialog med myndigheten för att komma till en lösning. Det är positivt att det går framåt. Men det går inte att vänta allt för länge, menar Lars Edström. Framför allt inte med dagens tillståndsprocesser.

– Det är extremt bråttom. Vi kan inte säga till industrin att investera utan att samtidigt garantera att det finns tillräckligt med nätkapacitet. Det är oerhört viktigt för Göteborg men även Sverige, säger han.