STOCKHOLM. Den svenska ekonomin växte kraftigt under andra kvartalet 2026. BNP ökade med 1,6 procent jämfört med föregående kvartal, och med 3,3 procent jämfört med samma kvartal året innan, enligt SCB:s rapport Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
Tillväxten beskrivs som bred: hushållens konsumtion fortsatte upp, offentliga utgifter ökade, investeringarna stärktes och exporten bidrog positivt. Bland näringslivets branscher var utvecklingen genomgående stark, med undantag för gruvindustrin. Minskade lagerinvesteringar drog dock ner något.
SCB:s konjunkturklocka visar att merparten av indikatorerna ligger över sin långsiktiga trend. Samtidigt pekar BNP-indikatorn på ett svagare utfall i juni och juli – aktiviteten ligger kvar högt, men tempot har dämpats något efter vårens rusning.
Näringslivet mer optimistiskt
Svenskt Näringslivs konjunkturuppdatering från september talar om att lågkonjunkturen snart är bakom oss. Organisationens näringslivsindikator vände upp till positivt territorium för första gången på drygt fyra år. Prognosen för BNP-tillväxt ligger kring 2,9 procent i år och 2,7 procent 2027.
En drivkraft som lyfts är den svenska och europeiska upprustningen, som redan syns i exportorder och förväntas gynna underleverantörer. Samtidigt ökar reallönerna och konsumentförtroendet närmar sig mer normala nivåer.
Politikens skugga över prognoserna
Den ekonomiska statistiken står i kontrast till det politiska dödläget. Företag och hushåll får en klarare bild av konjunkturen – men en mer oklar bild av vilken finanspolitik som gäller efter november. Övergångsbudget eller ny regering kan påverka investeringsvilja och offentlig konsumtion.
På kort sikt är budskapet från statistiken ändå tydligt: svensk ekonomi har fått fart. Frågan är hur länge den håller i sig om räntan börjar höjas och omvärldens energipriser förblir oroliga.