VÄRLDEN. Om exakt en vecka, tisdagen den 27 oktober 2026, går Israel till parlamentsval. Det är det första valet sedan Hamas attack den 7 oktober 2023 och kriget som följde, och för första gången på flera år ser Benjamin Netanyahu ut att ha en utmanare som leder i mätningarna. Här är vad som gäller, vem Gadi Eisenkot är och vad opinionen säger just nu.

När är valet – och hur fungerar det?

Israelerna väljer de 120 ledamöterna i Knesset, landets parlament. Hela landet är en enda valkrets och väljarna röstar på partilistor, inte på personer. För att få platser måste ett parti klara spärren på 3,25 procent av rösterna. Den som vill bilda regering behöver stöd av minst 61 ledamöter.

Premiärministern väljs alltså inte direkt. Efter valet samråder presidenten med partierna och ger uppdraget att bilda regering till den ledare som anses ha bäst chans att samla en majoritet. Det kan ta veckor, och i värsta fall slutar det i ett nytt val – något Israel har varit med om flera gånger sedan 2019.

Från och med fredagen före valet får inga opinionsmätningar publiceras. Vallokalerna stänger klockan 22 lokal tid, vilket blir klockan 21 svensk tid eftersom båda länderna hunnit gå över till vintertid. Då brukar de israeliska tv-kanalerna också presentera sina vallokalsundersökningar.

Vem är Gadi Eisenkot?

Gadi Eisenkot, 66 år, är före detta överbefälhavare och ledare för mittenpartiet Yashar! (ungefär ”Rakt!”), som han grundade i september 2025. Han föddes i Tiberias, växte upp i hamnstaden Eilat som son till judiska invandrare från Marocko och tog värvning i Golanibrigaden 1978. Efter drygt fyra decennier i armén var han Israels 21:a överbefälhavare 2015–2019.

Efter Hamas attack satt han som minister i Netanyahus krigskabinett, men lämnade regeringen 2024. Hans yngste son Gal dödades i strider i norra Gaza i december 2023, och två av hans brorsöner har också stupat i kriget. Eisenkot har själv sagt att förlusten är en av anledningarna till att han gick in i politiken på heltid.

Han profilerar sig som Netanyahus raka motsats: arbetarbakgrund, en karriär i armén i stället för i diplomatin och ingen kampanj byggd på personliga band till Washington. Netanyahu, som har lett Israel längre än någon annan premiärminister, står samtidigt åtalad för korruption.

Vad säger mätningarna?

Bilden är jämn. I den senaste mätningen från Channel 12, gjord i måndags, får Eisenkots parti 24 mandat mot 21 för Netanyahus Likud, enligt Times of Israel. Naftali Bennetts parti B'Yachad får 14. Räknat i block landar oppositionen på 55 mandat och Netanyahus block på 51 – ingen av sidorna når alltså 61.

  • Yashar! (Eisenkot): 24 mandat
  • Likud (Netanyahu): 21 mandat
  • B'Yachad (Bennett): 14 mandat
  • Arabiska partierna Joint List och Ra'am: 14 mandat tillsammans

Det gör de arabiska partierna till tungan på vågen, något som ingen av de stora blocken hittills har velat bygga en regering på. Andra mätningar ger Netanyahus block ett litet övertag, så marginalerna ligger inom felmarginalen. Flera mindre partier ligger dessutom precis kring spärren, och vilka av dem som klarar sig kan avgöra hela valet.

Trumps stöd och Gantz uttåg

Två händelser har präglat valets sista vecka. I lördags gav USA:s president Donald Trump Netanyahu sitt fulla stöd och kallade honom ”en stor krigarpremiärminister”, rapporterar SvD/TT. Netanyahu tackade snabbt på X. Eisenkot svarade att det är Israels väljare, inte Trump, som avgör vem som blir premiärminister. Enligt Channel 12:s mätning gav stödet ingen omedelbar effekt – i stället ökade andelen som föredrar Eisenkot som premiärminister.

I måndags drog sig också Benny Gantz, en gång Netanyahus främste rival, ur valet med sitt parti Blå och vitt efter att ha legat långt under spärren i månader. Partiet står ändå kvar på valsedlarna, men röster på det blir bortkastade. Eisenkot, som tidigare var Gantz närmaste man, kallade beslutet ”rätt och ansvarsfullt”.

Varför spelar valet roll för omvärlden?

Valet hålls i skuggan av kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari, och av fortsatt spänning i Gaza och på Västbanken, där våldet från extrema bosättare har trappats upp inför valet. Vem som leder Israel påverkar allt från fredssamtal och gisslanfrågor till relationen med USA och EU. För svenska läsare är det också ett val som formar säkerhetsläget i hela Mellanöstern – och därmed bland annat oljepriset och resandet i regionen.

Samma vecka närmar sig dessutom mellanårsvalet i USA den 3 november, så hösten 2026 blir två val i rad som kan ändra kursen för Washington och Jerusalem samtidigt. Nyhetssvepet följer valnatten och rapporterar när de första resultaten kommer.