STOCKHOLM. Från och med torsdagen den 1 oktober höjs skatten på bensin och diesel när den tillfälliga sänkningen av energiskatten löper ut. Samtidigt aviserar Sverigedemokraterna ett utskottsinitiativ i finansutskottet – den väg som återstår när övergångsregeringen inte tar egna politiska initiativ.
Enligt Skatteverkets tabeller stiger energiskatten på bensin i miljöklass 1 från 70 öre till 1,52 kronor per liter. Den samlade skatten, energiskatt plus koldioxidskatt, går från 1,57 till 2,39 kronor per liter under perioden 1 oktober–30 november. För diesel i miljöklass 1 höjs energiskatten från 831 till 1 150 kronor per kubikmeter.
Eftersom moms på 25 procent läggs även på skatten blir effekten vid pumpen större än själva skattehöjningen. Regeringens beräkning, som bland annat återges av Finanstidning och Företagarna, pekar på cirka 1,03 kronor dyrare bensin och omkring 40 öre dyrare diesel per liter – förutsatt att bolagen för vidare hela höjningen.
Två steg: oktober och december
Höjningen den 1 oktober är bara första steget. Sedan den 1 juli har även koldioxidskatten varit tillfälligt sänkt med 2,40 kronor per liter bensin. Den nedsättningen gäller till och med den 30 november. Från den 1 december återgår koldioxidskatten till ordinarie nivå enligt Skatteverket.
Räknat från sommarens lägsta skattenivå kan den sammanlagda effekten fram till december landa på omkring 4 kronor per liter bensin och 3,40 kronor per liter diesel inklusive moms, enligt samma beräkningar. Hur mycket som syns på skylten avgörs också av världsmarknadspriset på olja och bolagens prissättning.
Sänkningarna infördes under våren när drivmedelspriserna rusade. Den 1 maj sänktes energiskatten till EU:s minimiskattenivå. Den 1 juli sänktes koldioxidskatten ytterligare – ett steg som krävde undantag från EU:s skatteregler. Båda besluten var tidsbegränsade med slutdatum efter valet.
SD: riksdagen måste agera
På en presskonferens den 30 september aviserade Sverigedemokraterna att partiet lägger ett utskottsinitiativ vid finansutskottets första sammanträde, bedömt till tisdagen den 6 oktober. Målet är att förlänga nedsättningarna.
"Omvärldsläget har inte förändrats", säger Jimmie Åkesson (SD) enligt SVT. Partiet beskriver den väntande prisökningen som en "chockhöjning" och vill söka stöd hos en riksdagsmajoritet.
Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson, säger till DN att förhöjda världsmarknadspriser på olja kvarstår: "Gör vi ingenting så väntar en kostnadschock för hushållen, men också en inflationschock när det här sipprar ut i ekonomin."
SD vill till att börja med en ändringsbudget så att skattesänkningen förlängs året ut. Enligt DN kan riksdagen själv fatta beslut om den del som löper ut i oktober, medan den större sänkningen som upphör den 1 december kräver EU-godkännande eftersom den ligger under unionens miniminivå.
Övergångsregeringen tar inte initiativ
Bakgrunden till SD:s vägval är den pågående regeringskrisen. Övergångsregeringen under Ulf Kristersson (M) fattar främst beslut i löpande eller brådskande ärenden. Den enda uttryckliga begränsningen i regelverket är att den inte får besluta om extra val – men praxis är att den undviker nya politiska initiativ, skriver regeringen.
"Det betyder att makten ligger hos riksdagen i väldigt hög grad just nu", säger Åkesson till SVT. Därför går SD via finansutskottet i stället för att vänta på en proposition från Rosenbad. Mer om vad en övergångsregering får och inte får göra finns i vår förklaring.
Motstånd och hushållens kalkyl
Miljöpartiet är emot fortsatt sänkt bränsleskatt. Språkröret Amanda Lind säger till DN att partiet inte vill förstärka fossila subventioner utan stötta hushållen på andra sätt och satsa på alternativ till fossilt. Socialdemokraterna har enligt DN inte velat uttala sig i nuläget.
För hushållen handlar det om konkreta kronor. Den som kör 1 500 mil om året med en bensinbil som drar 0,7 liter per mil tankar omkring 1 050 liter. En höjning på drygt en krona per liter motsvarar då ungefär 1 100 kronor mer per år – och betydligt mer om även decemberhöjningen går igenom oförändrad.
När talmansrundan och statsministerfrågan står stilla blir finansutskottet den arena där skattepolitiken kan flyttas fram. Initiativet den 6 oktober blir ett tidigt test på om en tillfällig majoritet kan samlas kring plånboksfrågor trots låst regeringsbildning.