STOCKHOLM. Dagen efter att kungen öppnat riksmötet 2026/27 tar talman Andreas Norlén nya samtal med partiledarna. Schema och formaliteter är klara – men den politiska knuten är densamma: ingen av de två huvudkandidaterna vill ta ledningen i regeringsbildningen, medan motståndarsidan kräver att den andra prövas först.

Riksdagen publicerade på tisdagskvällen tiderna för onsdagens talmansrunda. Mötena hålls på talmannens kontor, med undantag för Ulf Kristersson (M) som deltar på telefon. Socialdemokraterna är inte kallade – Magdalena Andersson mötte Norlén redan på måndagen när hon lämnade sonderingsuppdraget.

Schemat: sju samtal, sedan kungainformation

Enligt riksdagens pressmeddelande ser förmiddagen ut så här: 08.30 Moderaterna, 09.15 Sverigedemokraterna, 09.35 Vänsterpartiet, 10.30 Centerpartiet, 10.50 Kristdemokraterna, 11.10 Miljöpartiet och 11.30 Liberalerna. Partierna kallas i storleksordning. Efter samråden överlägger talmannen med de vice talmännen och informerar kungen. Ingen fotopool arrangeras.

Bakgrunden är två dramatiska dygn. På måndagen omvaldes Norlén till talman med 200 röster mot 146 för Socialdemokraternas Johanna Haraldsson. Samma dag återlämnade Andersson sonderingsuppdraget efter att Vänsterpartiet stött Norlén i talmansvalet. På tisdagen förklarade kungen riksmötet 2026/27 öppnat i kammaren – den formella starten på det nya riksdagsåret, medan landet fortfarande styrs av en övergångsregering.

Knutson: "helt låst" – ingen tar bollen

SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson beskriver läget efter riksmötets öppnande som ovanligt låst. I livesändning sammanfattade han spelet så här: de rödgröna partierna tycker att Kristersson ska sondera för en regering, medan partierna till höger tycker att Andersson ska prövas som regeringsbildare. "Ingen verkar riktigt ta den där bollen, det är lite nytt", sade Knutson.

Han pekar också på en djupare spricka än den redan kända mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet: en förtroendekris mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet efter talmansvalet. Oavsett vem Norlén ger nästa uppdrag räknar Knutson med kritik – talmannen kommer att anklagas för att gynna den ena eller andra sidan.

Kristersson: står till förfogande – om förutsättningarna finns

Ulf Kristersson (M) säger sig stå till förfogande för ett sonderingsuppdrag, men bara om Norlén anser att det finns parlamentariska förutsättningar. "Så vitt jag vet har ingenting förändrats sedan valdagen i den parlamentariska sammansättningen", sade han till SVT. Om det finns förutsättningar för en icke-socialistisk regering i någon partikonstellation är han beredd att pröva saken.

Samtidigt understryker han att det är talmannen som håller i processen. På valnatten pekade fyra partier på rödgrön sida på att de vunnit – och majoriteten, 176 mandat, ligger där. Kristersson vill att Norlén prövar var den parlamentariska majoriteten faktiskt finns, snarare än att själv anmäla sig som självklar nästa sonderare.

S och C pekar mot Kristersson – SD och KD vill ha skarp votering

Magdalena Andersson (S) har upprepat att Kristersson är den "uppenbara kandidaten" i sonderingsprocessen efter att V lämnade det tänkta rödgröna samarbetet i talmansfrågan. "När Vänsterpartiet valde att lämna föll poängen med min sondering", sade hon. Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist har enligt flera medier argumenterat i samma riktning: att det är rimligt att nästa sonderingsuppdrag går till Kristersson.

På högerkanten är tonen en annan. Jimmie Åkesson (SD) kallar sonderingsuppdraget för ett "ofog" och vill att talmannen prövar Andersson skarpt i kammaren. "Hon lovade att få ihop sitt lag, som ingen trodde på. Nu tycker jag att det är dags att talmannen testar henne skarpt", sade han till SVT. Även Ebba Busch (KD) och Liberalernas Simona Mohamsson vill se S-ledaren i skarpa statsministeromröstningar hellre än utdragna sonderingar.

Norléns verktyg: sondering – eller tryck via votering

Norlén har tidigare sagt till SVT att han utesluter inget. Han påminner om 2018, då han först förde fram Kristersson och sedan Stefan Löfven till omröstning trots att det var uppenbart att de skulle bli nedröstade. Beroende på utvecklingen kan sådana voteringar användas för att föra riket närmare ett extraval och därmed öka trycket i processen.

Regelverket är oförändrat: talmannen samråder, kan ge sonderingsuppdrag, föreslår sedan statsministerkandidat och riksdagen röstar. Förslaget faller om minst 175 ledamöter röster nej. Max fyra försök – därefter extraval. En mer detaljerad genomgång av sonderingsuppdraget och av hur statsministeromröstningen fungerar finns i Nyhetssvepets förklaringar.

Onsdagens sju samtal ger Norlén färsk lägesbild. Därefter väntas besked om nästa steg – sonderingsuppdrag till någon partiledare, eller en snabbare väg mot kammarvotering. Tills dess står Sverige kvar med övergångsregering, öppnat riksmöte och en regeringsfråga som fortfarande saknar ägare.