STOCKHOLM. Trots räntetryck, osäker konjunktur och politisk låsning i Stockholm fortsätter svenskarna att starta företag. Under det tredje kvartalet registrerades 14 835 nya bolag – 9 procent fler än samma period i fjol. På årets första nio månader har sammanlagt 49 884 företag startats, en ökning med 14 procent. Så snabb har tillväxten i nyföretagandet inte varit under ett niomånadersspår sedan 2010, enligt statistik från Bolagsverket som Spiris analyserat och som bland annat Expressen återger.

– Att närmare 50 000 nya företag startats på nio månader är ett styrkebesked för svensk ekonomi. Varje person som startar ett företag bidrar till jobb och tillväxt, eftersom fyra av fem nya jobb skapas i nya små och medelstora företag, säger Charlotte von Sydow, vd för Spiris, i en kommentar.

Aktiebolaget dominerar – och växer

Drygt åtta av tio företag som startades under tredje kvartalet, 83 procent, var aktiebolag. Det är den högsta andelen för ett tredje kvartal sedan mätningarna började 1994, och andelen har stigit varje år sedan 2023. För tio år sedan var knappt sju av tio nystartade företag aktiebolag, enligt Spiris sammanställning.

Von Sydow menar att valet är naturligt: aktiebolaget innebär mindre personlig ekonomisk risk än enskild firma och är mer flexibelt för den som vill växa. Samtidigt efterlyser hon lägre trösklar – politik som gör det både enklare och tryggare att driva företag.

Starkast i vissa län – Stockholm fortfarande motorn

Länsstatistiken visar bred uppgång, men med stora skillnader. Kalmar län ökade med omkring 40 procent, Kronoberg med 25 procent och Jämtland med 24 procent under tredje kvartalet. Stockholms län står fortfarande för den största volymen: 5 288 nya företag, plus 9 procent. Västra Götaland ökade med 10 procent till 2 367 bolag, Skåne med 4 procent till 1 881.

Statistiken omfattar de fyra vanligaste företagsformerna hos Bolagsverket: aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Många enskilda näringsidkare som bara finns hos Skatteverket syns alltså inte i siffrorna – den faktiska aktiviteten kan vara högre.

Drömmen om eget krymper – men starter ökar

Paradoxen är tydlig. Spiris årliga Verianundersökningar visar att andelen svenskar som överväger att starta företag har sjunkit från 33 procent 2021 till 22 procent. Ett vanligt skäl är att den ekonomiska tryggheten upplevs sämre för småföretagare än för anställda. Ändå ökar antalet som faktiskt tar steget.

En tolkning är selektion: färre drömmer, men de som gör det genomför. En annan är att osäkra anställningar, omstruktureringar och nya nischer – från tjänster till teknik – pressar eller lockar fler att prova eget. I Sverige finns omkring en miljon företag registrerade hos Bolagsverket; merparten har upp till nio anställda.

Vad betyder det i ett tufft ränteläge?

Nyhetssvepet har den senaste tiden skrivit om både räntechocken och hur styrräntan slår mot bolånet. Högre finansieringskostnader brukar kyla investeringsviljan. Att nyföretagandet ändå accelererar kan därför läsas som ett tecken på underliggande dynamik i ekonomin – eller som att fler söker egen kontroll när löntagarsidan känns osäker.

Von Sydow pekar framåt: om resten av året landar på samma nivåer som i fjol kan hela 2026 landa på omkring 67 000 nya företag. Det vore det högsta antalet på fyra år. Samtidigt är överlevnad och tillväxt svårare mått än starter. Att registrera ett bolag är början – att anställa, finansiera och överleva en vinter med dyra krediter är nästa kapitel.

Hushåll, jobb och politiken

För samhällsekonomin är budskapet tudelat. Fler starter kan ge fler jobb på sikt, särskilt i små och medelstora företag. Men utan förbättrad trygghet för egenföretagare riskerar gapet mellan dröm och verklighet att bestå. Den politiska låsningen kring regeringsbildningen gör dessutom att större reformer kring företagande kan få vänta.

Tills vidare är fredagens statistik ett av få tydligt positiva makrobesked i höst. Svenskar startar företag i den snabbaste takten på femton år – mitt i ett läge där räntor, geopolitik och inrikespolitik annars dominerar nyhetsbilden.