STOCKHOLM. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson meddelade på måndagsmorgonen att hon lämnar tillbaka sonderingsuppdraget. Hon bedömer att det i nuläget saknas förutsättningar att bilda en regering som kan tolereras av riksdagen.
Beskedet kom timmar innan den nyvalda riksdagen samlades för upprop och talmansval. Orsaken, enligt Andersson, är Vänsterpartiets beslut att stödja Moderaternas kandidat Andreas Norlén till posten som talman.
– Jag tar naturligtvis Vänsterpartiets besked seriöst. Jag kan utifrån det och de samtal som jag har fört sammantaget konstatera att det inte i nuläget finns någon möjlighet för mig att bilda en regering, sade Andersson vid en blixtinkallad presskonferens.
Valet den 13 september gav det rödgröna blocket – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet – 176 mandat mot 173 för Tidöpartierna. Skillnaden mellan blocken var knappt drygt 50 000 röster. Ulf Kristersson (M) har redan begärt sitt entledigande som statsminister och leder en övergångsregering.
Talmansfrågan blev knäckfrågan
I svensk parlamentarisk tradition brukar talmannen hämtas från det största partiet i den regeringsbildande konstellationen. Andersson pekade på att Vänsterpartiets stöd till Norlén skapat vad hon beskrev som en ny konstellation i riksdagen mellan V och Moderaterna.
– Så som den parlamentariska situationen har utvecklat sig sedan valet är det rimligt att den konstellation som nu har gjort upp i talmansvalet kan gå vidare och försöka komma överens även i regeringsfrågan, sade hon.
Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson har tidigare motiverat stödet till Norlén med behovet av stabilitet i riksdagsarbetet under en tid då regeringsbildningen kan dra ut på tiden. Partiledaren Nooshi Dadgostar har avvisat bilden av ett nytt block med Moderaterna och kallat Socialdemokraternas tolkning märklig.
Snäv majoritet – knappa tidsramar
Andersson fick sonderingsuppdraget för drygt en vecka sedan. Under den tiden har hon hållit bilaterala samtal med flera partier, men regelrätta förhandlingar mellan S, V, MP och C har inte kommit i gång. Knäckfrågorna har bland annat gällt hur Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ska hanteras.
En praktisk deadline hänger över processen: senast den 12 november måste en regering kunna lämna en höstbudget till riksdagen. Annars läggs en övergångsbudget av den sittande övergångsregeringen. Andersson har tidigare sagt att en sådan lösning inte ska behövas, men tidsramen beskrivs som snäv av flera bedömare.
Socialdemokraterna meddelade samtidigt att partiet av princip nominerar en egen kandidat till talmansposten. Centerpartiets gruppledare Daniel Bäckström uppgav att C avser att stödja Socialdemokraternas kandidat.
Vad händer nu?
När Andersson återlämnar uppdraget blir det upp till den talman som riksdagen väljer att avgöra vem som får nästa chans. En möjlighet är att uppdraget går till Ulf Kristersson, som i intervjuer har nämnt att han vill söka stöd för en ekonomisk politik över fem partier om den rödgröna vägen havererar.
Oavsett vem som tar över är den parlamentariska aritmetiken densamma: tre mandats marginal, djupa motsättningar mellan C och V, och ett Tidöblock som inte vill släppa greppet om migrations- och rättspolitiken. Sverige står inför en av de mer komplicerade regeringsbildningarna i modern tid.
På presskonferensen underströk Andersson att beslutet inte ska tolkas som ett spel för att öka pressen på andra partier. Hon beskrev det som en saklig bedömning av det parlamentariska läget efter helgens besked.
I bakgrunden finns också den interna turbulens som präglat Vänsterpartiet under den senaste veckan. Flera bedömare menar att det gjort Centerpartiet ännu mer avvaktande inför gemensamma förhandlingar. Resultatet blev att Andersson aldrig riktigt fick ihop ett fyrpartispår.
För väljarna kan beskedet kännas abrupt: ett knappt majoritetsresultat följs inte av en självklar regering. Men den svenska konstitutionella ordningen bygger just på tolerans i riksdagen, inte på automatik. Tre mandats övervikt räcker på papperet – inte om nyckelpartier drar åt olika håll.
Nyhetssvepet noterar att regeringsfrågan nu återgår till talmannen. Det är där nästa kapitel skrivs, oavsett vilken partifärg som till slut får prova statsministerposten.
Nyhetssvepet följer utvecklingen under dagen när riksdagen röstar om talman och när nästa sonderingsrunda eventuellt inleds.