STOCKHOLM. Andreas Norlén (M) är omvald till riksdagens talman. I måndagens omröstning fick han 200 röster mot 146 för Socialdemokraternas kandidat Johanna Haraldsson. Därmed leder Norlén riksdagsarbetet även under den kommande mandatperioden – och tar formellt över ansvaret för nästa steg i regeringsbildningen.
Valet skedde efter upprop när den nyvalda riksdagen samlades för första gången efter valet den 13 september. 347 ledamöter deltog i omröstningen. Norlén har varit talman sedan 2018 och beskrivs ofta som en erfaren, partipolitiskt respekterad ämbetsinnehavare.
Haraldsson, som S nominerade av princip efter Vänsterpartiets stöd till Norlén, valdes därefter till förste vice talman. Det innebär att den formella ledningen av kammaren speglar både Tidöpartiernas och V:s stöd för Norlén – och Socialdemokraternas storlek i den nya riksdagen.
Bakgrunden: V:s stöd och Anderssons avhopp
Under söndagen meddelade Vänsterpartiet att partiet tänker stödja Norlén. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – stod redan bakom nomineringen. Beskedet fick Magdalena Andersson (S) att på måndagsmorgonen återlämna sonderingsuppdraget.
Andersson menade att stödet skapat en ny konstellation i riksdagen mellan V och M, och att det därför är rimligt att den sidan går vidare även i regeringsfrågan. V-ledaren Nooshi Dadgostar har avvisat den tolkningen och sagt att Andersson fortfarande är vänstersidans statsministerkandidat.
Rödgrönt bråk om tredje vice
När tredje vice talman skulle utses blossade konflikten mellan de rödgröna upp igen. Centerpartiet nominerade Kerstin Lundgren, medan Vänsterpartiet drev Håkan Svenneling. Socialdemokraterna ställde sig bakom Centerns kandidat – trots att V är större än C och att praxis tidigare varit att fördela viceposterna efter partistorlek.
Miljöpartiets gruppledare Annika Hirvonen sade att partiet gärna följt praxis och röstat fram en vänsterpartistisk tredje vice, men att man med utgångspunkt i talmansomröstningen i stället röstar blankt. Hon kopplade beslutet direkt till att V röstat på Norlén framför en socialdemokratisk talmanskandidat.
Sammanlagt synliggör omröstningarna hur skört det rödgröna samarbetet är just nu: enighet kring mandatmatematiken 176–173 räcker inte när talmansposter och prestigefrågor ska fördelas.
Vad händer nu i regeringsfrågan?
Enligt riksdagsordningen är det den nyvalda talmannen som föreslår statsministerkandidat för kammaren. Talmannen samtalar med partiledarna, överlägger med de vice talmännen och lägger fram ett förslag som anger vilka partier som ska ingå i regeringen.
Riksdagen röstar sedan om förslaget. Det krävs inte egen majoritet för att godkännas – däremot faller förslaget om minst 175 ledamöter röstar nej. Talmannen har sammanlagt fyra försök. Misslyckas alla fyra ska extra val hållas inom tre månader, i samråd med Valmyndigheten.
Tidigast på tisdagen kan talmannen föreslå en statsminister. I praktiken väntas nya sonderingssamtal först. Ulf Kristersson (M) leder fortfarande en övergångsregering efter att ha begärt sitt entledigande. Senast den 12 november behöver en regering kunna lämna höstbudget – annars blir det övergångsbudget.
För väljarna är dagens besked konkret: Sverige har åter en vald talman med brett stöd i kammaren. Det som saknas är fortfarande en regering som tolereras av riksdagen. Norléns omval löser procedurfrågan – inte den politiska ekvationen bakom 176 mot 173.
Nyhetssvepet följer de kommande talmansrundorna och eventuella statsministerförslag under veckan.