VETENSKAP. Har du sett ett stjärnfall i höst? Då kan det mycket väl ha varit en bit av Halleys komet. Just nu passerar jorden genom kometens gamla dammspår, och nästa vecka når meteorsvärmen **Orioniderna** sin topp. Natten mellan **onsdag 21 och torsdag 22 oktober** är den bästa chansen i år att se stjärnfallen – om molnen tillåter. Här är tiderna, var du ska titta och hur du gör för att se så många som möjligt.
När är Orioniderna 2026 som bäst?
Orioniderna är aktiva från den 2 oktober till den 7 november, men flest stjärnfall syns kring maximum natten mellan den 21 och 22 oktober. Enligt Illustrerad Vetenskap är det bästa tidsfönstret mellan klockan **03.00 och 06.00**, när himlen är mörk och stjärnbilden Orion står högt i sydost. Svärmen har en ganska utdragen topp, så även natten före och natten efter brukar ge fina chanser.
Den svenska meteorlistan på Stjärnhimlen.se anger 10–40 meteorer i timmen vid maximum under idealiska förhållanden. I praktiken ser de flesta färre, ungefär 10–20 i timmen, eftersom ljusföroreningar, dis och en del av himlen bakom hus och träd tar bort de svagaste.
Månen ställer till det – men bara till klockan två
I år finns en störande faktor: månen. Natten till den 22 oktober är den drygt 80 procent belyst och lyser upp himlen under kvällen. Enligt Nyhetssvepets beräkningar går månen ner ungefär klockan **02.15 i Stockholm**, strax före 02.50 i Malmö och redan runt 01.40 i Luleå. Efter det är himlen mörk fram till gryningen, som börjar skymma ut de svagare meteorerna efter klockan sex. Sätt alltså väckarklockan tidigt i stället för att stanna uppe sent.
Natten efter, mellan den 22 och 23 oktober, går månen ner först runt klockan 03.45 i Stockholm. Därför är natten mellan onsdag och torsdag det bästa valet om vädret är klart båda nätterna.
Så ser du flest stjärnfall
Du behöver ingen kikare eller teleskop – tvärtom, de begränsar synfältet. Det viktigaste är mörker och tålamod. Ta dig bort från gatlyktor och upplysta tomter, gärna till en åker, en strand eller en glänta. Låt ögonen vänja sig vid mörkret i minst 20 minuter och undvik att titta på mobilskärmen under tiden, eftersom det förstör mörkerseendet.
Meteorerna verkar komma från en punkt i Orion, nära den röda stjärnan Betelgeuse, men de kan dyka upp var som helst på himlen. Titta därför inte rakt på Orion utan en bit därifrån, gärna högt upp på himlen. Stjärnfall långt från utgångspunkten har ofta de längsta och vackraste banorna.
Klä dig varmare än du tror att du behöver. Oktobernätterna kan bli några grader kalla, och du sitter stilla länge. En liggstol, ett liggunderlag och en filt gör stor skillnad, och en termos med något varmt gör väntan trevligare.
Därför lyser Orioniderna så snabbt
Partiklarna som skapar Orioniderna har lossnat från **Halleys komet**, som senast syntes från jorden 1986 och kommer tillbaka först 2061. Kometens dammspår korsar jordens bana två gånger om året – i maj ger det upphov till meteorsvärmen Eta Aquariderna och i oktober till Orioniderna.
Dammkornen, ofta inte större än sandkorn, möter jorden nästan rakt framifrån. De rusar in i atmosfären med en fart på runt **66 kilometer i sekunden**, vilket gör Orioniderna till en av årets snabbaste meteorsvärmar. Kornen brinner upp ungefär tio mil över marken. Den höga farten gör att en del meteorer lämnar ett glödande spår efter sig som kan synas i flera sekunder, och ibland blir det ett riktigt klart eldklot.
Vill du fotografera?
Använd stativ, vidvinkelobjektiv och manuellt fokus inställt på oändligt. En exponeringstid på 15–25 sekunder med hög ISO fungerar bra, och om kameran tar bilder i serie under en timme är chansen stor att något stjärnfall fastnar. Många mobilkameror har i dag ett nattläge som klarar ljusa meteorer – bara mobilen står stadigt.
Missar du Orioniderna finns fler chanser i höst. Leoniderna toppar i mitten av november, och i december kommer Geminiderna, som brukar ge årets mest intensiva stjärnfallsnatt. Är du ute ändå de här nätterna kan det också löna sig att hålla utkik mot norr – läs mer i vår guide om hur du ser norrskenet i Sverige.