STOCKHOLM. Sverige har åter skickat stridsflyg till Polen. Från den 1 oktober deltar Jas 39 Gripen från Blekinge flygflottilj i en Natoinsats som ska stärka skyddet av alliansens östra flank – och säkra de logistikflöden som bär militärt och civilt stöd till Ukraina.

Beslutet presenterades av regeringen den 30 september. Statsminister Ulf Kristersson (M) beskriver insatsen som en fortsättning på det nordisk-baltiska samarbetet och samarbetet med Polen. Det är andra gången svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakning från Polen för att skydda både Natos luftrum och leveranser till Ukraina, enligt regeringens pressmeddelande.

– Genom att fullt ut samarbeta med våra vänner och allierade i Nato stärker vi Sveriges, Europas och Natos säkerhet, säger Kristersson.

Vad Gripen ska göra i Polen

Uppgiften är tvådelad. Svenska Gripen ska bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar (IAMD) och samtidigt skydda den logistikhubb i sydöstra Polen som används för stöd till Ukraina inom ramen för NSATU – NATO Security Assistance and Training for Ukraine. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kallar stödet till Ukraina för Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift och pekar ut Polen som en avgörande länk i leveranskedjan.

Försvarsminister Pål Jonson motiverar bidraget med det allvarliga säkerhetsläget och återkommande kränkningar av Natos luftrum. Svenska stridsflyg ska enligt honom stärka alliansens förmåga att avskräcka och försvara mot militära hot.

Basering i Sverige – operationer i polskt luftrum

Enligt Försvarsmakten är det Flygvapnets fjärde Natoinsats med stridsflyg. Blekinge flygflottilj (F 17) genomför sin andra Natoinsats. Insatsen pågår i två månader. Flygplanen baseras i huvudsak i Sverige och genomför flygoperationer i polskt luftrum, med en mindre framskjuten bas i Polen. Under insatserna underställs de Natos luftoperationscenter (Combined Air Operations Centre) i Uedem i Tyskland.

Flygvapenchefen Jonas Wikman betonar att Sverige bidrar med kvalificerade förmågor till det gemensamma luftförsvaret och att det ger ”konkret operativ effekt här och nu”. Flottiljchefen Christoffer Gruv framhåller lärdomarna från tidigare samarbete med Polen – bland annat kring samövning, spridningskoncept och klargöring av andra länders flyg.

Fjärde Natoinsatsen – inte första gången i Polen

Sedan Sverige blev Natoallierad har Flygvapnet bidragit till flera insatser. Under 2025 deltog Norrbottens flygflottilj i förstärkt luftrumsövervakning i Polen, medan Blekinge flygflottilj redan då ingick i luftförsvaret kring Ukrainastödet. Under 2026 har Skaraborgs flygflottilj bidragit till Nato Air Policing på Island. Den nuvarande Poleninsatsen är därmed både en fortsättning och ett tecken på att svenskt stridsflyg blivit en återkommande resurs på östflanken.

Nyhetssvepet har tidigare skrivit om Sveriges två år i Nato – den här gången handlar det inte om jubileum, utan om ett konkret uppdrag i realtid: att hålla luftrummet och logistiken öppna medan kriget i Ukraina pågår.

Varför det spelar roll just nu

Polen har blivit navet för mycket av det västliga stödet till Ukraina. Om den kedjan störs påverkas både den ukrainska försvarsförmågan och Natos trovärdighet. Samtidigt har incidenter i och kring alliansens luftrum gjort luftförsvaret till en politisk och militär prioritet. Svenskt deltagande signalerar att Stockholm är berett att ta operativt ansvar – inte bara diplomatiskt.

För svensk del är modellen med hemmabas och framskjuten bas praktisk: den sparar tid och resurser, men kräver fungerande ledning, tankning och samordning med allierade. De förmågor som verifierades inför tidigare insatser – bland annat bekämpning av kryssningsrobotar och drönare samt lufttankning i mörker – är just den typ av kapacitet som efterfrågas i ett luftförsvar som måste hantera mer än klassiska jaktuppdrag.

Vad händer de kommande två månaderna?

Insatsen löper under oktober och november. Fokus ligger på luftrumskontroll, incidentberedskap och skydd av logistikflöden. Om säkerhetsläget skärps ytterligare kan mer synliga Natoåtgärder följa – men redan nu är budskapet tydligt: Sverige bidrar med stridsflyg där alliansen bedömer att det behövs, och Ukrainastödet går via polsk mark och polskt luftrum.

För läsare som följt Natodebatten är poängen konkret. Medlemskapet är inte längre bara en säkerhetsgaranti på papperet. Det är schemalagda divisioner, gemensamma ledningscentraler och svenska piloter i ett uppdrag som binder ihop Östersjön, Polen och stödet till Ukraina.