OSLO. Årets Nobels fredspris går till en domare. Norska Nobelkommittén meddelade på fredagen att den sydafrikanska juristen Navanethem ”Navi” Pillay, 85, får priset ”för hennes insatser för att främja fred och internationell rätt”. Enligt kommittén har hon med exceptionellt mod och integritet visat vägen mot en mer heltäckande global rättsordning, och varit avgörande för att krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord faktiskt lagförs.

Beskedet kom strax efter klockan elva, och många söker nu svar på samma frågor: vem är Navi Pillay, vad har hon gjort – och varför kallar bedömare valet både modigt och kontroversiellt? Här är det viktigaste.

Vem är Navi Pillay?

Pillay föddes 1941 i Durban i en familj med indisk-tamilskt ursprung, i ett Sydafrika där apartheid styrde vem som fick studera, bo och arbeta var. Hon blev ändå jurist och öppnade egen advokatbyrå, och under apartheidåren försvarade hon motståndare till regimen – bland dem Nelson Mandela – och kritiserade öppet polisens förhörsmetoder.

Efter apartheids fall blev hon 1995 den första icke-vita kvinnan att tjänstgöra som domare i Sydafrikas High Court. Därefter följde en internationell karriär som få jurister kan matcha: domare och senare ordförande i Internationella Rwandatribunalen, domare i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter mellan 2008 och 2014. I dag sitter hon som domare i Internationella domstolen (ICJ) i målet där Myanmar anklagas för folkmord.

Domarna som skrev ny rätt

Nobelkommittén lyfter särskilt fram hennes tid i Rwandatribunalen efter folkmordet 1994. När domstolen slog fast att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra brott mot mänskligheten – och till och med folkmord – var Pillays inflytande en betydande faktor, skriver kommittén i sitt pressmeddelande. Det var ett genombrott som sedan dess påverkat hur sexuellt våld i krig utreds och döms världen över.

Tribunalen blev också först med att låta en åtalad stå till svars för uppvigling till folkmord enbart på grund av spridd propaganda. Även där spelade Pillay enligt kommittén en central roll.

Ett pris med en tydlig signal

Kommitténs ordförande Jørgen Watne Frydnes var ovanligt rak i sin motivering. I en tid med fler krig och konflikter än världen sett på länge, och när domare och internationella domstolar utsätts för politiska angrepp och sanktioner, vill kommittén påminna om att förmågan att lösa konflikter utan våld vilar på internationell rätt. ”Fred kräver rättvisa”, heter det i motiveringen.

Frydnes berättade också att kommittén inte lyckats nå Pillay innan tillkännagivandet. Hans hälsning till henne: om ett norskt nummer ringer – svara.

Därför väcker valet debatt

Pillay är ingen okontroversiell pristagare. Mellan 2021 och 2025 ledde hon FN:s oberoende undersökningskommission om det ockuperade palestinska territoriet. Kommissionen slog 2024 fast att både Hamas och Israel begått krigsförbrytelser, och i september 2025 bedömde den att Israel begått folkmord i Gaza – en slutsats Pillay också försvarat i en essä i New York Times, enligt TV4. Israel har avvisat kommissionens slutsatser.

Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, sade till SVT att priset är ”ett modigt och kontroversiellt val” som inte kommer att gillas av alla.

Vad händer nu?

Pillay blir Sydafrikas femte fredspristagare, efter bland andra Nelson Mandela och Desmond Tutu. Priset på 12 miljoner kronor delas ut i Oslo den 10 december. Nobelveckan avslutas på måndag 12 oktober med ekonomipriset. Tidigare i veckan gick litteraturpriset till kanadensiska Anne Carson, och kemipriset till Henri Kagan och Kenso Soai. Läs också om årets fysikpris till Francis Halzen.